Ja du, ts. Styvföräldrar kan vara ungefär som i Askungen, och de kan också vara helt, helt underbara. Tyvärr verkar du ha fått en av de förra...
Jag blir ärligt talat lite ledsen när jag läser om hur du har det. Att du känner att du måste hålla dig undan resten av huset, och bara "sköta ditt", som du säger. Att din styvmamma tycker du stör hennes bild av den "lyckliga familjen" med din blotta existens.
Med det sagt vill jag säga att felet ligger hos henne, inte hos dig. Och så länge din pappa inte säger rätt ut att HAN vill att du ska flytta, tycker jag du ska bo kvar! Du verkar vara ekonomiskt smart och naturligt sparsam, så fortsätt hålla i dina pengar och spara ännu mer!
Och även om du skulle välja att lämna Stockholm räcker 300 000 inte så långt som många i den här tråden verkar inbilla sig.
Jo, visst, det kan räcka rätt långt i någon håla i obygden. Men där brukar det å andra sidan inte finnas några jobb (och lets face it - inte alla jobb går att utföra på distans.)
Inte heller är det lätt att få tag på studentbostad, även om du lämnar Stockholm. För att inte tala om hyres. Det är jättesvårt överallt där folk kan tänka sig att bo...
Vad det gäller ekonomin skulle jag möjligen råda dig att ta dig en funderare på om du inte ska ta studielån ändå, även om du i nuläget inte behöver det. Jag tänker att du verkar vara så vettig ekonomisk att du förmodligen klarar att spara hela summan. Och därmed kommer du kunna använda (även) dessa pengar till en framtida kontantinsats. (Räntan är löjligt låg, du kan inte ens komma i närheten av en sådan ränta på något annat lån.)
Så skit i vad din sk styvmor tycker, håll i dina pengar och spara ännu mer! Tänk på dig själv och ta vara på den unika chans du har just nu att faktiskt lägga undan lite större summor!
Kramar från en som håller på dig!
