• Äpplet1

    Hur ska jag hantera min svärmor??

    Jag har ett stort dilemma, min man har varit tillsammans i 7 år och har två barn.

    Ända sedan jag blev gravid med vårt första barn så har svärmor skapat väldigt mkt irritation. Hon lägger sig i allting och det känns som att hon vill konkurrera om allt med mig!

    Hon vill få sin vilja igenom, bestämma allt ifrån namn till vår son, vad han ska äta, när ska börja pott tränas, hur ofta vi måste träffa henne etc. redan när jag låg på BB efter ett kejsarsnitt så ville hon promt tränga sig på.

    Vår äldsta son är nu tre år gammal och ju längre tiden gått desto elakare blir hon, till en början trodde jag att det var jag som är överkänslig eller att hennes agerande måste ju bero på missförstånd osv. Tex under min andra graviditet kunde hon säga saker som att ? du är inte en dålig mamma ? samtidigt som hon ger mig böcker om barn uppfostran, barns utveckling, recept på barnmat... ja ni förstår säkert syftet med hennes pikar.

    Tills nyligen har jag har stort överseende med hennes beteende men nu klarar jag inte mer! Vi var hemma hos svärföräldrarna på frukost (vilket hon tjatar om att vi måste komma varje helg och stanna för lunch och em kaffe) min son ville gå in i ett förråd och riva ut vattenslangen, då sa jag bestämt nej för att vi skulle äta och bad min sambo låsa förrådet så att han inte skulle springa in där. Jag gick in med sonen som blev arg och efter en liten stund hade han lugnat sig. Svärfar och min man kommer och vi småpratar lite, under tiden passar svärmor på att ta med sig min son, låsa upp förrådet och sätta igång vattenslangen! När jag ser detta är jag utom mig av ilska men samtidigt chokad och kunde knappt så fram ett ord. Hon visste mkt väl att jag sagt nej!

    Hon har alltså väldigt klart underminerat mig som mamma inför mig son, detta är bara ett av många exempel.

    Nu ska vi dit för att hon fyller år men jag är fortfarande uppförd och behöver råd hur jag ska bemöta detta? Har ni varit med om liknande eller ör det jag som är överkänslig???

  • Svar på tråden Hur ska jag hantera min svärmor??
  • Äpplet1

    Jag kan inte annat än tycka det är gränslöst att hon tjatar om att sonen ska vara hos henne istället för på dagis där han trivs. Det är ett litet dagis och han är endast där mellan 09-14.

    Det stora problemet är just för att så som hon ständigt utmanar våra gränser, och på ett så tydligt aggressivt sätt underminerar mig framför min son gör att jag inte kan lita på henne överhuvudtaget. Som tidigare nämnts så har jag haft stort överseende men det blir bara mer tydligt att det hon gör är av illvilja.

    Ett annat exempel var när släkten hade samlats för att fira någons födelsedag, sonen kan bli orolig när det är lite stimmigt och han tycker inte om när andra rusar fram och ska gulla med honom. Vid ett tillfälle började han gråta, då gick jag för att ta upp honom men svärmor ställde sig i vägen för mig och sa ?låt honom vara han måste lära sig?, den gången bad jag henne flytta på sig och att jag tröstar min son när han gråter.

    Även där reagerade min mans bror och markerade gentemot sin mamma. Min man såg inte när det hände.

    Jag skulle kunna ta upp tusen liknande exempel. Jag förstår inte varför en utomstående, såsom farmor anser sig ha bestämmande rätt över någon annans barn??

  • Anonym (l)
    Äpplet1 skrev 2019-09-13 23:29:46 följande:

    Jag kan inte annat än tycka det är gränslöst att hon tjatar om att sonen ska vara hos henne istället för på dagis där han trivs. Det är ett litet dagis och han är endast där mellan 09-14.

    Det stora problemet är just för att så som hon ständigt utmanar våra gränser, och på ett så tydligt aggressivt sätt underminerar mig framför min son gör att jag inte kan lita på henne överhuvudtaget. Som tidigare nämnts så har jag haft stort överseende men det blir bara mer tydligt att det hon gör är av illvilja.

    Ett annat exempel var när släkten hade samlats för att fira någons födelsedag, sonen kan bli orolig när det är lite stimmigt och han tycker inte om när andra rusar fram och ska gulla med honom. Vid ett tillfälle började han gråta, då gick jag för att ta upp honom men svärmor ställde sig i vägen för mig och sa ?låt honom vara han måste lära sig?, den gången bad jag henne flytta på sig och att jag tröstar min son när han gråter.

    Även där reagerade min mans bror och markerade gentemot sin mamma. Min man såg inte när det hände.

    Jag skulle kunna ta upp tusen liknande exempel. Jag förstår inte varför en utomstående, såsom farmor anser sig ha bestämmande rätt över någon annans barn??


    Nej, hon har inte bestämmanderätt. Hon gör fel.
    Både du , din man och mannens bror säger ifrån. Men hon struntar i er.
    Om någon struntar i vad man säger måste man tyvärr ta det ett steg till.
    Testa att ta en paus.
  • Utvandraren
    jrockyracoon skrev 2019-09-13 18:06:23 följande:
    Tack för att du noterar min närvaro.

    Dock uppskattar jag saklig kritik, och det har jag inte fått av dig. Är det för att du inte kan debattera? I så fall förstår jag att du irriterar dig på mina inlägg.

    Om jag är en engagerad debattör blir det givetvis provocerande för en person som själv inte anger ett enda motargument för sina tankar utan endast använder epitet som "dumheter" och "amatörpsykologi".

    Saklöst innehåll utan tvekan i ditt personangrepp av min person.
    Vi är många som irriterar oss på dina inlägg.
  • Utvandraren
    jrockyracoon skrev 2019-09-13 18:06:23 följande:
    Tack för att du noterar min närvaro.

    Dock uppskattar jag saklig kritik, och det har jag inte fått av dig. Är det för att du inte kan debattera? I så fall förstår jag att du irriterar dig på mina inlägg.

    Om jag är en engagerad debattör blir det givetvis provocerande för en person som själv inte anger ett enda motargument för sina tankar utan endast använder epitet som "dumheter" och "amatörpsykologi".

    Saklöst innehåll utan tvekan i ditt personangrepp av min person.
    Vi är många som irriterar oss på dina inlägg.
  • Äpplet1

    Jrockeyraccon - dina inlägg är tydligt bara ett sätt att försöka provocera andra, jag bortser helt ifrån det du skriver så du kan spara din energi och använda den till något annat.

  • Äpplet1

    Jrockeyraccon - dina inlägg är tydligt bara ett sätt att försöka provocera andra, jag bortser helt ifrån det du skriver så du kan spara din energi och använda den till något annat.

  • Anonym (Tjat)
    jrockyracoon skrev 2019-09-13 18:06:23 följande:

    Tack för att du noterar min närvaro.

    Dock uppskattar jag saklig kritik, och det har jag inte fått av dig. Är det för att du inte kan debattera? I så fall förstår jag att du irriterar dig på mina inlägg.

    Om jag är en engagerad debattör blir det givetvis provocerande för en person som själv inte anger ett enda motargument för sina tankar utan endast använder epitet som "dumheter" och "amatörpsykologi".

    Saklöst innehåll utan tvekan i ditt personangrepp av min person.


    Ja du tar över många trådar med ditt hobbypsykologiska svammel där du leker Jesus och uppmanar alla att vända andra kinden till och krypa för sina gränslösa svärmödrar.
  • jrockyracoon
    Utvandraren skrev 2019-09-13 23:58:02 följande:
    Vi är många som irriterar oss på dina inlägg.
    Ja, det är svårt att hantera när någon ifrågasätter andras åsikter. Särskilt om de gör detta med argument som de inte klarar av att bemöta. Kan säkert ha med intellektuell kapacitet och göra.

    Det är säkert mycket lättare att gå till personangrepp istället för att inse ens egna begränsningar.

    Jag kan nog säga att jag irriterar mig på din inlägg också, så där är vi överens. Men jag finner ingen anledning att gå till angrepp för det, eftersom jag inser att det är dina argument jag ska angripa och inte dig själv.

  • jrockyracoon
    Anonym (Tjat) skrev 2019-09-14 01:44:04 följande:
    Ja du tar över många trådar med ditt hobbypsykologiska svammel där du leker Jesus och uppmanar alla att vända andra kinden till och krypa för sina gränslösa svärmödrar.
    Läs på om konflikthantering.

    Gissar att du blivit svarslös i den tråden, och försöker ta ut din ilska här. Rena mobbingfasoner. Diskutera TS problem och ta inte upp tråden med dina personangrepp!
  • jrockyracoon
    Äpplet1 skrev 2019-09-14 01:12:41 följande:

    Jrockeyraccon - dina inlägg är tydligt bara ett sätt att försöka provocera andra, jag bortser helt ifrån det du skriver så du kan spara din energi och använda den till något annat.


    Jag kanske är provocerande för dig eftersom jag har en annan åsikt än dig.

    Men är du så lättstött att du går igång på en anonym person som har andra tankar än du själv, så förstår jag att du får problem med din svärmor.

    Du kanske skulle skriva i trådstarten att du enbart vill få svar som stryker dig medhårs?
  • Utvandraren
    jrockyracoon skrev 2019-09-14 08:36:47 följande:
    Ja, det är svårt att hantera när någon ifrågasätter andras åsikter. Särskilt om de gör detta med argument som de inte klarar av att bemöta. Kan säkert ha med intellektuell kapacitet och göra.

    Det är säkert mycket lättare att gå till personangrepp istället för att inse ens egna begränsningar.

    Jag kan nog säga att jag irriterar mig på din inlägg också, så där är vi överens. Men jag finner ingen anledning att gå till angrepp för det, eftersom jag inser att det är dina argument jag ska angripa och inte dig själv.
    Jag har aldrig sett dig framföra några argument som jag inte kan bemöta. Jag orkar heller aldrig läsa klart dina inlägg då det bara är helflummigt dumdravel som aldrig tar slut. Jag förstår inte hur man kan skriva så många ord utan att egentligen säga något. 
  • EnAnonumius
    jrockyracoon skrev 2019-09-13 01:27:56 följande:

    Du kanske inte har förmedlat hela bilden till mig, men jag tycker nog det ligger i farmors roll att skämma bort sina barn lite extra.

    Det är väl toppen om barnet/barnen kan få en härlig farmor som tycker om dem och vill ge dem en gränslös kärlek!

    Jag önskar att min mor kunde vara lite mer som din svärmor, engagerad i barnen, busar och skojar och erbjuder sig att ta hand om dem mer!

    Men du går igång på henne av någon anledning. Vad hon än säger och gör, verkar det vara fel. Känner du dig kanske hotad i din roll som mamma? Eller har du en otroligt strikt syn på barnens rutiner som du inte kan slita dig ifrån?

    I vilket fall är mitt budskap att öppna upp ögonen för vilken omsorg din svärmor verkar ge till dina barn. Förstör inte barnens relation till sin farmor genom att själv gå i konflikt. Fundera över vad det är som egentligen ligger bakom din aversion mot din svärmor. Om det är så illa att du inte kan umgås med henne, så kan du kanske i möjligaste mån se till att du inte umgås men henne så ofta. Använd henne som barnvakt och njut av din lediga tid, så kanske du får upp ögonen för vilken resurs du har i henne!


    Har du inget vettigare att komma med än att förmonska TS problem och förlöjliga TS?

    Är det verkligen omsorg av en farmor att ta befälet och gå emot TS och barnets pappa med deras uppfostran?

    En far-/morförälder kan visa omsorg och tycka opm barnet UTAN att bete sig som en bjäbbig obstinat idiot som är respektlös mot sina egna barn (barnbarnets föräldrar).
    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Anonym (Tjat)
    jrockyracoon skrev 2019-09-14 08:47:06 följande:

    Läs på om konflikthantering.

    Gissar att du blivit svarslös i den tråden, och försöker ta ut din ilska här. Rena mobbingfasoner. Diskutera TS problem och ta inte upp tråden med dina personangrepp!


    Jag har aldrig diskuterat med dig i någon annan tråd, har bara läst och irriterat mig på dina kvasipsykologiska inlägg där du alltid går till personangrepp och anklagar folk för mobbing och personangrepp. Du förstör diskussionen med ditt svammel och det blir så mycket att bara scrolla förbi. Bäst är nog att bara ignorera dig och inte besvara dina inlägg så tröttnar du förhoppningsvis snart. Tips, starta en egen tråd så kan de som vill diskutera med dig göra det där ;)
  • Catnap
    jrockyracoon skrev 2019-09-14 08:36:47 följande:

    Ja, det är svårt att hantera när någon ifrågasätter andras åsikter. Särskilt om de gör detta med argument som de inte klarar av att bemöta. Kan säkert ha med intellektuell kapacitet och göra.

    Det är säkert mycket lättare att gå till personangrepp istället för att inse ens egna begränsningar.

    Jag kan nog säga att jag irriterar mig på din inlägg också, så där är vi överens. Men jag finner ingen anledning att gå till angrepp för det, eftersom jag inser att det är dina argument jag ska angripa och inte dig själv.


    När har du kommit med argument? Det enda du framför är åsikter, dvs påståenden om vad du tycker. Det är på samma nivå du blir bemött, dvs med åsikter om dig.

    Sen är det roligt att du klankar ner på att ändå använder personangrepp samtidigt som du gör det själv.
  • molly50
    jrockyracoon skrev 2019-09-14 08:36:47 följande:
    Ja, det är svårt att hantera när någon ifrågasätter andras åsikter. Särskilt om de gör detta med argument som de inte klarar av att bemöta. Kan säkert ha med intellektuell kapacitet och göra.

    Det är säkert mycket lättare att gå till personangrepp istället för att inse ens egna begränsningar.

    Jag kan nog säga att jag irriterar mig på din inlägg också, så där är vi överens. Men jag finner ingen anledning att gå till angrepp för det, eftersom jag inser att det är dina argument jag ska angripa och inte dig själv.
    Du skriver att du inte går till angrepp. Vad kallar du då det understrukna?
  • molly50
    Äpplet1 skrev 2019-09-13 23:29:46 följande:

    Jag kan inte annat än tycka det är gränslöst att hon tjatar om att sonen ska vara hos henne istället för på dagis där han trivs. Det är ett litet dagis och han är endast där mellan 09-14.

    Det stora problemet är just för att så som hon ständigt utmanar våra gränser, och på ett så tydligt aggressivt sätt underminerar mig framför min son gör att jag inte kan lita på henne överhuvudtaget. Som tidigare nämnts så har jag haft stort överseende men det blir bara mer tydligt att det hon gör är av illvilja.

    Ett annat exempel var när släkten hade samlats för att fira någons födelsedag, sonen kan bli orolig när det är lite stimmigt och han tycker inte om när andra rusar fram och ska gulla med honom. Vid ett tillfälle började han gråta, då gick jag för att ta upp honom men svärmor ställde sig i vägen för mig och sa ?låt honom vara han måste lära sig?, den gången bad jag henne flytta på sig och att jag tröstar min son när han gråter.

    Även där reagerade min mans bror och markerade gentemot sin mamma. Min man såg inte när det hände.

    Jag skulle kunna ta upp tusen liknande exempel. Jag förstår inte varför en utomstående, såsom farmor anser sig ha bestämmande rätt över någon annans barn??


    Din svärmor verkar gränslös. Det håller jag med dig om.
    Kanske skulle ni prova med att ta en paus från henne ett tag om hon inte förstår när ni säger ifrån till henne?
  • Anonym (Päronet)
    Äpplet1 skrev 2019-09-13 19:12:25 följande:

    /KLIPP/

    Jag vill egentligen ha råd om hur man kan markera för henne på bästa sätt.


    När hon kommer med oönskade råd och förslag säger du: "Ja, men vi har kommit fram till att xxx funkar bäst för oss/sonen."

    "Tack för erbjudandet, men våra rutiner funkar bäst för sonen."

    "Ja, så kan man också göra. Vi gillar vår metod, den funkar så bra för oss."

    Och sedan byter du direkt samtalsämne: "Är det ett nytt halsband? Vilken vacker färg!"/"Titta ett flygplan!"/"Ska vi se om du(sonen) kan kissa?"/"Börjar det inte bli dags att fika?"
    Budskapet här är att ni är helt säkra och trygga i ert föräldraskap och era beslut angående sonen att ni inte ens behöver gå i försvarsställning. Sedan lämnar du inget socialt utrymme åt svärmor att gå igång om det utan kapar konversationen. Går svärmor igång på dramatik så kommer hon inte att få det den här vägen.

    När hon helt bryter mot era regler, som med vattenslangen, så går du in och bryter. Personligen hade jag kommit på något jag hade glömt och varit tvungen att gå hem med sonen, men om det hade varit en för stor grej så får du hantera det där och då. Du kan gott säga så att svärmor hör: "Mamma och pappa sa nej. Då gäller det och inte vad andra vuxna säger." Treåringar brukar inte vara så bra på att bli avbrutna så det är ganska troligt att du kan gå iväg och lugna ner sonen en stund. Än en gång tror jag att du har mycket att vinna på att inte låta svärmor gå igång. Jag kan mycket väl ha fel, men jag kan tänka mig att hon gillar dramatiken. Att det är den som är hennes belöning. Kapa den och beteendet kommer att minska.

    Jag har själv en lite speciell svärmor och för oss funkar det att ha henne i lagom stora doser. Någon gång i månaden och det är helt hanterbart, nästan lite uppfriskande. När hon är riktigt i tagen brukar jag och min man i tysthet köra farmor-bingo när vi i förväg gissar vilka tokigheter hon kommer att ha för sig och den som prickar in fem saker på sin lista får bingo. Det ger lite distans och humor till samvaron. Min svärmor ligger dock så högt på tokighetsskalan att det inte är en chans att vi skulle lämna barnen ensamma med henne. Vi är dock stolta och glada att barnen har en varm och kärleksfull relation med sin farmor trots allt.
  • Anonym (Emmis)

    Umgås inte om umgänget är så dysfunktionellt och destruktivt. Jag hade gått på kalaset nu om jag redan lovat men i fortsättningen tackat nej till alla inbjudningar. Man måste inte träffas bara för att man är släkt. Livet är för kort för att lägga det på energitjuvar. Alternativt ses mera sällan.

Svar på tråden Hur ska jag hantera min svärmor??