Regeringens el-fiasko
I fredags var elen 1600 procent dyrare i södra Sverige jämfört med norra.
Enligt Löfvén har elöverskottet aldrig varit större. Vilken sopa. Nu kommer den elkris som oppositionen varnade för. Total oförmåga att se helheten.
I fredags var elen 1600 procent dyrare i södra Sverige jämfört med norra.
Enligt Löfvén har elöverskottet aldrig varit större. Vilken sopa. Nu kommer den elkris som oppositionen varnade för. Total oförmåga att se helheten.
Om vi antar att det i SE1 är billigare att producera el, eller att köparna i SE2 har högre betalningsvilja för elen, så kommer kraften att flöda från SE1 till SE2 så länge det finns tillgänglig överföringskapacitet.
Detta kan illustreras som att efterfrågan i SE1 ökar med den tillgängliga överföringskapaciteten och att utbudet i SE2 ökar med den tillgängliga överföringskapaciteten. Som en konsekvens stiger priset i SE1 beroende på den tillförda betalningsviljan i SE2, samtidigt som priset sjunker i SE2 som en följd av ökat utbud genom överföringen från SE1. I skissen nedan illustrerar de streckade linjerna den ökade efterfrågan i SE1 och det ökade utbudet i SE2.
Priset i ett elområde beror således dels på köp- och säljbud i själva elområdet, dels på köp- och säljbuden i omkringliggande elområden och den tillgängliga överföringskapaciteten.
Vanligen är dock elområden inte bara sammankopplade med ett annat elområde, utan flera som i sin tur är sammankopplade med andra. De svenska elområdena är inte bara kopplade sinsemellan utan även med omvärlden, som i sin tur är kopplade till sina grannländer. Detta illustreras i den starkt förenklade skissen nedan.
Jämviktspriset på en marknad uppstår där utbuds- och efterfrågekurvorna skär varandra, på elmarknaden i respektive elområde. Detta är resultatet av att aktörer träffar frivilliga avtal. Marginalprissättning är inte unikt för elmarknaden utan sker på alla konkurrensutsatta marknader. Som konsumenter är det sällan vi ser detta då vi nästan aldrig handlar direkt av producenten, utan vanligen via en återförsäljare."
Om vi antar att det i SE1 är billigare att producera el, eller att köparna i SE2 har högre betalningsvilja för elen, så kommer kraften att flöda från SE1 till SE2 så länge det finns tillgänglig överföringskapacitet.
Detta kan illustreras som att efterfrågan i SE1 ökar med den tillgängliga överföringskapaciteten och att utbudet i SE2 ökar med den tillgängliga överföringskapaciteten. Som en konsekvens stiger priset i SE1 beroende på den tillförda betalningsviljan i SE2, samtidigt som priset sjunker i SE2 som en följd av ökat utbud genom överföringen från SE1. I skissen nedan illustrerar de streckade linjerna den ökade efterfrågan i SE1 och det ökade utbudet i SE2.
Priset i ett elområde beror således dels på köp- och säljbud i själva elområdet, dels på köp- och säljbuden i omkringliggande elområden och den tillgängliga överföringskapaciteten.
Vanligen är dock elområden inte bara sammankopplade med ett annat elområde, utan flera som i sin tur är sammankopplade med andra. De svenska elområdena är inte bara kopplade sinsemellan utan även med omvärlden, som i sin tur är kopplade till sina grannländer. Detta illustreras i den starkt förenklade skissen nedan.
Jämviktspriset på en marknad uppstår där utbuds- och efterfrågekurvorna skär varandra, på elmarknaden i respektive elområde. Detta är resultatet av att aktörer träffar frivilliga avtal. Marginalprissättning är inte unikt för elmarknaden utan sker på alla konkurrensutsatta marknader. Som konsumenter är det sällan vi ser detta då vi nästan aldrig handlar direkt av producenten, utan vanligen via en återförsäljare."
Om vi antar att det i SE1 är billigare att producera el, eller att köparna i SE2 har högre betalningsvilja för elen, så kommer kraften att flöda från SE1 till SE2 så länge det finns tillgänglig överföringskapacitet.
Detta kan illustreras som att efterfrågan i SE1 ökar med den tillgängliga överföringskapaciteten och att utbudet i SE2 ökar med den tillgängliga överföringskapaciteten. Som en konsekvens stiger priset i SE1 beroende på den tillförda betalningsviljan i SE2, samtidigt som priset sjunker i SE2 som en följd av ökat utbud genom överföringen från SE1. I skissen nedan illustrerar de streckade linjerna den ökade efterfrågan i SE1 och det ökade utbudet i SE2.
Om vi antar att det i SE1 är billigare att producera el, eller att köparna i SE2 har högre betalningsvilja för elen, så kommer kraften att flöda från SE1 till SE2 så länge det finns tillgänglig överföringskapacitet.
Detta kan illustreras som att efterfrågan i SE1 ökar med den tillgängliga överföringskapaciteten och att utbudet i SE2 ökar med den tillgängliga överföringskapaciteten. Som en konsekvens stiger priset i SE1 beroende på den tillförda betalningsviljan i SE2, samtidigt som priset sjunker i SE2 som en följd av ökat utbud genom överföringen från SE1. I skissen nedan illustrerar de streckade linjerna den ökade efterfrågan i SE1 och det ökade utbudet i SE2.