Benzo abstinens
Slutade med mina benzo (oxascand, sobril, xanor) för elva dagar sen och mår sämre o sämre varje dag. Mår riktigt riktigt dåligt fysiskt och psykiskt. Nån som vet när det ger med sig? Jag har trappat långsamt.
-
-
Svar på tråden Benzo abstinens
-
Jag åkte in pga överdos (hjärtstopp) så det blev ingen nedtrappning eftersom de var tvärsäkra på att man inte kunde få delirium av tabletter.tankfull skrev 2019-02-01 08:34:41 följande:
Vad exakt var det du slutade med tvärt då? Kunde inte folk på sjukhuset ha hjälpt dig med lite nedtrappning? Låter helt fruktansvärt.
Jag höll på att trappa ner tramadol via vårdcentralen men för att underlätta fick jag benzo, antideppressiva, sömntabletter och så köpte jag dimor. Kombinationen var dödlig tyvärr...
Psyk tyckte att jag var för ?frisk? för att få läggas in hos dom. Fick ingen hjälp alls. De som satt vak visste inget. Hade ingen erfarenhet och stod bara handfallna o tittade på mig. De var rädda för mig. Blev inte heller sjukskriven så jag fick gå och jobba med värsta abstinensen. Det var ett helvete! -
Det finns massa info, fast på Engelska sidor. Inte ens på psyk, vet dom om Dr. Ashtons Manual. Bibel för nedtrappning av Benzo. Och Surviving Antideppressant..
-
Men stackare. Ibland blir man bara förbannad på vården...... Hoppas verkligen det ordnar sig för dig.Anonym (Missbrukaren) skrev 2019-02-01 08:42:30 följande:
Jag åkte in pga överdos (hjärtstopp) så det blev ingen nedtrappning eftersom de var tvärsäkra på att man inte kunde få delirium av tabletter.
Jag höll på att trappa ner tramadol via vårdcentralen men för att underlätta fick jag benzo, antideppressiva, sömntabletter och så köpte jag dimor. Kombinationen var dödlig tyvärr...
Psyk tyckte att jag var för ?frisk? för att få läggas in hos dom. Fick ingen hjälp alls. De som satt vak visste inget. Hade ingen erfarenhet och stod bara handfallna o tittade på mig. De var rädda för mig. Blev inte heller sjukskriven så jag fick gå och jobba med värsta abstinensen. Det var ett helvete!
-
Jag vet att det verkligen finns fantastiska människor som jobbar inom vården men ibland är det så handfallet att man bara skakar på huvudet. Man tänker: Är jag verkligen den allra första patienten de träffar som har den här problematiken? (oavsett vad det gäller).Anonym (Missbrukaren) skrev 2019-02-01 08:42:30 följande:Jag åkte in pga överdos (hjärtstopp) så det blev ingen nedtrappning eftersom de var tvärsäkra på att man inte kunde få delirium av tabletter.
Jag höll på att trappa ner tramadol via vårdcentralen men för att underlätta fick jag benzo, antideppressiva, sömntabletter och så köpte jag dimor. Kombinationen var dödlig tyvärr...
Psyk tyckte att jag var för ?frisk? för att få läggas in hos dom. Fick ingen hjälp alls. De som satt vak visste inget. Hade ingen erfarenhet och stod bara handfallna o tittade på mig. De var rädda för mig. Blev inte heller sjukskriven så jag fick gå och jobba med värsta abstinensen. Det var ett helvete!
Ringer man 1177 så kan de bara ge exakt samma råd som står i FASS och som jag själv kan läsa mig till. Är det inte ett problem man kan sätta plåster på så hänvisar de alltid till närmaste vårdcentral eller akuten.
Ingen vågar/får ta egna beslut eller initiativ och den som är ansvarig är inte alltid tillgänglig. Att tro på att patienten själv kan veta en del om sitt eget problem finns inte - vårdpersonalen går efter boken och ingenting annat får diskuteras. Då är man en jobbig patient eller kanske hypokondriker.
Jag har en väninna som fick mens efter varje gång hon flugit långt med flygplan, men när hon sa det till gynekologen (man) så sa han bara att "så kan det inte vara". Nähä, men det ÄR ju så eftersom det uppenbarligen händer! Men nej, så kunde det inte vara för det stod inte i gynekologens handbok.
Ursäkta min passus, blir lite upprörd eftersom jag själv haft regelbunden kontakt med vården sen jag var typ 12.
Du borde ha blivit inlagd på psyk och fått ordentlig hjälp med nedtrappning istället för att genomgå ett helvete! -
Jag jobbar själv inom vården och har gjort i många år. Jag skäms ofta för mina kollegor tråkigt nog. Vissa har jobbat i 20år men fortfarande inte lärt sig det basala. För att de inte vill ta något ansvar. De viftar bort allt och hänvisar till en kollega med högre titel. Inte bara gör de sig själv dumma utan hela vården får sämre rykte.tankfull skrev 2019-02-01 21:38:39 följande:
Jag vet att det verkligen finns fantastiska människor som jobbar inom vården men ibland är det så handfallet att man bara skakar på huvudet. Man tänker: Är jag verkligen den allra första patienten de träffar som har den här problematiken? (oavsett vad det gäller).
Ringer man 1177 så kan de bara ge exakt samma råd som står i FASS och som jag själv kan läsa mig till. Är det inte ett problem man kan sätta plåster på så hänvisar de alltid till närmaste vårdcentral eller akuten.
Ingen vågar/får ta egna beslut eller initiativ och den som är ansvarig är inte alltid tillgänglig. Att tro på att patienten själv kan veta en del om sitt eget problem finns inte - vårdpersonalen går efter boken och ingenting annat får diskuteras. Då är man en jobbig patient eller kanske hypokondriker.
Jag har en väninna som fick mens efter varje gång hon flugit långt med flygplan, men när hon sa det till gynekologen (man) så sa han bara att "så kan det inte vara". Nähä, men det ÄR ju så eftersom det uppenbarligen händer! Men nej, så kunde det inte vara för det stod inte i gynekologens handbok.
Ursäkta min passus, blir lite upprörd eftersom jag själv haft regelbunden kontakt med vården sen jag var typ 12.
Du borde ha blivit inlagd på psyk och fått ordentlig hjälp med nedtrappning istället för att genomgå ett helvete!
Visst skulle jag fått professionell hjälp. Jag var missbrukare för att vården hade gjort mig till det. De bytte läkare på vc och fortsatte bara skriva ut mängder av tabletter tills en ung läkare reagerade 10år senare. Först då fick jag hjälp med nedtrappning. Då hade jag bett om hjälp i flera år men inte klarat att sluta själv.
Att han sedan skrev ut en kombination som var dödlig var ju oxå helt galet. Apoteket varnade när jag hämtade ut medicinen men han propsade på att det var så man gjorde på psyk. Han anmälde sig själv till socialstyrelsen när han fick veta att jag fått hjärtstopp. Sen slutade han, eller blev uppsagd.
Tack för din omtanke! Idag är jag helt fri från tabletter. -
Tack för omtanken!Anonym (anonym) skrev 2019-02-01 16:17:58 följande:
Men stackare. Ibland blir man bara förbannad på vården...... Hoppas verkligen det ordnar sig för dig.
Jag är helt tablettfri idag men kroppen har jag förstört för all framtid. Jag har alltid smärtor, svårt att känna glädje, hamnar lätt i depressioner, är ofta arg o irriterad, har fått ett hjärta som slår extra slag samt slår för långsamt. Slår det för långsamt så försvarar hjärtat sig med att rusa istället. För att ge hjärnan syre. Då svimmar jag av och risken finns att det stannar igen.
Jag önskar inte ens den värsta fienden samma helvete. Det är inte värt det för det lilla ruset man fick första åren. -
Jag hade haft oxascand i 20 år. Det var den enda som funkade. Dos på runt 20. För två år sen trappade jag ner till 5 på några månader och där har jag legat kvar i ett år. Funderat på att försöka ta bort den sista men den fungerar som en tröstnapp.Anonym (Urk) skrev 2019-01-31 20:52:59 följande:
[quote=79408866][quote-nick]Anonym (Trappa lååångsamt..) skrev 2019-01-31 19:07:52 följande:[/quote-nick]Funkade för mig. Mår du ändå dåligt är det nog snarare det dåliga måendet under ytan som spökar dvs ditt normala jag utan tablettabstinens.
Tack för tips! Jag tycker att jag trappat långsamt men kanske ändå inte tillräckligt. Jag tänker det är svårt att avgöra med ångesten men det fysiska är ju inte ?jag? dvs typ illamående, diarré, dimsyn, ljud och ljuskänslig, blodtrycksfall, influensakänsla. Domningar i ansiktet och benet, huvudvärk.
Sen vissa av ångestsymptomen är nog ?jag? men tror många av dessa just nu oxå är abstinens. Typ en känsla av att jag redan är död och som att hjärnan stänger av varje sekund. Jag kommer inte ihåg hur man typ tittar på tv...
hur länge hade du ätit vs trappat ner? O vilka doser?
Kände du ingenting?
-
Btw symptomen du beskriver fick jag när jag hade borrelia. Bara en tanke.Anonym (Urk) skrev 2019-01-31 20:52:59 följande:
[quote=79408866][quote-nick]Anonym (Trappa lååångsamt..) skrev 2019-01-31 19:07:52 följande:[/quote-nick]Funkade för mig. Mår du ändå dåligt är det nog snarare det dåliga måendet under ytan som spökar dvs ditt normala jag utan tablettabstinens.
Tack för tips! Jag tycker att jag trappat långsamt men kanske ändå inte tillräckligt. Jag tänker det är svårt att avgöra med ångesten men det fysiska är ju inte ?jag? dvs typ illamående, diarré, dimsyn, ljud och ljuskänslig, blodtrycksfall, influensakänsla. Domningar i ansiktet och benet, huvudvärk.
Sen vissa av ångestsymptomen är nog ?jag? men tror många av dessa just nu oxå är abstinens. Typ en känsla av att jag redan är död och som att hjärnan stänger av varje sekund. Jag kommer inte ihåg hur man typ tittar på tv...
hur länge hade du ätit vs trappat ner? O vilka doser?
Kände du ingenting?
-
Du har ju inget som helst ansvar för hur någon annan arbetar, men jag förstår din frustration. Jag har som sagt träffat helt fantastiska människor som jobbar inom vården så jag drar inte alla över en kam, även om det lätt blir att man pratar om "vården" som om det vore ett paket. Ungefär som när män talar om "kvinnor" (eller vice versa).Anonym (Missbrukaren) skrev 2019-02-02 04:24:10 följande:Jag jobbar själv inom vården och har gjort i många år. Jag skäms ofta för mina kollegor tråkigt nog. Vissa har jobbat i 20år men fortfarande inte lärt sig det basala. För att de inte vill ta något ansvar. De viftar bort allt och hänvisar till en kollega med högre titel. Inte bara gör de sig själv dumma utan hela vården får sämre rykte.
Visst skulle jag fått professionell hjälp. Jag var missbrukare för att vården hade gjort mig till det. De bytte läkare på vc och fortsatte bara skriva ut mängder av tabletter tills en ung läkare reagerade 10år senare. Först då fick jag hjälp med nedtrappning. Då hade jag bett om hjälp i flera år men inte klarat att sluta själv.
Att han sedan skrev ut en kombination som var dödlig var ju oxå helt galet. Apoteket varnade när jag hämtade ut medicinen men han propsade på att det var så man gjorde på psyk. Han anmälde sig själv till socialstyrelsen när han fick veta att jag fått hjärtstopp. Sen slutade han, eller blev uppsagd.
Tack för din omtanke! Idag är jag helt fri från tabletter.
Det är helt fantastiskt att du har slutat med tabletter, även om du lider av vissa sviter som jag läste i ditt andra inlägg. Kanske har du blivit en extra bra vårdperson genom dina egna erfarenheter, du förstår hur jobbigt vissa människor har det.
Jag är själv fast i ett "missbruk" av värkmedicin eftersom jag har så svår migrän/huvudvärk att jag inte klarar mig utan medicin - skulle ta självmord då.
Jag tar inte över rekommenderad dos men medicinerna är ändå beroendeframkallande över tid. Man kan vara fullt medveten om att mediciner är beroendeframkallande men det finns ändå ingen väg ut. Vissa måste nog medicinera livet ut. En balans mellan pest och kolera och största möjliga livskvalité trots sjukdom är det enda man kan uppnå. Önskar dig alla lycka! -
Nej precis läkare verkar inte förstå nånting om utsättningar av detta. Inte ssri heller de typ föraktar en om en pratar om det. Du får gärna berätta lite hur du lådde osv. Hur lång tid det tog att bli någorlunda ok?Anonym (A) skrev 2019-02-01 08:11:10 följande:
Jag trappade ut Xanor själv, det tog 19 månader,! Läkaren visste Inte alls, hur man gjorde. Ändå var han psykläkakare, varit det i 55 år.Fråga vad du vill.? Det är ett helvete