• Anonym (?)

    Varför kallar man svensk förskola pedagogisk?

    Många är väldigt noga med att man måste kalla personal på dagis generellt för ?pedagoger? samt att det är viktigt att inte säga dagis utan förskola.

    I verkligheten dock så är det en minoritet av dom som tar hand om barnen på förskolorna som är utbildade förskollärare. OM dom ens har en utbildning är dom flesta barnskötare vilket är en gymnasieutbildning, inte en pedagogisk högskoleutbildning.

    Sedan jobbar dagligen mängder av kreti och pleti som vikarier vilka inte har någon utbildning alls överhuvudtaget, vissa kan knappt prata svenska.

    Vidare är det så stora barngrupper och blasé kultur att föräldrar tycker det är normalt och något man ska räkna med att små barn som hämtas har flera bitmärken, har svalt en liter sand, har stora blåmärken på sig osv.

    ?Pedagogerna har inte tid att ha koll på varenda barn!?

    Jag har själv jobbat som vikarie på förskola när jag utbildade mig och på vissa förskolor kollade dom inte ens upp referenser eller begärde utdrag ur polisregistret utan jag fick jobb med mycket kort varsel.

    Verksamheten bestod av att massor av barn kröp omkring/befann sig i samma rum och lekte oorganiserat.

    Det stod små ettåringar och grät skräckslagna för sig själva och jag fick veta att dom skolades in och det var därför.

    Sedan var det utelek och promenad till någon äng där alla fick leta upp pinnar innan vi gick hem igen.

    Är det det som var så pedagogiskt?

    Jag tror ärligt talat att föräldralediga föräldrar tar bättre hand om och är mer pedagogiska än vad svensk förskolas personal erbjuder...

  • Svar på tråden Varför kallar man svensk förskola pedagogisk?
  • Anonym (?)
    Anonym (...) skrev 2019-06-20 15:35:48 följande:

    Nej jag bor i en storstad. Jag kan på rak arm räkna upp minst 10 förskolor som är bra och har låg personalomsättning och minst två förskollärare per avdelning. Tyvärr kan jag nog räkna upp lika många mindre bra också. Sen finns det ju en hel del som ligger någonstans mitt i mellan.

    Problemet i storstäder är att många förskolor har jättedåliga lokaler och att det är så stort söktryck- många barn i kö- så att man hela tiden måste öppna nya förskolor och fortsätta använda lokaler som inte alls är bra anpassade. Sen bristen på förskollärare på det.


    Konstigt att det verkar vara norm med hög personalomsättning när min bekantskapskrets pratar om förskolorna. En vanlig kommentar är ?det är en jättebra förskola. Vi är jättenöjda. Det är ganska hög personalomsättning och många olika vikarier, men den är för bra för att byta, jag tror ändå att den är bland dom bästa?.
    Anonym (.) skrev 2019-06-20 15:33:02 följande:

    Det är en mindre ort men förskolan är relativt stor, 6 avdelningar, ca 15 barn per avdelning. En förskolelärare per avdelning som ansvarar för det pedagogiska innehållet och barnskötare som är med i utförandet. Man måste inte vara högskoleutbildad för att vara bra på att hantera barn i vardagen.


    Jag gissade att du inte bodde i en storstad. Nej man måste inte vara högskoleutbildad för att jobba på dagis, majoriteten av dom anställda är lågutbildade. Men då borde man heller inte vara tvungen att svepande kalla alla anställda på förskola för ?pedagoger?. Inte ens hälften av dom anställda är pedagoger. Det är mer ärligt att säga ?dagisbiträdena, barnskötarna och några pedagoger?. Dom flesta som tar hand om barnen är inga pedagoger. Sluta kalla folk för saker dom inte är utbildade till.

    Jag tycker faktiskt det är konstigt att man har så låga krav på förskolan. Man pratar ofta om lågutbildade föräldrar som ett problem, att dom skapar problem och har sämre förståelse för barns behov mm, men hur bra funkar det då att lämna sitt barn på heltid till en lågutbildad och lågavlönad person som dessutom har hand om 14 barn till i en rörig miljö?
  • Anonym (Trams)
    Anonym (?) skrev 2019-06-20 15:22:03 följande:

    Jo men då borde man få säga det och inte bli tillrättavisad och skapa dålig stämning för att man inte kallar personal på dagis för ?pedagoger? och folk kunde sluta hävda att förskolan inte är samma sak som daghem eftersom det NUFÖRTIDEN är så himla mycket bättre jämfört med på 70-talet.


    Jag är född på 70-talet men aldrig gått på dagis. Jag kallar dem inte pedagoger eller förskola utan dagis och fröknar när jag pratar med mitt barn. Behövs verkligen ingen utbildning.
  • Anonym (...)
    Anonym (?) skrev 2019-06-20 17:21:42 följande:

    Konstigt att det verkar vara norm med hög personalomsättning när min bekantskapskrets pratar om förskolorna. En vanlig kommentar är ?det är en jättebra förskola. Vi är jättenöjda. Det är ganska hög personalomsättning och många olika vikarier, men den är för bra för att byta, jag tror ändå att den är bland dom bästa?.Jag gissade att du inte bodde i en storstad. Nej man måste inte vara högskoleutbildad för att jobba på dagis, majoriteten av dom anställda är lågutbildade. Men då borde man heller inte vara tvungen att svepande kalla alla anställda på förskola för ?pedagoger?. Inte ens hälften av dom anställda är pedagoger. Det är mer ärligt att säga ?dagisbiträdena, barnskötarna och några pedagoger?. Dom flesta som tar hand om barnen är inga pedagoger. Sluta kalla folk för saker dom inte är utbildade till.

    Jag tycker faktiskt det är konstigt att man har så låga krav på förskolan. Man pratar ofta om lågutbildade föräldrar som ett problem, att dom skapar problem och har sämre förståelse för barns behov mm, men hur bra funkar det då att lämna sitt barn på heltid till en lågutbildad och lågavlönad person som dessutom har hand om 14 barn till i en rörig miljö?


    Det är ett generellt problem med personalomsättning eftersom det finns fler förskollärartjänster än det finns förskollärare och det enda sättet att få upp lönen är att byta jobb. MEN de förskolor som är attraktiva att arbeta på för förskollärare -inte nödvändigtvis samma som är populära bland föräldrar men det kan sammanfalla-

    där på de attraktiva bland förskollärare slutar inte personalen i samma utsträckning så där är det sällan lediga fasta tjänster. Sen kan ju såklart människor ändå vara föräldralediga, ha semester, bli sjuka osv i normal utsträckning.

    Jag är dock emot att alla kallas pedagoger. De bör kallas vid de titlar de har: förskollärare och barnskötare. Det är ändå olika ansvar som kommer med de olika rollerna.

    På vissa ställen finns det andra typer av pedagogisk högskole/universitetsutbildade anställda, tex grundskolelärare, fritidspedagoger, de kan möjligtvis omnämnas pedagoger.
  • Anonym (bättre förr)

    Jag har jobbat på förskola sedan 70talet och det har blivit sämre och sämre.Färre anställda ,större grupper plus stora krav på pedagogerna att dokumentera.Detta innebär att en person sysslar med pappersjobb delar av dagen.Det tar tid från barnen..Det är bra att följa barnens utveckling mm men det har gått till överdrift.

  • nernu

    Dagis finns av en anledning. För att barnen ska ha någonstans att vara när föräldrar jobbar eftersom det är så vårt samhälle ser ut. Tycker att det är helt sjukt att ha barn på dagis när man får syskon. Skaffa inte barn om du inte vill ta hand om dom. Och om du inte klarar att stimulera en treåring är du inte heller tillräckligt kompetent för att bli förälder.

  • Anonym (.)
    Anonym (?) skrev 2019-06-20 17:21:42 följande:

    Konstigt att det verkar vara norm med hög personalomsättning när min bekantskapskrets pratar om förskolorna. En vanlig kommentar är ?det är en jättebra förskola. Vi är jättenöjda. Det är ganska hög personalomsättning och många olika vikarier, men den är för bra för att byta, jag tror ändå att den är bland dom bästa?.Jag gissade att du inte bodde i en storstad. Nej man måste inte vara högskoleutbildad för att jobba på dagis, majoriteten av dom anställda är lågutbildade. Men då borde man heller inte vara tvungen att svepande kalla alla anställda på förskola för ?pedagoger?. Inte ens hälften av dom anställda är pedagoger. Det är mer ärligt att säga ?dagisbiträdena, barnskötarna och några pedagoger?. Dom flesta som tar hand om barnen är inga pedagoger. Sluta kalla folk för saker dom inte är utbildade till.

    Jag tycker faktiskt det är konstigt att man har så låga krav på förskolan. Man pratar ofta om lågutbildade föräldrar som ett problem, att dom skapar problem och har sämre förståelse för barns behov mm, men hur bra funkar det då att lämna sitt barn på heltid till en lågutbildad och lågavlönad person som dessutom har hand om 14 barn till i en rörig miljö?


    Bor i en villaförort till en av Sveriges tio största städer och jobbar i Malmö. Vi bor förvisso i en rätt skyddad verkstad och har också haft mycket låg personalomsättning i förskolan. På äldsta dotterns första skola var det däremot oerhört hög personalomsättning trots att den ligger bredvid förskolan. Tror att verksamhetsledningen är avgörande, personalen trivdes inte. På våra förskolor har personalen aldrig framfört synpunkter på vad man kallar dem. De har benämnt sig själva som personal, inte pedagoger. De har aldrig heller korrigerat föräldrar som råkat säga dagis istället för förskola. Att du har en negativ erfarenhet betyder inte att det är en objektiv sanning. Min erfarenhet är att det inte är personalens utbildningsnivå som är avgörande för hur bra förskolan är, utan att personalen trivs tillsammans och att de älskar att jobba med barn. På vår förskola var de två personal per grupp om 15 barn, dvs 7 vardera. Ofta delade de upp sig i två mindre grupper. Det ser jag även ofta i Malmö, dvs små barngrupper ute på utflykt med sin förskola.
  • Anonym (?)
    Anonym (...) skrev 2019-06-20 17:42:31 följande:

    Det är ett generellt problem med personalomsättning eftersom det finns fler förskollärartjänster än det finns förskollärare och det enda sättet att få upp lönen är att byta jobb. MEN de förskolor som är attraktiva att arbeta på för förskollärare -inte nödvändigtvis samma som är populära bland föräldrar men det kan sammanfalla-

    där på de attraktiva bland förskollärare slutar inte personalen i samma utsträckning så där är det sällan lediga fasta tjänster. Sen kan ju såklart människor ändå vara föräldralediga, ha semester, bli sjuka osv i normal utsträckning.

    Jag är dock emot att alla kallas pedagoger. De bör kallas vid de titlar de har: förskollärare och barnskötare. Det är ändå olika ansvar som kommer med de olika rollerna.

    På vissa ställen finns det andra typer av pedagogisk högskole/universitetsutbildade anställda, tex grundskolelärare, fritidspedagoger, de kan möjligtvis omnämnas pedagoger.


    Exakt. Taskigt mot dom som verkligen är pedagoger, har studieskulder och har kämpat för att skaffa en högre utbildning ska dela titel med dom som bara gått gymnasiet.

    Men hur får man reda på vilka förskolor som är attraktiva hos pedagogerna? Det står ju inte direkt på förskolornas hemsida, alla framställer sig själva som jättebra och det funkar inte att lyssna på föräldrar eftersom alla är supernöjda :p
  • Anonym (?)
    Anonym (Trams) skrev 2019-06-20 17:37:43 följande:

    Jag är född på 70-talet men aldrig gått på dagis. Jag kallar dem inte pedagoger eller förskola utan dagis och fröknar när jag pratar med mitt barn. Behövs verkligen ingen utbildning.


    Nja. Det tycker jag nog, speciellt hos ung personal! En kvinna i 60-årsåldern som redan uppfostrat 3 barn och har barnbarn samt älskar barn kan nog vara lika bra men för en nittiotalist tycker jag absolut det behövs utbildning. Dom får ju lära sig barnpsykologi och pedagogik på utbildningen.
  • Anonym (?)
    Anonym (bättre förr) skrev 2019-06-20 17:49:04 följande:

    Jag har jobbat på förskola sedan 70talet och det har blivit sämre och sämre.Färre anställda ,större grupper plus stora krav på pedagogerna att dokumentera.Detta innebär att en person sysslar med pappersjobb delar av dagen.Det tar tid från barnen..Det är bra att följa barnens utveckling mm men det har gått till överdrift.


    Ja, se där! Och vilka är det som sköter dokumenterandet? Är det inte förskollärarna? Vilket innebär att det i högre grad är barnskötare eller personer helt utan relevant utbildningen som mest tar ansvar för barnen.
  • Anonym (?)
    Anonym (.) skrev 2019-06-20 18:13:41 följande:

    Bor i en villaförort till en av Sveriges tio största städer och jobbar i Malmö. Vi bor förvisso i en rätt skyddad verkstad och har också haft mycket låg personalomsättning i förskolan. På äldsta dotterns första skola var det däremot oerhört hög personalomsättning trots att den ligger bredvid förskolan. Tror att verksamhetsledningen är avgörande, personalen trivdes inte. På våra förskolor har personalen aldrig framfört synpunkter på vad man kallar dem. De har benämnt sig själva som personal, inte pedagoger. De har aldrig heller korrigerat föräldrar som råkat säga dagis istället för förskola. Att du har en negativ erfarenhet betyder inte att det är en objektiv sanning. Min erfarenhet är att det inte är personalens utbildningsnivå som är avgörande för hur bra förskolan är, utan att personalen trivs tillsammans och att de älskar att jobba med barn. På vår förskola var de två personal per grupp om 15 barn, dvs 7 vardera. Ofta delade de upp sig i två mindre grupper. Det ser jag även ofta i Malmö, dvs små barngrupper ute på utflykt med sin förskola.


    Det är inte personal på förskola som rättar mig, det är mina vänner, bekanta och andra föräldrar i allmänhet! Vi har bara ett barn som ska ha en nanny, inte förskola. Hon är 16 månader nu.
Svar på tråden Varför kallar man svensk förskola pedagogisk?