• Anonym (ts)

    Påsklov

    Redan i oktober sa jag ifrån att nu vill jag inte att hans barn kommer hit när det bara är han och jag hemma. Vi har haft det så i flera år nu att hans barn är hos oss, han jobbar, jag är hemma, av olika anledningar, arbetslös, föräldraledig, sjukskriven. Nu pluggar jag och den här veckan är en studievecka. Hans barn har inte ens velat vara här för att han inte trivs men nu så, nu har väl pojken bråkat med sin mamma, jag förstår inte varför det har blivit så här men nu ska tydligen pojken vara här på påsklovet. Jag förstår ingenting. Om det nu är så eländigt att vara med mig, varför ska han då vara ensam med mig på påsklovet? 
    Jag sa det redan i oktober, när de åkte iväg en vecka på semester, att då vill jag att du styr upp så att jag får ha påsklovet ensam, att hans barn är hos mamman. Nu har barnet varit hos mamman mer än vanligt den här terminen. Han är äldre tonåring och har börjat bestämma mer själv. Men vad är grejen med att vara här, när bara jag är hemma, pappan jobbar. Varför vill han inte vara ensam hemma hos sin mamma? Är jag elak om jag frågar honom rakt ut?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2019-04-16 21:19

    Tillägg: en fråga: om vi nu bara utgår ifrån det här att jag bad pappan redan i höstas om ett byte för påskveckan, om pappan hade tagit upp det här påsklovsbytet med mamman och sonen redan i höstas: är det helt omöjligt att göra det utan att det ska ses som att sonen inte är välkommen? Betänk då anledningarna, att jag har studievecka och att det brukar bli konflikt när sonen är ledig och vi har totalt olika tidsvanor. Skulle ni tycka att det vore helt omöjligt att kunna förklara ett sådant byte för era barn?

    Om det gör någon skillnad så gör mamman byten titt som tätt. Pappan har tagit semester för att resa med sonen på några av skolloven.

  • Svar på tråden Påsklov
  • Anonym (ts)
    Anonym (Jag) skrev 2019-04-14 13:21:14 följande:
    Aha, ok. Då missuppfattade jag. Jag trodde det var POJKEN som valt att vara hos er.
    Njae, både ock. Hans mamma har bytt bort veckan efter och han har valt att komma redan veckan innan. Det jag har så svårt att förstå är varför en tonåring väljer bort det hemmet där han får vara ensam hemma på dagarna mot hemmet där jag kommer att vara hemma på dagarna. Vill man inte passa på att vara ensam hemma om man är tonåring? 
  • Anonym (ts)
    Anonym (jenny) skrev 2019-04-14 13:38:39 följande:
    Skulle du kunna ta en sista minuten resa vart som helst och plugga där? Eller låna någons sommarstuga och isolera dig med dina böcker där? Du bad tidigare om att få din studievecka utan distraktioner - visa att du tar dig själv på allvar.
    Inte så schysst att lämna sambon ensam med våra två små barn. Jag kommer att lämna och hämta barnen. Åker jag iväg så får han sköta den biten, och allt annat kring barnen själv.
  • Anonym (jenny)
    Anonym (ts) skrev 2019-04-14 14:31:36 följande:
    Inte så schysst att lämna sambon ensam med våra två små barn. Jag kommer att lämna och hämta barnen. Åker jag iväg så får han sköta den biten, och allt annat kring barnen själv.
    Ha, nej det är klart. Jag hade missat att det fanns fler barn i familjen. Men skulle du kunna plugga på biblioteket, café eller hyra in dig tillfälligt på ett kontor? Jag hade också sett till att bjuda på hela småbarnsupplevelsen med en riktigt tidig och livlig morgon (träskor, någon? högljudda leksaker?) för att se till att han får känna på konsekvenserna av att hålla liv på nätterna.
  • Anonym (ts)
    Anonym (jenny) skrev 2019-04-14 14:53:24 följande:
    Ha, nej det är klart. Jag hade missat att det fanns fler barn i familjen. Men skulle du kunna plugga på biblioteket, café eller hyra in dig tillfälligt på ett kontor? Jag hade också sett till att bjuda på hela småbarnsupplevelsen med en riktigt tidig och livlig morgon (träskor, någon? högljudda leksaker?) för att se till att han får känna på konsekvenserna av att hålla liv på nätterna.
    Jag tror inte jag har nämnt det förrän nu.

    Det smidigaste för mig är ju givetvis att stanna hemma. Tar ju tid i anspråk att ta sig någonstans också. Hade sett fram emot att ha den här veckan men jag visste redan i höstas att det skulle skita sig. Pappan har inte ens nämnt för mamman, fastän han har sagt flera gånger att han skulle göra det. Han och barnet åkte på en veckas semester och jag stannade hemma och tog hand om barnen och givetvis blev barnen sjuka så det innebar att jag missade en massa lektioner och det var ganska tufft att ta igen det sen. Då tyckte jag det var lämpligt att vi diskuterade påsklovet och vilka konflikter jag kunde förutse och det lämpliga i att be att pojken kunde vara hos mamman när han var ledig. Men nu är ju det längesen och pappan har glömt vilken uppoffring jag fick göra. Nu handlar allt om att pojken inte får känna sig ovälkommen. Och det är klart, eftersom han inte ens har nämnt saken tidigare och inte lagt minsta lilla energi på att försöka få till ett byte på ett snyggt sett så kan det ju verka som att han inte är välkommen om man presenterar det just nu.

    Han kan ju sova sig igenom allt tror jag. Är vaken till tre på nätterna när han är ledig. Jag väcks av att han vandrar omkring mellan kök och toalett. Han smyger inte precis när han tror att alla sover. Och väcks jag kan det ta flera timmar innan jag somnar igen. Ibland försöker han smyga med att spela online och prata med sina spelarkompisar men det hoppas jag att han fattar att han inte kan göra den här gången. Men det där med att vara uppe länge och gå på toaletten, det är svårare att komma åt. Han väljer ju själv när han ska lägga sig. Sen sover han fram till fyra på eftermiddagen ibland. Medan en själv försöker ta itu med allt man har att göra fastän man sovit skitdåligt. 
  • Anonym (Jag)
    Anonym (ts) skrev 2019-04-14 14:29:30 följande:

    Njae, både ock. Hans mamma har bytt bort veckan efter och han har valt att komma redan veckan innan. Det jag har så svårt att förstå är varför en tonåring väljer bort det hemmet där han får vara ensam hemma på dagarna mot hemmet där jag kommer att vara hemma på dagarna. Vill man inte passa på att vara ensam hemma om man är tonåring? 


    Han kanske älskar er och vill vara där någon är? Kanske han saknar sina småsyskon. Alla tonåringar vill inte vara själva kan jag tänka.
  • Anonym (ts)
    Anonym (Jag) skrev 2019-04-14 16:12:44 följande:

    Han kanske älskar er och vill vara där någon är? Kanske han saknar sina småsyskon. Alla tonåringar vill inte vara själva kan jag tänka.


    Fast när han är här ensam med mig beter han sig som han vore ensam hemma. Jag tror faktiskt att han tycker att han har mer frihet med mig eftersom jag inte kan/får tjata som en förälder, men den känslan är ju isåfall falsk för jag håller ju igen den största delen av irritationen.

    Men så klart kan en tonåring också vilja ha sällskap men jag tycker inte det stämmer överens med hur han beter sig. Det räcker ju att man gått utanför dörren, glömt nåt och gått tillbaka så har han satt på musik och knallar omkring naken, typ.
  • Anonym (jenny)
    Anonym (ts) skrev 2019-04-14 16:33:00 följande:
    Fast när han är här ensam med mig beter han sig som han vore ensam hemma. Jag tror faktiskt att han tycker att han har mer frihet med mig eftersom jag inte kan/får tjata som en förälder, men den känslan är ju isåfall falsk för jag håller ju igen den största delen av irritationen.

    Men så klart kan en tonåring också vilja ha sällskap men jag tycker inte det stämmer överens med hur han beter sig. Det räcker ju att man gått utanför dörren, glömt nåt och gått tillbaka så har han satt på musik och knallar omkring naken, typ.
    Men kan du be pappan sätta stopp för det? Be honom ge sonen en lista med saker han ska göra under sina lediga dagar, typ fixa middagen, tvätta undan, lämna småsyskon på förskolan eller måla om ett rum. Tonåringar kan vara riktigt användbara om man bara når fram till dem (och det är ju pappans jobb). Kanske kommer det att kännas roligare att ha hemma om han bidrar positivt. Eller i alla fall att han presterar något i form av plugg eller träning.
  • Anonym (Bibbi)
    Anonym (ts) skrev 2019-04-14 16:33:00 följande:
    Jag tror faktiskt att han tycker att han har mer frihet med mig eftersom jag inte kan/får tjata som en förälder,

    Du både kan, får och bör sätta gränser för hur han behandlar dig. Han har ingen rätt att väcka dig på nätterna och han har ingen rätt att behandla dig som om du vore piga i ditt eget hem. För din egen skull behöver du sätta ner foten och visa att du inte tar hans skit.
  • Anonym (Sara)

    Det är nog svårt att fråga en spn sak utan att vara oförskämd.

    SPelar orsaken verkligen roll För dig, omständigheterna är väl de samma ävrn om du får veta skälet till tonåringens val?

  • Anonym (eee)

    Problemet här är ju din partner! Inte sonen eller hans mamma. 
    Du är den enda som kan styra över hur du vill ha ditt liv så det är bara att ta i med hårdhandskarna här, mot pappan! 

Svar på tråden Påsklov