Hur berätta om otrohet?

Ja, det händer givetvis att sanningen kommer fram.

Men nej, det finns inget som tyder på att den ofta kommer fram.

Det allra mesta tyder på att de flesta otroheter faktiskt förblir okända.

Jag respekterar absolut att du inte tycker som jag. Men respektera du att jag inte tycker som du?

Det jag inte respekterar i ditt fall är att du inte verkar klara av att erkänna och acceptera en mycket enkel sanning.

Dina känslor verkar spela dig ett spratt och du låter dina känslor hindra dig från att se fakta. 

Att förstå en självklar sanning handlar inte alls om respekt.

Sanningen är att det man aldrig får veta kan man självfallet inte bli sårad av. Det är fullständigt självklart och 100% sant, eller hur?

(Sedan försöker du slingra dig, försöker hitta på egna saker och börjar prata om andra omständigheter, försöker hitta på sådant som "Men tänk om ifall att..." osv. Men dina påhitt kan ändå inte ändra på den enkla sanningen!)

Du drar upp ett enda exempel.

Jag och andra kan visa på många andra motsatta exempel.

Men det ändrar ändå ingenting i sak.

Ja, det händer givetvis att sanningen kommer fram.

Men nej, det finns inget som tyder på att den ofta kommer fram.

Det allra mesta tyder på att de flesta otroheter faktiskt förblir okända.

Jag respekterar absolut att du inte tycker som jag. Men respektera du att jag inte tycker som du?

Det jag inte respekterar i ditt fall är att du inte verkar klara av att erkänna och acceptera en mycket enkel sanning.

Dina känslor verkar spela dig ett spratt och du låter dina känslor hindra dig från att se fakta. 

Att förstå en självklar sanning handlar inte alls om respekt.

Sanningen är att det man aldrig får veta kan man självfallet inte bli sårad av. Det är fullständigt självklart och 100% sant, eller hur?

(Sedan försöker du slingra dig, försöker hitta på egna saker och börjar prata om andra omständigheter, försöker hitta på sådant som "Men tänk om ifall att..." osv. Men dina påhitt kan ändå inte ändra på den enkla sanningen!)

Du drar upp ett enda exempel.

Jag och andra kan visa på många andra motsatta exempel.

Men det ändrar ändå ingenting i sak.

Jag respekterar absolut att du inte tycker som jag.Men det jag fortfarande inte respekterar i ditt fall är att du inte verkar klara av att erkänna och acceptera en mycket enkel sanning.Sanningen är att det man aldrig får veta kan man självfallet inte bli sårad av.

Det är fullständigt självklart och 100% sant, eller hur?

Beskriv sakligt,

utan känsloutbrott och okvädesord, utan att hitta på några andra förutsättningar, utan kanske eller "tänk om",

hur jag ska kunna ha ont av det jag inte vet?

Beskriv det sakligt och lättförståeligt, tack

(så lovar jag att ändra mig!).

Jag respekterar absolut att du inte tycker som jag.Men det jag fortfarande inte respekterar i ditt fall är att du inte verkar klara av att erkänna och acceptera en mycket enkel sanning.Sanningen är att det man aldrig får veta kan man självfallet inte bli sårad av.

Det är fullständigt självklart och 100% sant, eller hur?

Beskriv sakligt,

utan känsloutbrott och okvädesord, utan att hitta på några andra förutsättningar, utan kanske eller "tänk om",

hur jag ska kunna ha ont av det jag inte vet?

Beskriv det sakligt och lättförståeligt, tack

(så lovar jag att ändra mig!).

Hur tänker du omkring detta med barnen? 

Om du försöker tänka objektivt och faktabaserat strikt bara ur barnens egen synvinkel (utan att alltför mycket blanda in dina egna personliga känslor).

De fakta vi känner till och det vi har att förhålla oss till är att barnen vet absolut ingenting och om TS inte berättar kommer de aldrig i livet bli påtvingade att förhålla sig till det här problemet överhuvudtaget.

När de slipper få reda på det så fortsätter deras liv helt utan påverkan.

Om TS berättar så innebär det sannolikt massor av allvarliga problem, kris för barnen och en allvarlig familjekris.

Hur tänker du om det, om du väljer att se det strikt ur barnens synvinkel?

Om, om, om. I verkligheten går TS i terapi och säkert lyser ut ångest. Klart att det syns och påverkar hemma och man kan inte vifta bort dåligt samvete med att ljuga till sig själv att det inte spelar någon roll eller att man inte lider av det man inte vet. Din sanning är bara en halvsanning, ett försök att låtsas att det inte finns någon bredare sammanhang.

Man har dåligt samvete av en anledning och det ska man ha, för man har gjort ett misstag och man måste ställa det till rätta. Jag kan köpa att i vissa fall är det bättre att inte berätta men beslutunderlaget ska vara betydligt mer genomtänkt och omfatta mer vinklar än din enkla ?sanning?.

Ska man vara riktigt objektiv och faktabaserad så borde man väl tänkt på barnen INNAN man knullade någon annan?

Eller är det bara när man ska stå för vad man gjort som barnen blir intressanta?Att de aldrig i livet kommer behöva förhålla sig till mammas otrohet är ren jäkla BS för varken du eller TS vet om sanningen kommer fram senare eller ej och då kommer barnen behöva förhålla sig till både mammas otrohet OCH att mamma lät pappa leva i en lögn i X antal år PLUS att skitstormen de kommer drabbas av då kommer förmodligen vara 10 ggr värre än om mamma berättat med en gång.

Är barnen tillräckligt stora att de kan förstå vad en otrohet innebär så kommer det påverka deras relation till sin mamma.

Så jäkla lågt att använda barnen som ytterligare en ursäkt för att slippa stå för sina handlingar.

Ska man vara riktigt objektiv och faktabaserad så borde man väl tänkt på barnen INNAN man knullade någon annan?

Ja, det har du rätt i. Skulle jag någonsin påstått något annat?

Eller är det bara när man ska stå för vad man gjort som barnen blir intressanta?Att de aldrig i livet kommer behöva förhålla sig till mammas otrohet är ren jäkla BS för varken du eller TS vet om sanningen kommer fram senare eller ej och då kommer barnen behöva förhålla sig till både mammas otrohet OCH att mamma lät pappa leva i en lögn i X antal år PLUS att skitstormen de kommer drabbas av då kommer förmodligen vara 10 ggr värre än om mamma berättat med en gång.Är barnen tillräckligt stora att de kan förstå vad en otrohet innebär så kommer det påverka deras relation till sin mamma.Så jäkla lågt att använda barnen som ytterligare en ursäkt för att slippa stå för sina handlingar.

Du må tycka att förutsättningarna i alla trådstarter är BS enligt dig. Men om du inte accepterar förutsättningarna i trådstarten varför skriver du då i tråden?

Är det alltid du som bestämmer gällande alla trådstarter är ok eller om dess förutsättningar ska ändras?

Jag och vem som helst kan också ändra förutsättningarna i denna trådstarten, och i alla trådstarter på FL, och sedan ta diskussionen därifrån.

Tycker du verkligen att det är rätt sätt att diskutera i alla trådar?

Om pappan lever i en lögn som han inte har en aning om så påverkar det honom inte överhuvudtaget, inte heller barnen.

Ingen som helst påverkan överhuvudtaget.

Det barnen inte vet något om kan de självfallet inte påverkas av och deras relation till deras mamma kan självfallet inte påverkas av något de inte känner till.

Inga barn blir tvingade att alltid förhålla sig till hela sanningen.

Alla vettiga föräldrar besparar barnen från att alltid tvingas hantera hela sanningen.

Jag tvingades inte som barn att alltid förhålla mig till hela sanningen. Sannolikt inte heller du och sannolikt inga andra barn. I varje förälders ansvar ingår att skydda barnen mot att de skulle tvingas att alltid förhålla sig till hela sanningen.

Ska man vara riktigt objektiv och faktabaserad så borde man väl tänkt på barnen INNAN man knullade någon annan?

Ja, det har du rätt i. Skulle jag någonsin påstått något annat?

Eller är det bara när man ska stå för vad man gjort som barnen blir intressanta?Att de aldrig i livet kommer behöva förhålla sig till mammas otrohet är ren jäkla BS för varken du eller TS vet om sanningen kommer fram senare eller ej och då kommer barnen behöva förhålla sig till både mammas otrohet OCH att mamma lät pappa leva i en lögn i X antal år PLUS att skitstormen de kommer drabbas av då kommer förmodligen vara 10 ggr värre än om mamma berättat med en gång.Är barnen tillräckligt stora att de kan förstå vad en otrohet innebär så kommer det påverka deras relation till sin mamma.Så jäkla lågt att använda barnen som ytterligare en ursäkt för att slippa stå för sina handlingar.

Du må tycka att förutsättningarna i alla trådstarter är BS enligt dig. Men om du inte accepterar förutsättningarna i trådstarten varför skriver du då i tråden?

Är det alltid du som bestämmer gällande alla trådstarter är ok eller om dess förutsättningar ska ändras?

Jag och vem som helst kan också ändra förutsättningarna i denna trådstarten, och i alla trådstarter på FL, och sedan ta diskussionen därifrån.

Tycker du verkligen att det är rätt sätt att diskutera i alla trådar?

Om pappan lever i en lögn som han inte har en aning om så påverkar det honom inte överhuvudtaget, inte heller barnen.

Ingen som helst påverkan överhuvudtaget.

Det barnen inte vet något om kan de självfallet inte påverkas av och deras relation till deras mamma kan självfallet inte påverkas av något de inte känner till.

Inga barn blir tvingade att alltid förhålla sig till hela sanningen.

Alla vettiga föräldrar besparar barnen från att alltid tvingas hantera hela sanningen.

Jag tvingades inte som barn att alltid förhålla mig till hela sanningen. Sannolikt inte heller du och sannolikt inga andra barn. I varje förälders ansvar ingår att skydda barnen mot att de skulle tvingas att alltid förhålla sig till hela sanningen.