Forum Tonåring - Förälder
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • bortskämd tonåring?

    Ons 25 nov 2020 22:09 Läst 0 gånger Totalt 23 svar
    Ons 25 nov 2020 22:09

    Min son som är 16 år har nu börjat få ta hand om sitt studiebidrag. Det ska räcka till utemat, kläder (inte sportkläder, ytterkläder eller skor), nöjen mm. Vi betalar mobilen och bidrar till sportaktiviteter ex. padel. Nu är vi lite fundersamma på hur vi ska göra fortsättningsvis. Han har slösat upp hela lönen från sommarjobbet (6000 kr) och varje studiebidrag (aug-okt). Med slösa menar jag att han inte köpt någonting vettigt alls och han har inte sparat en krona. Han vill nu köpa en sak för 1200 och menar att vi ska hjälpa honom med avbetalning (att han får 50 kr mindre i månadspeng varje månad tills det är betalt) och han blir arg då vi säger nej, verkar inte alls förstå då vi försöker förklara att det inte fungerar så. För det studiebidrag han nu väntar på säger han att han ska köpa en sak för hela summan (en kul sak han vill ha, inget "vettigt" ). Då vi säger att vi måste fundera över hur stort inflytande han ska ha över sin ekonomi, att vi upplever att han inte tar ansvar då blir han otroligt upprörd och gapar om att det är hans pengar, vi bestämmer inte över dem, han behöver inte de till något annat så då menar han att han gör precis vad han vill med dem, vi ska inte lägga oss i. Skulle gärna vilja veta vad andra tonårsföräldrar anser om min sons beteénde och hur hanterar era barn sin ekonomi?

  • Ons 25 nov 2020 22:18 #1

    Hög tid att han inser att pengar är en begränsad tillgång. Han får helt enkelt spara tills han kan köpa det han vill ha. Låter helt sjukt att få hela studiebidraget och samtidigt inte ens betala sin mobilräkning. Har ni kollat Konsumentverkets beräkningar för vad summan han får borde räcka till?

  • Ons 25 nov 2020 22:36 #2

    De som jag känner som har barn i samma ålder ger sina barn rejält med pengar utöver studiebidraget. Åtminstone 500kr extra per månad. Föräldrarna står för mobil, ytterkläder etc, gymkort, busskort, aktiviteter också. Så er son låter helt normal för en ungdom idag, tycker jag.

    Man kan däremot fundera över om det är en bra idé att låta barnen leva så. Men det är klart att om alla kompisar har bra med pengar, så vill man som förälder att ens eget barn ska ha liknande förutsättningar.

  • Ons 25 nov 2020 23:27 #3

    Vi satte oss ner och pratade om vad studiebidraget måste räcka till: kläder, busskort och andra nödvändigheter. Saker som enligt oss ingår i vårt försörjningsansvar som föräldrar och som han, när han fick ta över dessa pengar, fick åta sig att stå för. Precis som ni så betalar vi föräldrar för vinterskor, ytterkläder, cykel, skridskor och en del annat.
    Vi har också en buffertbudget för om saker gick sönder eller förlorades (eller om han prioriterade bort obligatoriska saker). Pengar som han fick i slutet av en viss period om de inte hade behövt användas. När det handlas från buffertbudgeten så får han nöja sig med billiga märken och basic varianter och det var vi föräldrar som håller i det. Vi sade också att vi efter ett halvår skulle utvärdera om bufferten var realistisk och att vi förbehöll oss rätten att utöka den om det skulle visa sig nödvändigt.

    Det har funkat helt ok. Vi har ersatt borttappade gympaskor och en trasig miniräknare från bufferten, men inte mycket annat. Jag tycker att det ger en bra balans mellan att ge sonen ansvar och frihet och vårt föräldraansvar att försörja honom utan att för den sakens skull bräcka vår budget.

  • Ons 25 nov 2020 23:31 #4

    Enligt mig är det av yttersta vikt att redan i tonåren lära sig vikten av att hantera pengar, att ta ansvar över sin ekonomi.

    Detta fungerar otroligt dåligt om man gör så som TS och väldigt många andra gör (att dömma av alla historier man hör/läser). Att bara ge en summa pengar som tonåringen tillåts "bränna" hur h*n behagar medans föräldrarna ser till att h*n har allt vettigt som behövs typ kläder, busskort, skor osv, det blir i praktiken precis raka motsatsen till att lära sig hantera pengar.

    Hemligheten ligger i att ge h*n en större summa pengar, men att då även koppla ansvaret över utvalda "vettiga" utgiftsposter till dessa pengar på ett mycket tydligt och direkt sätt.
    Gärna sånt som inte är regelbundna utgifter, en telefonräkning som är samma summa varje månad o går iväg på autogiro ger ingenting. Tänk istället typ öka månadspengen med 100:- och koppla ansvaret över vinterjacka och vinterskor till det... Utövar h*n nån sport/aktivitet som har terminsavgift, så för över den summan till h*n 1/1, när h*n sen är pank när avgifter för höstterminen kommer så får h*n stå sitt kast, har man blåst dessa pengar på pizza o godis eller smink under året så har man inte råd att betala avgiften för hockeyn eller ridningen....

    En ungdom kommer alltid i alla lägen att bränna alla sina tillgångar på nöjen som ger snabb och direkt tillfredställelse, detta är ingen hemlighet för någon.
    Det som är absolut nödvändigt är att samma ungdom även får uppleva de negativa konsekvenser som ofelbart kommer av sånt beteende, det får h*n aldrig om mamma/pappa direkt kommer där o viftar med kontokortet så fort ungen sitter o tjurar över att alla pengar är borta....
    Eller att mamma/pappa tar ansvaret över alla vettiga/nödvändiga utgifter och det värsta ungen behöver utstå är att inte ha råd med redbull till lunchen sista veckan på månaden... 

  • Tor 26 nov 2020 01:36 #5

    Ge honom inte pengar. Jag själv har varit exakt som honom, och fått pengar så fort jag bett om det. Fattade inte värdet av pengar förrän jag var tvungen att lära mig för att jag inte fick pengar när jag ville/"behövde" längre. Kanske tom dra av 200 kr från hans studiebidrag. Då får han ändå 1000 kr i månaden och du som förälder har pengar över till honom om han verkligen behöver det. Och han får mindre pengar och måste lära sig att hushålla med de. Han kanske inser hur bra det är att spara den dagen som han verkligen behöver något och han har spenderat alla sina pengar men du har sparat åt honom. Sen när han fått de pengarna, sluta spara till honom, då är det dax för honom att göra det själv.

    Får 900 kr i månaden, behöver inte använda 900 kr i månaden. Ska alltid spara 400 kr, då har jag 500 kr att göra vad jag vill med. Tycker det räcker. Det som blir över till nästa månad går över till sparade pengar. Tycker att det är en ganska bra och rimlig plan faktiskt, och så har jag pengar när jag behöver det. 400 kr i månaden blir 1200 efter 4 månader, tycker det är ganska mycket pengar på kort tid

  • Tor 26 nov 2020 04:34 #6

    Jag tänker att hans irritation väl är en normal process just för att lära aig hur det fungerar med ekonomin, så den är inte konstig i sig.

    Men sen får man väl lägga upp ekonomin efter hur barnet funkar. Jag har ungdomar i min nörhet som inte får hela studiebidraget just för att de inte har något som helst intresse för kläder och därför aldrigköper kläder. At stå utan pengar till kläder blir därför ingen nämnbar konsekvens för barnet som inte bryr sig, så det blir ingen träning i sig bara sämre kläder och mer godis/nöjen för barnet. Eftersom kläder faktiskt behövs ibland (även om ungdomen inte anser det) ligger klädkontot kvar hos föräldern som fortfarande får ansvara för det. Andra ungdomar älskar kläder och köper kläder även för det som skulle vara nöjespengar och då blirklädbrist inte ett problem.

    Man får tänka till i detaljerna utifrån hur ens barn är så att de får möjlighet att träna på det som de har behov av att träna på Som skrevs ovan, att konsekvensen av att pengarna inte räcker är att barnet inte får träna på en termin kanske funkar som tankeställare och morot för vissa barn. Andra kanske då väljer bort träningen för att få extrapengarna till annat som tex godis och snacks vilket föräldern som anser att rörelse är hälsosamt för barnet inte tycker är så bra. I det läget är det bättre att föräldern står för träningskortet så att träningen blir av och barnet får träna på att hushålla med pengar för annat istället. För grejen är ju att om barnet får mer pengar och större ansvar har de också större möjligheter att prioritera efter eget huvud och det är inte alla 16åringar fullt mogna för.

  • Tor 26 nov 2020 07:28 #7

    Det finns ingen tonåring i världen som lär sig pengars rätta värde genom att få göra vad de vill med sitt studiebidrag.

    Att däremot villkora pengarna på någon eller några punkter kommer göra nytta med tiden. För då får man snabbt se konsekvenser av att strunta i villkoren, tex genom att bita ihop och gå till fotbollen 3 km för att pengarna brändes på jeans och inte ett busskort. Eller att man inte kan följa med kompisar på biokväll för att mobilräkningen var dyrare än man trodde..

  • Tor 26 nov 2020 09:47 #8

    Han beter sig som en bortskämd unge, och det är han. Hur länge har ni låtit det här beteendet pågå?

    Ni kan börja med att förklara den historiska bakgrunden till varför man ens får studiebidrag, nämligen som ett stöd från staten till familjen/försörjarna/föräldrarna så att man skulle ha råd att låta barnen gå i skola istället för att arbeta från 16 års ålder. De där pengarna är alltså era egentligen, som ska gå till mat och uppehälle, kläder och annat. Han har inte rätt till en krona.

    Ni måste återta kontrollen. Hädanefter går pengarna till er vuxna och er son kan få några hundra i månaden till nöjen, och då menar jag mindre än 500:-. Ni får se till att han har de kläder han behöver, ett basutbud, och resten får han stå för själv. Ni betalar ju hygienartiklar, mat, internet och annat dessutom.

    Fram tills han blir myndig får ni lära honom hur man handskas med pengar, aldrig ge ut en extra krona när han slösat bort, prata med honom om hur man sparar ihop till större saker, att man alltid ska se till att spara till det man vill ha (inte låna eller köpa på kredit) och förklara hur dyrt det annars blir i slutänden. Allt sånt. En dag lär han sig väl, men om ni släpper det här kommer han behandla sin ekonomi på samma sätt som vuxen, och då är Lyxfällan inte långt borta, eller åtminstone Kronofogden.

  • Tor 26 nov 2020 10:09 #9

    Han låter ansvarslös och slösaktig i mina öron. Dottern är visserligen bara 13, men vi har följande deal med henne. Hon får 500kr/månad. Hon betalar själv mobilen (80kr) och alla kläder utom skor och ytterplagg. Vi betalar fritidsaktiviteter, sport-/idrottsutrustning.

    Tanken är sen att gå vidare till att hon får hela barnbidraget och då även ansvar för ytterplagg och skor.

  • Tor 26 nov 2020 10:43 #10

    Om ni skulle välja att låta honom få förskott på studiebidraget, så se till att kräva en snabbare avbetalningstakt och ta ut en rimligt hög ränta. Lika bra att han lär sig att lånar man pengar, så kostar det en hel del extra.

    T.ex. 200 kr i månaden och 10% ränta. 

    Sedan kan han ju vara smart och önska sig det han vill ha i julklapp, eller pengar i julklapp- men då utgår naturligtvis något annat. 

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll