Inlägg från: Inalina |Visa alla inlägg
  • Inalina

    Vi som blivit gravida efter IVF

    BaKu skrev 2018-10-06 19:23:29 följande:

    Förstår precis hur du känner, men du förtjänar att få njuta nu! :)

    Nu börjar graviditeten bli tung för mig. Magen är i vägen, ryggen gör ont, magen krånglar och jag är helt slut. Kan inte sova för är det inte ryggen som gör ont så måste jag kissa ungefär varannan timme. Men det är ju värt det. Får bara hoppas det går snabbt nu till januari.


    Intressant att höra om olika stadier i graviditeten, du har ju liksom inte hunnit ?glömma? dina krämpor från i början heller så det känns som att vi andra får väldigt bra råd av dig! (Och lugnande ord:))

    Andra trimerstern verkar ju vara den bekvämaste innan man blir så förändrat fysiskt, men nu är det inte långt kvar för dig - försök njuta av att ni bara är 2 ett litet tag till och verkligen kan lägga allt fokus på varann :)
  • Inalina
    anina skrev 2018-10-07 12:10:23 följande:

    Igår kväll var det min tur. Hade såna kramper i magen. Tänkte att det var tarmarna. Men det höll på så länge. Tog en sån microlax för att se till att magen verkligen var tömd. Men senare fick jag såna kramper att jag inte kunde stå upp. Jag ber för att det var tarmarna. Är såklart nojig idag. Däremot så hjälper era ultraljud lite Inalina och Seb81. Ni var så säkra på att det var kört men allt var bra.

    Förresten ni som gått lite längre, jag låg även vaken pga att underlivet gjorde så ont (typ vid läpparna). Det dunkar, värker och tynger. Gick ut lite i ryggslutet med. Googlade på det och såg att man får det vid foglossning. Men är det inte lite tidigt? Är i vecka 10.

    Kram på er


    Hoppas det känns bättre idag!!skönt om vi kan lugna varann lite i den här gruppen<3

    Mina krämpor är tillbaka så järnhjälmen jag sluppit i 2 dagar tynger ner igen,och gör mig väldigt trött men det gör inget ;) ha en fin söndag!! Kram
  • Inalina
    Mjbo skrev 2018-10-07 19:28:00 följande:

    Hej allihopa!

    Hoppas ni haft en bra helg. Jag har en fundering ja tänkte ja skulle ta upp med er allihopa, enbart pga ren nyfikenhet :)

    Vi är ju en del av oss, även jag, som är riktiga "vrak" emellanåt (hoppas ingen tar illa upp), det tycker jag med all rätt att vi har rätt att vara, med tänkte på allt vi går igenom ;)

    Men, min fundering är, Hur är/mår/beteer sig era partners just nu?? :) visar det någonting, i sådant fall vad? Och hur?

    Min man har i princip inte visat så mycket sen vi plussade.. Han är en tyst person som inte gärna pratar eller visar känslor. Alls. Det är tufft för mig ibland att han är sån, men jag vet att han finns där och bryr sig såklart.

    Jag har ju haft 7 miljoner känslor och alla på en gång sen vi plussade, men inte han. Han är glad såklart, men vågar nog inte riktigt vara helt glad. När jag mått riktigt dåligt har han inte sagt så mycket alls om ivf eller barn osv.. däremot när vi satt i väntrummet på ivf kliniken i fredags när vi skulle på ul så börja han gråta. DÅ blev jag chockad. Och rörd, och glad och ledsen. Har sett han gråta 1 gång förr under alls våra år tillsammans.. Så jag tror att han har nog ungefär lika mycket känslor som mig, men invändigt.. eller så blev det bara så himla läskigt när vi satt där och skulle få se om den levde eller ej... vet inte, men är intressant att få höra hur era partners tar allting :)?

    Hoppas ni har haft en underbar helg <3


    En väldigt intressant fråga tycker jag.

    Min man är ingen känslostorm heller direkt - har ALDRIG sett honom gråta faktiskt. Väldigt märkligt om du frågar mig. Kanske skulle jag dragit med honom till gyn i lördags så han hade fått se hjärtat picka på...

    Jag märker ju såklart när han blir ledsen eller orolig ändå, och det har vi nog delat på denna resan. Han påverkas ganska mkt av mitt mående och vill att jag ska må bra och han är ganska överbeskyddande och blev ganska upprörd häromdagen när han glömt skölja tomaterna till salladen ;) men det glömmer han nog inte igen hehe!

    Han frågar hela tiden hur jag mår och är väldigt kärleksfull så jag tror han är precis lika glad över graviditeten som jag (om inte gladare faktiskt!)

    Väldigt fint att din man kunde visa lite känslor när ni var på vul, det blev nog mkt mer verkligt för honom då. Kram!
  • Inalina
    Mjbo skrev 2018-10-08 09:46:16 följande:

    Tycker oxå det är en intressant fråga, därav jag ville höra hur ni hade det allihopa. 
    Skönt ändå att ni verkar ha stödet av varandra ändå, även om han inte är en känslostorm som du kallar det :)


    Man märker ju såklart att de bryr sig och att de finns där, lika med min man även om han inte vill/kan prata om det på samma vis som mig.. 
    skönt att din man frågar och undrar hur du mår hela tiden, det är ju en fin gest <3

    vi verkar ha fina män allihopa. vilken tur vi har som har våra stöttepelare i allt detta.


    ja jag kan inte klaga på att han inte stöttar mig, han är verkligen en klippa i den här ivf-karusellen och skuldbelägger aldrig mig (det är förmodligen hos mig problemet ligger men inte helt utrett). 

    när jag i lördags morse var så säker på att jag hade fått ma - vet jag inte vad jag var mest ledsen över egentligen.
    mycket var det en besvikelse över att 'alla andra' får barn hit och dit och för oss går år efter år utan att man får vara med i den skaran. tror jag kände mig stressad över att det aldrig verkar bli vår tur och vad 'folk kommer tänka' när vi aldrig blir gravida. Det verkar inte min man ta någon notis om - han tycker bara att det handlar om oss och han påminner mig ofta om att vi har ju varann och är en familj ändå.

    min barnlängtan har aldrig varit jättestor och jag trivs väldigt bra med mitt liv i övrigt - tror att jag blev knäckt över att behöva gå igenom hela processen igen utan några som helst garantier. var även väldigt ledsen för jag visste att även 'nästa gång' skulle jag gå och oroa mig hela vägen från plus till förlossning och då känns det så hemskt.

    men efter att ha fått se det lilla livet igen var det som att någonting hände - precis som du har berättat tidigare att man kommer till en vändpunkt där man bestämmer sig för att jag faktiskt är gravid NU och tänker vara tacksam och lycklig över det. låter ju jätteskönt att du inte har några gravidkrämpor förutom brösten!!! jag har lyckats bli förkyld nu också och känner mig febrig och tung i huvudet så nu vet jag inte vad som är vad längre hehe ;)
  • Inalina
    Seb81 skrev 2018-10-08 10:35:35 följande:

    Vill vara säga att jag var på vul idag och allt såg super ut tack gode gud för det!! Jag åkte fram lite, 3 dagar så nu är jag i v 7+4. Så lycklig att myran mår bra!!

    Puss på er!!!


    Vad härligt att höra!! är så glad för din skull!

    oj då är du längre fram än mig haha, jag är på 7+3 idag tror jag :) kram!
  • Inalina
    Ellencassandra skrev 2018-10-08 20:52:47 följande:

    Usch skulle duscha å såg att det kommit en liten brun/blodig fläck i trosan. Inte stor fläck alls utan mindre än en 50öring typ. Men jag är så nojig nu såklart. Kollar i trosan hela tiden å torkar mig för å se om det syns nåt. Usch hatar å va så orolig :( vill nästan boka in ett tidigare ul bara för det.. ska på min nästa måndag men orkar man vänta?


    hej vännen, jag fick en ganska kraftig brun flytning i v 6, men den stannade av och sen kom det inget mer så då slutade jag oroa mig. (för det i alla fall ;)) som sagt - så länge du inte blöder mkt färskt blod och får kramper i magen så ta det lugnt och försök att inte jaga upp dig - det är väldigt vanligt. stor kramHjärta
  • Inalina
    Seb81 skrev 2018-10-08 15:16:33 följande:
    Tack!!! Det är en sådan lättnad att veta att myra mår bra! Nu kan man slappna av ett tag, sen börjar väl oron komma tillbaka igen... haha! För det är ju minst en månad kvar till nästa ultraljud!

    Haha ja en dag före dig men jag kan ju lika gärna åka tillbaka i vecka 12 haha...

    hur mår du idag? Några symtom?

    Jag har mått illa idag, typ varannan dag illa denna vecka.. så det kanske förbereder sig för det konstanta illamåendet haha. Vi får se. Men jag har ingen matlust för fem öre även om jag är as hungrig... är knte sugen på nått. Det enda som går ner är limpa med aromat/salt på haha. Salt ska det vara... annars kan allt annat kvitta. Sjukt alltså med tanke på att jag är hungrig hela tiden! Men nej, ingen mat!

    Kram
    ja egentligen skulle man ju vilja veta varje vecka hur det går för lilla grodan där inne, men man får väl anta att allt är som det ska om det inte händer nåt drastiskt. Glad

    jag har blivit förkyld så symptomen är lite svårlästa just nu, men brukar absolut inte vara så här svag och trött när jag är sjuk så tror det är en kombination. kan fortfarande äta allt (och föredrar mat..) vilket jag är glad över men illamåendet kommer smygande när jag inte ätit på någon timme. använder mina seabands ganska mycket i alla fall, tror de hjälper en del.

    jobbigt att leta upp vilka värktabletter/nässpray man får ta vid förkylning, överallt står det liksom att man ska försöka undvika om det går Obestämd nya studier hela tiden.. sen blir jag så trött av att läsa på FASS och allt det där. 

    jag hoppas verkligen du slipper konstant illamående!! men testa att köpa seaband på apoteket, de ger inga biverkningar alls förutom att det kan strama lite i handlederna om man haft på sig dem en hel dag.
  • Inalina
    Ettnamn4sep skrev 2018-10-09 13:25:09 följande:

    Hade ul igår och såg ett tickande hjärta. Usch vilken lättnad. Nu börjar vi tro på graviditeten och är så lyckliga o tacksamma. Återföring gjordes den 3 september.

    Däremot såg sköterskan att jag fortfarande har vätska kvar i buken och att äggstockarna är väldigt svullna. Jag blev överstimulerad för några veckor sen och är det tydligen fortfarande. Blev insatt på fragmin(blodförtunnande) som jag ska ta fram till v 12. Det känns däremot inte så kul. Men de sa att fragmin inte påverkar fostret och inte heller överstimuleringen, så hoppas på att det är sant.

    Sprutan gör dock så jävla ont. Medlet svider så kraftigt!

    Är det någon annan här som befinner sig i samma sits?


    hej vännen,
    vad skönt med ett pickande hjärta!!! Grattis!!

    jag tar också blodförtunnande sprutor varje kväll och har gjort det sedan återföringen så jag vet hur det känns.. .

    Du kan tänka på att kyla med en isbit lite innan du tar sprutan - det lindrar lite. det onda känns mest efteråt tycker jag - när det svider rätt ordentligt i typ 5 minuter.

    Ibland har jag lyckats träffa ett blodkärl men det tror jag du känner precis när du sätter i sprutan att det gör jätteont - då brukar jag bara byta sida och försöka någon annanstans. tänk på att inte försöka ta sprutan precis där du har byxlinningen - då kan du får väldigt stora blåmärken då det går och skaver hela dagen.

    du vänjer dig ganska snabbt men jag längtar verkligen till v 12 när jag kan bli av med sprutorna! bara 4 v kvar antar jag!!Kyss kram! kanske känns skönt att någon annan är i samma sits i alla fall....
  • Inalina
    Ettnamn4sep skrev 2018-10-09 14:01:16 följande:
    Tack snälla du! Och stort grattis till dig med. Vi har en del gemensamt. Bra knep! Ska testa med isbiten. Jo håller med, det är inte själva sticket som gör ont utan snarare efteråt. Ibland har jag ont flera timmar efteråt(blåmärksliknande smärta).

    Vart tar du sprutan? Jag tar den vid höft/rumpa och inte magen. Men sen har jag gått i tankar om att fragmin kanske inte är bra för fostret osv. Men läkaren försäkrade mig om att det inte alls är farligt.

    Men men, vi är så tacksamma över graviditeten så ska inte klaga för mycket. Däremot är man ju så extremt trött på sprutor haha! Du var väl också i samma dag som jag 7+4?
    tack ja precis samma dag här! :) har du mycket symptom än eller mår du rätt bra?

    jag tar den i magfettet, trodde det gör mindre ont där och lättare att få 'tag' i nåt..tar du sprutan på dig själv?
    ja har alltid lite smått ångest inför sprutan varje kväll och min mage ser ut som den har blivit helt mörbultad med stora blåmärken överalltObestämd
  • Inalina
    Ettnamn4sep skrev 2018-10-09 15:13:50 följande:
    Jag har fortfarande ömma bröst men graden av ömhet skiljer sig per dag. Får även molande värk som kommer och går. Men det som i huvudsak är jobbigt och som egentligen inte beror på graviditeten är att jag inte orkar gå några sträckor, stå för länge eller sitta för länge, får liksom molande värk i magen då. Men läkarna säger att det beror på överstimuleringen och på de svullna äggstockarna. Men annars har jag inga vidare symtom faktiskt. Igår kände jag ett kraftigt illamående på morgonen och kan vara känslig för dofter till och från, men ingen stor skillnad.

    Har du några symtom än?

    Usch vad tråkigt! Jädrans spruta. Får också en sån jävla ångest. Hade redan tagit den i 10 dagar efter att jag blev inlagd och nu igen! Jag förstår vad du känner, ångest är rätt ord. Jag har kvar små sår på låret sedan sist. Sprutorna vågar jag inte ta själv. Det är min stackars man som får göra det jobbet.

    Tar du sprutorna på dig själv?
    samma här för mig med 'bröstömmandet' - går lite fram o tillbaka. de har dock inte vuxit nåt nämnvärt vilket är lite synd tycker jag hehe!

    jobbigt det där med överstimulering, ta det lugnt och överansträng dig inte!

    Jag har varit ganska illamående och yr till och från, även en 'allmän sjukdomskänsla' i kroppen och känner mig inte sådär pigg och på topp som jag brukar annars. Känns faktiskt jobbigt (men man vågar ju knappt klaga då man faktiskt äntligen är gravid...) man skulle ju stå ut med värre än detta bara man vet att man får en bebis i slutändan, men jag är inte riktigt mig själv just nu kan man väl säga.

    min man har sprutfobi och klarar inte ens av att jag pratar om det så där får man ingen hjälp Flört jag tycker det går bra att ta dem - mest jobbigt är tanken inför att göra det. men just nu är tanken på att göra något överhuvudtaget rätt jobbig tycker jag. har dragit på mig en förkylning också så idag var jag hemma från jobbet och går runt som en levande vålnad typSpöke Kram!
Svar på tråden Vi som blivit gravida efter IVF