• LLW
    Thu 18 Jul 2019 19:38
    48477 visningar
    2169 svar
    +1
    2169
    48477

    IVF hösten 2019

    Hej!

    Vi ska påbörja vår fjärde ivf i augusti/september. Det är alltid skönt att kunna skriva av sig och diskutera med andra som går igenom liknande, så häng gärna med i tråden så peppar och hjälper vi varandra under behandlingarna!


  • Svar på tråden IVF hösten 2019
  • Tue 30 Jul 2019 13:43
    #81

    Nåt helt annat. Har ni också det att ni strax innan BIM tror att ni är gravida? Jag vet att de flesta av oss känner efter varje symtom. Och trots alla negativa månader så googlar jag fortfarande efter symtomen. Så konstigt. Idag känner jag mig till och med så pass gravid (trots att jag har exakt noll symtom Oskyldig) att jag kunde läsa "mamma" tidsskriften som någon av personalen hade lagt ut i fikarummet (hatar den annars!!!). Måste hänga ihop med att man nu ska starta nästa IVF och har så enorm stora förväntningar. Varför kan psyket lura en så mycket?
    Nån av er som använder natural cycles eller liknande? Nån som har tagit sin temp under IVF behandling? 

  • LLW
    Tue 30 Jul 2019 14:26
    #82
    Limarie skrev 2019-07-30 13:43:50 följande:

    Nåt helt annat. Har ni också det att ni strax innan BIM tror att ni är gravida? Jag vet att de flesta av oss känner efter varje symtom. Och trots alla negativa månader så googlar jag fortfarande efter symtomen. Så konstigt. Idag känner jag mig till och med så pass gravid (trots att jag har exakt noll symtom ) att jag kunde läsa "mamma" tidsskriften som någon av personalen hade lagt ut i fikarummet (hatar den annars!!!). Måste hänga ihop med att man nu ska starta nästa IVF och har så enorm stora förväntningar. Varför kan psyket lura en så mycket?

    Nån av er som använder natural cycles eller liknande? Nån som har tagit sin temp under IVF behandling? 


    Dumt nog känner jag fortfarande efter innan BIM varje månad. Trots över 30 misslyckade försök. Det är väl det där envisa hoppet. Hatar det ibland men samtidigt gör det ju att man fortsätter försöka.

    När har du bim?
  • Tue 30 Jul 2019 14:30
    #83
    vill2017 skrev 2019-07-30 11:20:20 följande:
    Jag följer fortfarande den här tråden för att se hur det går för er alla och liksom Jooosen har jag gått på Sophiahemmet och haft ungefär samma behandling.

    Vi har gjort IVF två gånger och enligt en supersnäll sköterska där ska man inte sätta alltför stor förhoppning på det första försöket eftersom det är som ett provförsök för att se lite hur man reagerar på medicinerna, hur spermierna fungerar själva och tillsammans med äggen osv. Hon tyckte det var synd att det första försöket ens skulle räknas som ett försök.

    Jag har gjort kort protokoll (dvs utan nässpray) båda gångerna och såhär såg det ut.

    IVF 1: Gonal-5 dos 175 startade på mensdag 2 och la till en spruta Orgalutran på 5e dagen. Precis som det sagts innan är nålen yttepyttelite större och substansen svider lite men det går snabbt över. Det är en mycket coolare spruta rent utseendemässigt så mannen tycker lite synd om en ;) Sen kollar man lite äggtillväxt hos kliniken och de bestämmer när det är dags för ägglossningssprutan. Äggplocksdagen tycker jag mest var full av förväntan. Man kommer dit båda två och blir väl omhändertagna och får Alvedon innan plocket. Mannen lämnar sitt prov, antingen på en toalett där eller som han tagit med hemifrån. När man väl får kliva in i plockrummet får mannen följa med om man vill och man får säga sitt personnummer typ 5 ggr. Sen får man en härlig morfinspruta som gör att man blir så sjukt trött och härlig i kroppen. Jag sa att det gjorde lite extra ont för att få lite till under plocket, hehe. Det står nämligen en sköterska bredvid som sköter bedövningen. För mig kändes det knappt något alls och under tiden de tar ut äggen ropar någon från labbet att "nu har vi två, nu har vi tre, nu har vi fyra etc." När allt är klart får man gå tillbaka till sin brits där man får en god frukost med frallor och kaffe och saft. Där sitter man tillsammans med sin man tills man är redo för att åka hem. Jag tycker ändå att det var en mysig dag.
    Resultatet denna gång blev att man upptäckte att min mans spermier var dåliga och att man var tvungna att mikroinjicera alla ägg för att det ens skulle bli befruktning. Vi fick ut 18 ägg, 7 befruktades med ICSI (mikroinjicering), vi fick tillbaka 1 fint två-celligt embryo som inte tog sig och tyvärr inget till frysen.

    IVF 2: Samma doser och samma procedur. Äggplocksdagen var precis lika mysig som förra. 25 ägg, 22 befruktade med ICSI, 4 blastocyster till frysen. Fick inte tillbaka något på en gång eftersom de var rädda att jag skulle bli överstimulerad. Fick göra frysförsök i april och nu är jag gravid i vecka 17.

    Det värsta med IVF är all väntan och besvikelse när det inte fungerar.
    Jag hoppas att detta lugnade dig lite vad gäller själva proceduren :)

    Tack, vad härligt att höra att äggplocket även kan vara en fin upplevelse! Och så fantastiskt underbart att du är gravid, stort lycka till på den resan och jag kan lova dig att du har en härlig tid framför dig :)

    Ja, jag kan tänka mig att det kan behövas flera försök innan man lyckas. Jag kan också tänka mig att man måste vara stark och driven för att klara av att gå igenom flera försök - ni som har gjort det, wow vilken styrka ni har, jag är djupt imponerad! Jag känner mig inte lika fullt driven, inte ännu iallafall.


    Om det inte hade varit för min partners inställning, som jag tidigare beskrev, så tror jag inte att jag hade valt IVF än, även fast att min ålder är ganska hög i sammanhanget, jag fyllde nyss 39. Jag har hela tiden trott att vi kommer att bli gravid på naturlig väg, bara vi kan lugna oss, inte tänka att det är världens ände om vi inte blir gravida. Jag har verkligen varit enormt stressad, mycket på grund av att jag blev så ifrågasatt av min partner, som att inte infertiliteten var utmaning nog...
    Man kan väl säga att IVF-försöket är en kompromiss och som jag känner idag så är jag skeptisk till att göra fler försök än ett, men det har att göra med att IVF processen dels är främmande för mig (jag har förmodligen föreställt mig den värre än vad den är) och dels att vi inte har fått höra att det är vår enda chans. Läkarna har sagt att IVF ger större chans, men att det är möjligt att bli gravida naturligt. Med en stor dos tur förstås. 


    Så vi tänker ta ett steg i taget. Först ett IVF-försök, sen utvärdring. Men jag är hyfsat säker på att om försöket inte leder till ett barn och vi fortsätter på naturlig väg men inget händer så kommer IVF tillslut vara vårt enda alternativ och då skulle vi se till att mentalt gå all-in, vara stark och driven och spara ihop de pengar som behövs och köra på, oavsett antal gånger. 


    Jag säger det igen, vilka krigare ni är tjejer, det är inte alla som klarar av att gå igenom det här i livet! Heja, heja för oss!

  • Tue 30 Jul 2019 14:40
    #84
    Ölandstoka skrev 2019-07-30 11:31:28 följande:

    Jag gjorde en ivf i våras och det gick så otroligt mycket bättre än vad jag vågat hoppas. Kände knappt av hormonerna och äggplocket gick jättebra. Det som var jobbigt var det psykiska. För min del känns det tungt eftersom jag inte litar på processen eller min kropp. Trodde inte att det skulle funka och då känns det jobbigt att gå igenom även om det går bra.

    Det var dock spännande också, just för att det var första gången. Så det var roligt och jag var ganska pepp. Är rädd för hur det kommer att kännas nu i höst. Försöker samla på mig positivitet nu i sommar :)


    Så härligt att höra att det kändes bättre än vad du hade hoppats på. 


    Vet precis hur det känns när man inte vågar lita på sin kropp. Det är tufft. Styrkekramar till dig. Jag håller tummarna för att det ska gå bra till hösten! 

  • Tue 30 Jul 2019 14:45
    #85
    Limarie skrev 2019-07-30 12:27:37 följande:
    Alltså för min del gick hormonbehandlingen bra. Var bara trött men inga humörförändringar. Lätt att sticka sig själv.

    Hade ingen ont vid äggplocket, fått ju en bra smärtlindring som lät mig köra berg- och dalbana i 5 min (det var lite roligt att vara hög en stund).

    Ont hade jag lite efteråt men tog bara 1g Panodil. Dagen efter var magen svullen och jag var gasig och hade ont. Men kunde jobba nästa dag. Denna gång kommer jag dock sjukskriva mig direkt i 2-3 dagar då det var såå jobbigt att nästa dag få samtalet från kliniken mitt på jobbet att inget ägg blev befruktad. Bröt ihop på jobbet (innerst) och tog mig på något sätt hem.

    Så, kan instämma, det är det psykiska som är jobbigt.
    Skönt att höra att själva processen gick bra, men så ledsen över att det inte ledde till någon befruktning. Jag kan tänka mig att det måste ha varit fruktansvärt att få det beskedet. Klokt av dig att sjukskriva dig nästa gång för det är tufft både för kropp och själ. Stor kram och lycka till!
  • Tue 30 Jul 2019 15:06
    #86
    misu80 skrev 2019-07-30 14:45:40 följande:
    Skönt att höra att själva processen gick bra, men så ledsen över att det inte ledde till någon befruktning. Jag kan tänka mig att det måste ha varit fruktansvärt att få det beskedet. Klokt av dig att sjukskriva dig nästa gång för det är tufft både för kropp och själ. Stor kram och lycka till!
    I fall det någon gång blir en återinsättning blir det för oss ändå redan efter 3 dagar då vi ändå bara kommer få ett befruktad ägg antagligen ( ) och då är det dumt att vara sjukskriven en dag, jobbar två och varit borta från jobbet igen. Jag vill absolut inte berätta här på jobbet.

    Är någon mer här mer som få sin behandling i Göteborg? Vet ni om det finns några lokala grupper? Jag känner att jag så gärna hade träffat någon annan som genomgår IVF.
  • Tue 30 Jul 2019 15:13
    #87
    LLW skrev 2019-07-30 14:26:10 följande:
    Dumt nog känner jag fortfarande efter innan BIM varje månad. Trots över 30 misslyckade försök. Det är väl det där envisa hoppet. Hatar det ibland men samtidigt gör det ju att man fortsätter försöka.

    När har du bim?
    Egentligen galet att vi kollar upp det som att vi tror det plötsligt dyker upp nya tidiga symtom som vi inte visste nåt om.

    Alltså om ägglossningen var dag 19 som jag tror pga positiv ägglossningstest borde det vara senast om 2-3 dagar, alltså på torsdag eller fredag. Kanske lördag, längre än så har min lutealfas (oftast 11 dagar ibland 10 eller 12) inte varit senaste 2 åren. Men det som är konstigt är min temp... den steg långsamt upp efter ägglossningstestet (som var neg igen efter 36h). Men bara med 0,2 höjning (så NC säger plötsligt att ägglossning var CD 21 vilket jag inte tror på). Sedan fått jag idag en mycket stor höjning från 36,4 till 37,8 (mycket konstigt tyckte jag) men det kanske beror på att ha sovit för första gången i vår nya lägenheten och man sov inte lika bra osv.
  • Tue 30 Jul 2019 17:54
    #88
    Limarie skrev 2019-07-30 13:43:50 följande:

    Nåt helt annat. Har ni också det att ni strax innan BIM tror att ni är gravida? Jag vet att de flesta av oss känner efter varje symtom. Och trots alla negativa månader så googlar jag fortfarande efter symtomen. Så konstigt. Idag känner jag mig till och med så pass gravid (trots att jag har exakt noll symtom Oskyldig) att jag kunde läsa "mamma" tidsskriften som någon av personalen hade lagt ut i fikarummet (hatar den annars!!!). Måste hänga ihop med att man nu ska starta nästa IVF och har så enorm stora förväntningar. Varför kan psyket lura en så mycket?
    Nån av er som använder natural cycles eller liknande? Nån som har tagit sin temp under IVF behandling? 


    Ja! Jag är "skendräktig" nästan varenda månad! Väldigt störande, men det är väl så när man vill något så mycket Skrattande

    Jag har väldigt jämn cykel, 25-27 dgr med ÄL dag 12-13. Har alltid lite svag molvärk dag 7-8, 12-13, 18-19 och 1-2 dgr före mens. Tror alltid att värken 7-8 är för att äggstockarna börjar jobba, 12-13 för att ägget släpper, 18-19 för att det fäster och 1-2 dagar före mens för att jag är gravid (minns att jag hade "mensvärk" i början av mina tidigare graviditeter). Så kommer mensen och ni alla vet ju hur man känner sig då Gråter Deppdag och sen omstart. Igen. Räknade just ut att det har gått 42 månader sen vi började, varav 1 månad ledde till graviditet. Inte konstigt att man känner sig emotionellt utmattad!


    Nu är jag på dag 21 och känner mig som vanligt gravid. Brösten ömmar och livmodern gör sig påmind. BIM på måndag (dag 27).


    Om jag inte är gravid denna gång, vilket jag inte ens vågar hoppas på, så blir nästa försök med IVF. Det är tänkt att jag ska börja spraya dag 19 nästa cykel och man bör väl inte ha sex under ÄL då gissar jag?


    Jag använde Natural Cycles första året. Började med Fertility Friend för ett år sedan. Min favorit är Fertility Friend, men det kan ju ha hänt en hel del med Natural Cycles sen jag använde den. Jag kartlade noggrant och tyckte att det var mycket spännande, men eftersom att mina cykler var så jämna tyckte jag tillslut att jag bara blev stressad av att analysera temperaturen, så jag slutade. Eller rättare sagt, när vi i maj bestämde oss för att göra IVF till hösten så slutade jag med att "koll-på-läget" eftersom jag inte längre vågade tro att vi skulle bli gravida på naturlig väg. Jag behövde semester från både jobb och baby-making. Däremot har vi haft sex under ÄL av naturliga skäl, då jag är väldigt sugen den perioden ;)

  • Tue 30 Jul 2019 19:54
    #89

    Jag brukar be dom maxa allt morfin, smärtstillande osv.. mem de gör fortfarande sjukt ont så dom har de tidigare 2 ggr frågat om dom ska avbryta. Men det vill man ju absolut inte.. men man får väl trösta sig med att det är över på typ 20 min :/


    Jooosen skrev 2019-07-30 12:48:33 följande:

    Jag fick lugnande som morfin under äggplocket. Blev typ lite hög men gjorde skitont ändå. Känns som att lugnande sätter sig i huvudet på mig men bedöver ingenting. Är så fruktansvärt nervös för nästa äggplock då det gjorde så himla ont. Kan man be att få något mer? Söva vill dom ju inte..


  • LLW
    Tue 30 Jul 2019 20:26
    #90
    HarmoniMalin87 skrev 2019-07-30 19:54:50 följande:

    Jag brukar be dom maxa allt morfin, smärtstillande osv.. mem de gör fortfarande sjukt ont så dom har de tidigare 2 ggr frågat om dom ska avbryta. Men det vill man ju absolut inte.. men man får väl trösta sig med att det är över på typ 20 min :/


    Åh vad jobbigt :( jag har blivit sövd under våra tre plock när vi gått hos landstinget. Så inte känt något alls. Men nu när vi börjar privat är det inte säkert att möjligheten finns, och gör den det kommer det kosta rätt mycket.

    Hade hoppats att maxdos skulle knocka en :/ usch jag är så nervös. Är så trött på all smärta man får stå ut med!
Svar på tråden IVF hösten 2019