Vikigaste jämställdhetsfrågan
Pojkars misslyckande i skolan beror på att de uppfattar skolan och därmed pluggande och bildning som feminint, och allt som uppfattas som kvinnligt har låg status i deras ögon. De väljer att ta avstånd från det, och väljer därmed indirekt utanförskap. Men till och med detta utanförskap har högre status än att upplevas som feminim.
Lösningen blir därmed att höja statusen på det kvinnliga så att det blir ok för män att välja det. Män måste vara förebilder för sina söner och läsa för sina barn, och välja vad som uppfattas som kvinnliga yrken.
Lärare är inget exklusivt kvinnligt yrke med en hemlig matriarkal agenda. Vill du "anonym (Man)" vara med och förändra skolan går det jättebra att ansöka till lärarprogrammet.
hmm, majoriteten av alla lärare upp till högstadiet är kvinnor så om det kvinnliga har låg status ligger kanske problemet hos kvinnorna.
"Pojkars misslyckande i skolan beror på att de uppfattar skolan och därmed pluggande och bildning som feminint..."
Enligt genusflummare, kanske för att det som uppfattas som kvinnligt får offer status i deras ögon.
Har sagt det förr och säger det ingen, mindre feminism och mer kompetens.
På Rörsjöskolan-Zenith i Malmö jobbar lärarna sedan ett par år tillbaka enligt en strikt struktur i klassrummen. Det har gjort eleverna lugnare, skapat arbetsro och hjälper eleverna att komma igång direkt med sina uppgifter.
[...]
Kan alla lära sig det?
? Ja, det vill jag tro. En del har det naturligt, andra måste kanske handledas in i ledarrollen. Men jag tror att många som tycker att det är jobbigt att vara lärare gör det på grund av att man misslyckas med sitt ledarskap och att upprätthålla en bra struktur i klassrummet
skolvarlden.se/artiklar/tydlig-struktur-skapar-arbetsro
lararnastidning.se/pojkar-missgynnas-i-betygsattningen/
Tjejer får fler "snällbetyg" än killar | SVT Nyheter (2017)
www.svt.se/nyheter/inrikes/tjejer-far-fler-snallbetyg-an-killar
Orättvisa betyg i matematik i grundskolan | Pedagogiska Magasinet (2019)
pedagogiskamagasinet.se/orattvisa-betyg-i-matematik/
Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte | Skolvärlden (2019)
skolvarlden.se/artiklar/var-tredje-pojke-stockholm-far-lagt-betyg-i-matte
Det Eberhard kritiserar är genus"vetenskapens" och genus"pedagogikens" förmåga att ignorera biologi och han kritiserar Zimmermans forskning.
Pojkars antipluggkultur möjlig att förändra - Göteborgs universitet
uf.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/pojkars-antipluggkultur-mojlig-att-forandra.cid1555125
Fredrik Zimmerman påstår att antipluggkulturen beror på att det anses vara feminint att plugga (maskulinitetsnormer)
Jag tycker att det klippet förklarar ganska braDe sätter fingret på en sak, en av anledningarna till att det är svårt att diskutera såna här frågor är att det finns vissa väldigt konservativt lagda personer på den ena sidan och väldigt ideologiskt lagda personer på den andra sidan.
Ibland är det nästan omöjligt att diskutera hur saker är utan att folk lägger in personliga värderingar i det.
Vid 7:40 kommer de in på det Eberhard skriver om, killars framlober ligger i snitt två är efter i mognad under en kritisk period 13-15 och det bidrar till att de får svårare att sitta still. Det bidrar ju också till att de snabbare blir uttråkade.
De som forskar om biologi och hjärnan forskar om hur det är och pedagoger som är bättre på pedagogik använder informationen för att utveckla pedagogiken men genuspedagoger och genus"forskare" gör inte det.
Många pojkar har svårt att sitta stilla en längre stund redan när de lärt sig krypa och det kan hålla i sig. Nu ska man lära sig räkna redan vid 6, det innebär att de som fyller sent på året för börja redan vid 5. Om något blir tråkigt så blir det svårare att fokusera på det man ska göra så det krävs mer arbetsminne för att utföra uppgiften det blir också svårare att komma ihåg det man ska lära sig och det blir svårare att sitta still. Har man svårt att sitta still påverkar det det koncentrationen och då krävs det mer arbetsminne.
Det kan räcka med att byta läsbok till något roligare för att koncentrationen ska bli bättre.
För pojkar födda i december är risken 34 procent större att de ska diagnostiseras med adhd än för barn födda under första halvåret, visar patientregistret
Omogen kan få adhd-diagnos | Lärarnas tidning (2012)
lararnastidning.se/omogen-kan-fa-adhd-diagnos/
Dagens skola är svårare för de med koncentrationssvårigheter och när det är så stor skillnad beroende på vilken månad på året man är född så är inte skolan tillräckligt flexibel. Det finns inte heller några studier som säger att centralstimulerande läkemedel påverkar skolresultaten positivt.
Det är större klasser vilket gör det svårare för läraren att hålla ordning i klassen, det drabbar alla lever men det drabbar också de med koncentrationsproblem.
Dagens skola gör så att behovet för stöd ökar men stöden minskar
Färre får stöd trots ökat behov | Pedagogiska Magasinet (2016)
pedagogiskamagasinet.se/farre-far-stod-trots-okat-behov/
Om tjejers matematiska förmåga förbättras om man uttrycker talen mer verbalt så kan det ju finnas en naturlig förklaring till det och det handlar ju om att använda en styrka inom ett område där man kanske har svagheter.
Training effects and sex difference in preschoolers' spatial reasoning ability. - PubMed - NCBI (2016)
www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27753452
Sex Differences in Using Spatial and Verbal Abilities Influence Route Learning Performance in a Virtual Environment: A Comparison of 6- to 12-Year Old Boys and Girls (2016)
www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4766283/
This study also finds that, in postmortem human brain tissue, there is more FOXP2 in the cortices of 4-year-old girls than age-matched boys, which coincides with gender-based language differences in children at this age
www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4457475/
sv.wikipedia.org/wiki/FOXP2
Pojkar har svårare för läsning än tjejer, enligt Pascal Pansu är detta socialt konstruerade "stereotypa könsföreställningar" som börjar mellan 4 och 6 år (enligt en hypotes). Man kan ta sig "runt" den socialt konstruerade fördomen som pojkar har om man om man presenterar läs testet som en lek/tävling "the animal-fishing game".
Fördomar påverkar pojkars läsning | Pedagogiska Magasinet (2018)
pedagogiskamagasinet.se/fordomar-paverkar-pojkars-lasning/
A burden for the boys: Evidence of stereotype threat in boys' reading performance
www.researchgate.net/profile/Isabelle_Regner/publication/297588340_A_burden_for_the_boys_Evidence_of_stereotype_threat_in_boys%27_reading_performance/links/58dcb1c9a6fdcc7c9f4bc06d/A-burden-for-the-boys-Evidence-of-stereotype-threat-in-boys-reading-performance.pdf
hmmm, är det bara jag som tycker att det bekräftar det David Eberhard säger?Lärandet bor i lusten | Pedagogiska Magasinet
pedagogiskamagasinet.se/larandet-bor-i-lusten/
Om man ska förändra något så måste man ju först ta reda på hur saker funkar.
Det finns forskare som försöker ta reda på hur saker är och det finns "forskare" som Zimmerman som utgår ifrån en ideologi där de flesta teorierna bygger på hypoteser. Genusdebatten bör ju egentligen vara en diskussion mellan forskare men den blir mer och mer politiskt styrd så den har blivit en debatt mellan politiker. Det är inte politisk makt som ska avgöra vilken forskning som ska användas men vänsterfolket verkar vara helt ok med det, så länge det stödjer deras åsikt.
.
[...]
Alla ovanstående citat kan ställas mot att det finns olikheter mellan barnen som kommer till skolan. Olikheterna ligger i biologiska skillnader men också i skillnader avseende t.ex. socioekonomiska faktorer. Skillnader kan hanteras på olika sätt men hanteringen bör alltid vara relaterad till hur man förstår orsaken till de skillnader som observeras. Skillnader i begåvning hanteras idag binärt med en nedre gräns som leder till särskolan men i övrigt noteras ingen klar hållning hur skillnader skall förstås.
Skillnaden mellan pojkar och flickor i skolan har under senare år alltmer hanterats ur perspektivet där männens framträdande plats i samhället skall minskas genom en jämlik uppfostran och värderingspåverkan redan i skolan. Den strömningen har varit i allt väsentligt befriad från informationen att pojkarna är klart efter flickorna vad avser skolprestation. Denna genomgång syftar till att problematisera avsaknaden av biologisk förståelse som en del av den skillnad som skolan observerar vad gäller pojkars och flickors prestation. En kort genomgång på detta område kan inte ha ambitionen att vara heltäckande. Däremot kan den användas för att peka på ett antal faktorer som behöver övervägas för att förstå den komplexa bakgrunden till att pojkar och flickor får olika skolresultat i den svenska skolan.
[...]
1.1 Olikheter
I skolan lärs barnen om det positiva värdet av olikheter. Det betonas hur samhällssystemen måste byggas för att tillåta skillnader. Däremot är kunskapen och bejakandet av skillnaden i skolarbetet mellan pojkar och flickor mindre betonat. Skolan agerar enhetligt och pojkar och flickor skall anpassa sig till den på samma sätt utifrån synsättet att den biologiska åldern utgör det bästa måttet på hur långt nervsystemets mognad har nått. Samtidigt har det visat att detta sätt att organisera skolan år efter år har gett upphov till gruppskillnader baserat på kön där flickorna ligger avsevärt över pojkarnas prestationer. Dessutom har på senare år denna skillnad mellan könen tilltagit.
www.regeringen.se/49b719/contentassets/01904bc2d1aa46d5b9412f8eb66a4b41/biologiska-faktorer-och-konsskillnader-i-skolresultat-sou-201052
Det verkar bero mycket på vilken skola det är.
Pojkar - största förlorarna i dålig skola | Lärarnas tidning (2017)
lararnastidning.se/pojkar-storsta-forlorarna-pa-dalig-skola/
Pojkar halkar efter i skolan: "För mycket eget ansvar på eleverna" (2017)
www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/pojkar-halkar-efter-i-skolan-f%C3%B6r-mycket-eget-ansvar-p%C3%A5-eleverna-3931911
Det är samma sak som Eberhard kritiserade några år innan.
Eberhard: "Skolan tar stryk när barn tillåts vara gränslösa" | Göteborgs-Posten - Debatt (2013)
www.gp.se/debatt/eberhard-skolan-tar-stryk-n%C3%A4r-barn-till%C3%A5ts-vara-gr%C3%A4nsl%C3%B6sa-1.621869
När pojkar ligger efter i mognad i tonåren så har de ju något lägre samvetsgrannhet, det har med frontalloben att göra och då funkar det inte så bra att lägga över mycket ansvar på dem och ansvaret glider ju över på föräldrarna.
sv.wikipedia.org/wiki/Samvetsgrannhet
Det finns en viss skillnad på gruppnivå.
Brain Connectivity Study Reveals Striking Differences Between Men and Women ? PR News
www.pennmedicine.org/news/news-releases/2013/december/brain-connectivity-study-revea
Jag tror att mycket också beror på lärarna själva.
Där jag bor är det som dag och natt mellan olika lärare och de som inte gör det så bra verkar inte veta hur man skapar intresse de verkar inte heller veta hur man sätter gränser, de verkar inte ha någon ledarskapsförmåga öht.
Jag blev inte förvånad när jag läste denna.
Lär lärarstudenter sätta gränser för eleverna | Lärarnas tidning (2018)
lararnastidning.se/lar-lararstudenter-satta-granser-for-eleverna/
t.o.m. småpojkar i 7års åldern kan ta över i klassrummet och stör resten av klassen. Är det stora klasser är de ju helt maktlösa,
Klarar man inte av att sätta gränser så blir det mer tjat och det blir en nedåtgående spiral där det bara blir en massa gnäll utan att läraren lyckas skapa en situation där det kan bli något positivt. Det betyder ju inte att de barnen inte kan lära sig men när vissa lärare inte vet hur de ska ta kontrollen så kommer man ju inte så långt.
Om någon som är mer pedagogisk tar över så brukar det funka, de sitter inte heller och tragglar läsboken eller matteboken de plockar fram material som passar barnens intresse och då funkar det bättre.
När det är så stor skillnad så kan det ju inte vara barnet som är problemet.
och så har vi de här, när lärare inte vet hur de ska hantera dem så funkar det ju inte.Det är många föräldrar som inte vet hur de ska hantera dem också finns det de som inte har lust att engagera sig, de som har det trassligt hemma brukar vara värst.
När jag läser vissa saker som genuspedagogerna "norm kritiserar" på dagis, om en pojke inte lyssnar så ber man en tjej, om en pojke tjorvar med påklädning så hjälper man dem, tjejer får hjälpa till mer. Det är vissa personlighetsdrag som lyser igenom.
Agreeableness & Extraversion.
en.wikipedia.org/wiki/Big_Five_personality_traits
Pojkar har i regel lägre agreeableness än tjejer så de lyssnar sämre, en del pojkar har ganska låg agreeableness och har väldigt stark vilja, är dom då också extrovert kan de vara lite dampiga,
Det verkar som dagispedagogerna gör samma misstag som vissa föräldrar, de säger till pojkarna men föräldern tar av någon anledning inte tag i det (kanske för att det är lättsamt) så tillsägelsen har en tendens att utvecklas till tjat och barnet behöver inte lyssna för att det inte händer något. Det är nästan bättre att vara tyst.
Det är inte så farligt när de är små men när de kommer till utvecklingsstadiet mellan 4-5 och blir mer medvetna om sin egen identitet och blir mer självständiga så kan det dra iväg med massvis med trotts och det är ju inte så konstigt när ett barn med väldigt stark vilja har fått göra som det vill alldeles för ofta,
I olika kombinationer kan personlighetsdragen likna ADHD.
Det verkar också finnas en korrelation med openness och det kan bero på att finns en korrelation mellan openness och något lägre latent inhibition, speciellt om man är extrovert. Antar att det är de barnen som brukar överlista pedagogerna.
en.wikipedia.org/wiki/Latent_inhibition
Big five dimensions and ADHD symptoms: links between personality traits and clinical symptoms. - PubMed - NCBI
www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12150240
Adult ADHD Symptoms and Five Factor Model Traits in a Clinical Sample: A Structural Equation Modeling Approach
www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3821966/
Diagnos eller tonårshjärna? | Special Nest
www.specialnest.se/forskning/diagnos-eller-tonarshjarna
Förutom intelligens finns det en positiv korrelation mellan agreeableness & Conscientiousness och förutsättningar att lyckas i skolan.
Tjejer har i snitt högre agreeableness och speciellt i tonåren så har de högre conscientiousness.
Är skolan anpassad efter tjejer eller är den anpassad för akademiker av akademiker?
De som har svårt att sitta stilla vid skolbänken har större behöv av att röra på sig men barn rör på sig mindre och mindre.
Barn och ungdomar rör sig för lite ? Vetenskap och Hälsa (2017)
www.vetenskaphalsa.se/barn-och-ungdomar-ror-sig-for-lite/
Det verkar som att både föräldrar och samhället är dåliga på att lära killar att ta ansvar och det påverkar ju skolan.