Nygift och otrogen

Men vill du verkligen ha det som dessa kvinnor beskriver? Nån som knaprar antidepressiva och ångestdämpande, nån är sjukskriven pga psykiskt mående, nån som fått acceptera att hens man bara älskar henne till 80%, nån får acceptera ett öppet förhållande och en skriver att hon ofta ringer hem sin man från jobb i ren panik för hon är svartsjuk. Kvinnorna skriver att deras relation överlevt men är det verkligen att överleva om man får offra så mkt? Kvinnor förnedrar sig själv för att få vinna över älskarinnan.

Jag håller inte med dig, alla går inte alls på antidepressiva eller är sjukskrivna. De flesta går tillbaka till en lycklig vardag. Jag tycker du gör det svåra enkelt.. det är väldigt många olika parametrar som spelar in när det gäller att lämna någon. Det finns också dem som ångrar ATT dom lämnade. En månads misstag under en hel livstid är också ganska kort och att påstå att någon genuint inte skulle kunna ångra sig utan egentligen se allt som ett fint minne är också fel. Så klart är det möjligt att känna ångest, brutal ångest.

Vad offras menar du? I de relationerna alltså? Bara för att du inte skulle kunna bli lycklig igen kanske jag skulle kunna det, alla är vi olika.

Och det handlar inte om att vinna över någon älskarinna. Hon är ur bilden, har träffat en annan. Det handlar om att värdera det jag har mot det jag inte har.

Hon läser, men bara det hon vill höra fastnar, allt annat är hon blind för.

En av damerna i en av dessa trådar hade mer eller mindre gjort om sig själv i grunden, ink sina värderingar för att kunna passa sin otrogna gubbe. Men det såg inte TS, det enda hon såg är att de ff var tillsammans.

Har du läst vad kvinnorna i dessa trådar skriver? Vad dom egentligen beskriver?

Tycker du att du kan leva med en man som kunnat behandla dig så här så ska du självklart det. Det är inte alla som skulle stå ut med att deras man var förälskad i en annan kvinna under vigseln och som så många gånger valt att agera på dom känslorna med oskyddat sex. Men du är inte jag. Du behöver inte argumentera för att ta tillbaka honom. Det är bara ditt val. Oavsett vad du väljer så somnar jag med min make som inte agerar som din. Så ditt beslut påverkar inte mig.

Jag tycker bara det är synd att du missar chansen att leva med någon som respekterar och älskar dig och bara dig. Alltid.

Ja, och flera av dem har kommit vidare med sin relation. Inte alla, min vissa. Så klart förhållandet ändras, olyckligt vore det väl annars? Jag förstår faktiskt inte det skamliga i att ge ditt förhållande ett försök till? Jag tror mörkertalet är stort, många gör som mig och berättar aldrig vad som skett och förhållandet repar sig utan att andra får reda på det.

Du vet jag resonerade som dig. Trodde aldrig min man skulle göra något sådant. Sov gott om natten säker på att jag var hans allt.

Min man älskar mig. Punkt.

Du vet jag resonerade som dig. Trodde aldrig min man skulle göra något sådant. Sov gott om natten säker på att jag var hans allt.

Min man älskar mig. Punkt.