AndreaBD skrev 2019-01-28 23:04:46 följande:
Precis. Det handlar mer om sättet, det verkar så överdrivet nu, men i grunden vore det ju bra om man kan öppna upp lite, om det kan bli mer flexibelt.
Det är ju också det David Eberhards artikel handlar om, den handlar ju inte om att uppfostra pojkar till pojkar, att de ska vara på ett visst sätt eller om könsroller den handlar om att göra skolan mer flexibel så att den passar fler pojkar.
Det Eberhard kritiserar är genus"vetenskapens" och genus"pedagogikens" förmåga att ignorera biologi och han kritiserar Zimmermans forskning.
Pojkars antipluggkultur möjlig att förändra - Göteborgs universitet
uf.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/pojkars-antipluggkultur-mojlig-att-forandra.cid1555125
Fredrik Zimmerman påstår att antipluggkulturen beror på att det anses vara feminint att plugga (maskulinitetsnormer)
Jag tycker att det klippet förklarar ganska bra
Markus Heilig, professor i psykiatri har skrivit boken "Hon, han och hjärnan", om hur mäns och kvinnors hjärnor skiljer sig åt. Hjärnforskaren Katarina Gospic förklarar hur skillnader och likheter påverkar oss.
De sätter fingret på en sak, en av anledningarna till att det är svårt att diskutera såna här frågor är att det finns vissa väldigt konservativt lagda personer på den ena sidan och väldigt ideologiskt lagda personer på den andra sidan.
Ibland är det nästan omöjligt att diskutera hur saker är utan att folk lägger in personliga värderingar i det.
Vid 7:40 kommer de in på det Eberhard skriver om, killars framlober ligger i snitt två är efter i mognad under en kritisk period 13-15 och det bidrar till att de får svårare att sitta still. Det bidrar ju också till att de snabbare blir uttråkade.
De som forskar om biologi och hjärnan forskar om hur det är och pedagoger som är bättre på pedagogik använder informationen för att utveckla pedagogiken men genuspedagoger och genus"forskare" gör inte det.
Många pojkar har svårt att sitta stilla en längre stund redan när de lärt sig krypa och det kan hålla i sig. Nu ska man lära sig räkna redan vid 6, det innebär att de som fyller sent på året för börja redan vid 5. Om något blir tråkigt så blir det svårare att fokusera på det man ska göra så det krävs mer arbetsminne för att utföra uppgiften det blir också svårare att komma ihåg det man ska lära sig och det blir svårare att sitta still. Har man svårt att sitta still påverkar det det koncentrationen och då krävs det mer arbetsminne.
Det kan räcka med att byta läsbok till något roligare för att koncentrationen ska bli bättre.
För pojkar födda i december är risken 34 procent större att de ska diagnostiseras med adhd än för barn födda under första halvåret, visar patientregistret
Omogen kan få adhd-diagnos | Lärarnas tidning (2012)
lararnastidning.se/omogen-kan-fa-adhd-diagnos/
Dagens skola är svårare för de med koncentrationssvårigheter och när det är så stor skillnad beroende på vilken månad på året man är född så är inte skolan tillräckligt flexibel. Det finns inte heller några studier som säger att centralstimulerande läkemedel påverkar skolresultaten positivt.
Det är större klasser vilket gör det svårare för läraren att hålla ordning i klassen, det drabbar alla lever men det drabbar också de med koncentrationsproblem.
Dagens skola gör så att behovet för stöd ökar men stöden minskar
Färre får stöd trots ökat behov | Pedagogiska Magasinet (2016)
pedagogiskamagasinet.se/farre-far-stod-trots-okat-behov/
Om tjejers matematiska förmåga förbättras om man uttrycker talen mer verbalt så kan det ju finnas en naturlig förklaring till det och det handlar ju om att använda en styrka inom ett område där man kanske har svagheter.
Training effects and sex difference in preschoolers' spatial reasoning ability. - PubMed - NCBI (2016)
www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27753452
Sex Differences in Using Spatial and Verbal Abilities Influence Route Learning Performance in a Virtual Environment: A Comparison of 6- to 12-Year Old Boys and Girls (2016)
www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4766283/Recent Advances in the Genetics of Vocal Learning
This study also finds that, in postmortem human brain tissue, there is more FOXP2 in the cortices of 4-year-old girls than age-matched boys, which coincides with gender-based language differences in children at this age
www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4457475/
Pojkar har svårare för läsning än tjejer, enligt Pascal Pansu är detta socialt konstruerade "stereotypa könsföreställningar" som börjar mellan 4 och 6 år (enligt en hypotes). Man kan ta sig "runt" den socialt konstruerade fördomen som pojkar har om man om man presenterar läs testet som en lek/tävling "the animal-fishing game".
Fördomar påverkar pojkars läsning | Pedagogiska Magasinet (2018)
pedagogiskamagasinet.se/fordomar-paverkar-pojkars-lasning/
A burden for the boys: Evidence of stereotype threat in boys' reading performance
www.researchgate.net/profile/Isabelle_Regner/publication/297588340_A_burden_for_the_boys_Evidence_of_stereotype_threat_in_boys%27_reading_performance/links/58dcb1c9a6fdcc7c9f4bc06d/A-burden-for-the-boys-Evidence-of-stereotype-threat-in-boys-reading-performance.pdf
hmmm, är det bara jag som tycker att det bekräftar det David Eberhard säger?
Lärandet bor i lusten | Pedagogiska Magasinet
pedagogiskamagasinet.se/larandet-bor-i-lusten/
Om man ska förändra något så måste man ju först ta reda på hur saker funkar.
Det finns forskare som försöker ta reda på hur saker är och det finns "forskare" som Zimmerman som utgår ifrån en ideologi där de flesta teorierna bygger på hypoteser. Genusdebatten bör ju egentligen vara en diskussion mellan forskare men den blir mer och mer politiskt styrd så den har blivit en debatt mellan politiker. Det är inte politisk makt som ska avgöra vilken forskning som ska användas men vänsterfolket verkar vara helt ok med det, så länge det stödjer deras åsikt.
.
Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat -
regeringen.se (2010)
[...]
Alla ovanstående citat kan ställas mot att det finns olikheter mellan barnen som kommer till skolan. Olikheterna ligger i biologiska skillnader men också i skillnader avseende t.ex. socioekonomiska faktorer. Skillnader kan hanteras på olika sätt men hanteringen bör alltid vara relaterad till hur man förstår orsaken till de skillnader som observeras. Skillnader i begåvning hanteras idag binärt med en nedre gräns som leder till särskolan men i övrigt noteras ingen klar hållning hur skillnader skall förstås.
Skillnaden mellan pojkar och flickor i skolan har under senare år alltmer hanterats ur perspektivet där männens framträdande plats i samhället skall minskas genom en jämlik uppfostran och värderingspåverkan redan i skolan. Den strömningen har varit i allt väsentligt befriad från informationen att pojkarna är klart efter flickorna vad avser skolprestation. Denna genomgång syftar till att problematisera avsaknaden av biologisk förståelse som en del av den skillnad som skolan observerar vad gäller pojkars och flickors prestation. En kort genomgång på detta område kan inte ha ambitionen att vara heltäckande. Däremot kan den användas för att peka på ett antal faktorer som behöver övervägas för att förstå den komplexa bakgrunden till att pojkar och flickor får olika skolresultat i den svenska skolan.
[...]
1.1 Olikheter
I skolan lärs barnen om det positiva värdet av olikheter. Det betonas hur samhällssystemen måste byggas för att tillåta skillnader. Däremot är kunskapen och bejakandet av skillnaden i skolarbetet mellan pojkar och flickor mindre betonat. Skolan agerar enhetligt och pojkar och flickor skall anpassa sig till den på samma sätt utifrån synsättet att den biologiska åldern utgör det bästa måttet på hur långt nervsystemets mognad har nått. Samtidigt har det visat att detta sätt att organisera skolan år efter år har gett upphov till gruppskillnader baserat på kön där flickorna ligger avsevärt över pojkarnas prestationer. Dessutom har på senare år denna skillnad mellan könen tilltagit.
www.regeringen.se/49b719/contentassets/01904bc2d1aa46d5b9412f8eb66a4b41/biologiska-faktorer-och-konsskillnader-i-skolresultat-sou-201052
