• Anonym (Ts)

    3,5% räknas inte som alkohol

    Hej!

    Vill gärna ha er syn på saken...

    Bor tillsammans med min sambo sedan 4 år tillbaka. Han har barn sedan innan och vi har ett gemensamt på snart 2 år.

    I början på förhållandet hade han ett helt normalt förhållande till alkohol. Iaf vad jag visste, tyckte. I mitten av graviditeten tyckte jag det blev mer o mer alkohol. Nu har det eskalerat! (tycker jag)

    Det dricks nästan varje dag, iaf 6 dagar per vecka. Han dricker starköl och 3,5%. Jag har sagt till honom att jag tycker det är för mycket och han bör dra ner, men han hävdar att det inte räknas när man dricker 3,5%. Ena barnet 11 år säger ofta också till han att han "bara dricker öl hela tiden". Men han skojar bort det. Han säger till mig att han dricker för det är så skönt att känna ett lugn i sig.

    Två tillfällen har jag varit tvungen att vara "sjuk" från jobbet. Ena gången fick jag gå hem tidigare då för att jag inte fick kontakt med honom. Han låg och sov vid 12.30 när jag kom hem. Barnen fick klara sig själva. De två stora är kanske inte bekymmer men 1,5 åringen!! Senast i lördags fick jag ringa o sjukanmäla mig. Jag skulle börjar 07.00 men fick ringa 04.30 för min sambo hade inte kommit hem än. Det visar sig att han åkt hem till en tjej och sitter och dricker vin med henne mitt i natten. Jag blev helt förkrossad o kände mig sviken. Han lovar så på lördagen att han ska hålla uppe ett tag. Men idag drack han igen. Han vill inte umgås med sin familj utan lämnar oss hela tiden för att vara med polare. Sitta o dricka o så. Han sa till mig idag att han är en fri man och får umgås med sina polare hur mycket han vill eftersom jag ifrågasatte varför han inte kunde vara hemma och umgås med sina barn. Han säger att han inte vill umgås för att jag är bara jobbig, o tjatar och är sur. O han vill inte bara sitta hemma. Det är mitt jobb att ta hand om vår gemensamma.

    Har liksom försökt med allt, prata vänligt med honom, vara arg osv. Har sagt att jag tycker det verkar som att haj har ett beroende, men icke det

    Kommer med förslag på aktiviteter m. M. Men han vill aldrig. Han vill vara vara med sina kompisar och då särskilt sin nya killkompis som dricker mycket med.

    Vad ska man göra! Hur går man vidare?

    Hur får man honom att inse sitt beroende när han inte erkänner själv. Han äter dessutom SSRI medicin så det är ju inte bra att dricka....

  • Svar på tråden 3,5% räknas inte som alkohol
  • molly50
    Anonym (Ts) skrev 2021-05-05 22:03:35 följande:

    Bröt ihop precis totalt. Nu kom alla känslorna från denna dagen. Usch!

    Skickade ikväll ett meddelande till en vän till min sambo. Eller vän och vän, de "hittade" varandra i somras. Denna vän känner släkten sen länge, men det va först i somras de hittade varandra som sagt.

    Vännen är nykter alkoholist och jag skrev och talade om hur det låg till och bad om tips och råd.

    Vännen svarade med att allt jag skrev tydde starkt på ett missbruk. Han bad mig ringa vilket jag gjorde. Han kände så igen sig i allting jag berättade och saker han berättade hur han va kände jag igen min sambo i. Skrämmande! Men ja, svart på vitt. Han fick själv ett ultimatum från sin familj och han valde familjen. Han föreslog att vi kunde träffas jag, sambon, han och sambons pappa för att ställa ett ultimatum och vännen kunde se om han kunde få han att tänka till. Min sambo ser upp till denna vän väldigt.

    Jag tror det får bli så, men jag kan inte låta bli att känna som att jag går bakom ryggen på sambon. Det är ju för hans skull, barnens skull och min. Det är ju i all välmening.

    Jag har ordnat med mina arbetstider så att inte sambon ska vara med sonen själv. De andra barnen är hos sin mamma denna veckan.

    Han undrade varför jag var så off. Jag sa att det är ju så du vill ha det. Du vill ju att jag bara ska låta dig dra iväg, låta dig sticka från familjen utan att jag ska lägga mig i. Du vill ju inte pussas eller prata. Du väljer ju vänner och din telefon framför mig. Han svarade med "jaha på så vis".

    Läste på om medberoende och fick till mig att den som är medberoende har varit med om något i barndomen, att det är inlärt från när man var liten. Jag kan dock inte komma ihåg om något dåligt. Mina föräldrar och jag har bra relation och jag har haft en jättebra uppväxt.


    Det är bra att du tog kontakt med den här vännen.
    Men du ska inte känna att du går bakom hans rygg.
    Du gör det för att hjälpa honom.
    Men om han inte lyssnar och inte tar ultimatumet på allvar så hoppas jag att du tar tag i saken och lämnar.
    Utsätt inte din son för det här mer om din sambo vägrar ta tag i sina problem. Lova det!
    Sen när det gäller medberoende så behöver det ju inte vara så att man själv är uppväxt med sådana problem i familjen.
    Det kan också vara så att man är en väldigt empatisk person som vill hjälpa andra och fastnar i det.
    Jag hoppas det löser sig för er.
    Uppdatera gärna om hur det går.

    Styrkekramar! 
  • Anonym (Ts)

    Jag ska absolut uppdatera. Jag ska bara bestämma hur jag ska göra. Antingen styra upp det med vännen och pappan eller att vännen kommer hit själv o pratar med sambon.

    Det förstnämnda kräver ju lite mer planering. O det måste ske i nyktert tillstånd.

  • Anonym (Ts)

    Nu är det kaos... Försökte prata med sambon imorse men han gick till attack. Han tycker inte det är farligt att han dricker öl varje dag. För enligt honom är det sällan han dricker och när han dricker har han rätt till det. Jag sa att barnen och jag är medberoende och han skadar barnen genom detta. Men han sa att barnen fattar inte det. De tar ingen skada.

    Sen drog han iväg till en kompis med en platta öl.

    Jag ringde hans pappa och berättade allt, han blev orolig men vi bestämde att han inte skulle ringa sin son/min sambo idag och att han inte skulle få reda på att jag hade ringt honom. Pappan pratade med min sambos bror som genast skrev till min sambo och talade om att jag ringt deras pappa.

    Nu vägrar sambon prata med mig. Han har gått iväg och festat med kompisar och bl.a denna tjej som han drack vin med förra helgen. Han har sagt till en gemensam kompis (som i sin tur sa till mig) att han inte kommer hem ikväll.

    Tror att han kommer sova hos henne.

    Jag är så ledsen, har gråtit hela kvällen. Han väljer alltså alkoholen före familjen... Vet inte vad jag ska ta mig till. Hade han inte missbrukat så hade han ju kommit hem och löst problemen. Nu skiter han i allt, struntar i sin son...

  • Limeblad

    Usch vilken tråkig situation. Så dumt hanterat av din sambos bror! Du får kämpa på och stå på dig för din skull och för barnens skull.

  • Anonym (Svar på tal)
    Anonym (Ts) skrev 2021-05-08 22:08:19 följande:

    Jag är så ledsen, har gråtit hela kvällen. Han väljer alltså alkoholen före familjen... Vet inte vad jag ska ta mig till. Hade han inte missbrukat så hade han ju kommit hem och löst problemen. Nu skiter han i allt, struntar i sin son...


    Det kommer att bli bättre sedan. Det är klart du är ledsen nu när allting visar sig i sitt rätta sken. Jag hoppas att du väljer sonens bästa nu och ser till att separera. Vad han än tror så fattar barn väldigt mycket! Hans reaktion säger väldigt mycket, och sedan smygande misstankar om otrohet, det blir ju bara sämre och sämre det här. Låt honom gå sin egen väg, se bara till att värna om barnet och tänk över det här med umgänge, och DU ska vara boendeförälder. Dokumentera allt han gör som har med alkoholen att göra så du kan visa ett mönster hur hans relation till alkohol är. Och se till att söka hjälp för dig själv också så du kan börja bearbeta ditt medberoende.
  • Anonym (Ts)

    Ja visst fan är det jobbigt. Har skrivit lite innan och jag ska skriva mer snart. Usch!

  • Anonym (Ts)

    Klockan är nu 08.20 och han har inte hört av sig eller kommit hem. Undra vart han har sovit, om det är hos kompisen eller om han gått hem till den tjejen. Jag sitter här med vår son. Försöker vara glad för hans skull. Vill inte gråta framför honom men det är svårt

  • Anonym (N)

    Han har utan tvekan alkoholproblem.

    Problemet är att det finns en risk att ni får ha 1,5 åringen varannan vecka och barnet kan råka väldigt illa ut om ditt blivande ex är full/somnar av alkoholintag.

  • Anonym (Bira bira bira)

    Sett det där många gånger. Jobbat 20 år i restaurang. Vet inte om jag skulle säga att det är regelrätt alkoholism. Men verkligen inte långt ifrån. Däremot blir det ett stort sockerberoende och en dålig rutin som måste brytas innan det är för sent.

    Han måste ju bli fet och slö. Eller?

    Han verkar ju inte vara fullblodsalkis än .

    I alla fall har jag sett många bryta denna dåliga rutin och bli helt normala när de brutit rutinen.

    Men man får börja med vit vecka , sedan veckor sedan månad. Dra ned på mängd etc. Börja dricka andra alkoholfria alternativ , citronvatten, äppeljuice/bubbelvatten är bra att sippa på.

    Bra om man har andra intressen, gärna idrottsliga.

    Fråga vad I livet som han är missnöjd med? Era friska fina barn, dig eller jobbet. Be honom ta kommando över det i så fall.

  • Anonym (Bira bira bira)

    Sett det där många gånger. Jobbat 20 år i restaurang. Vet inte om jag skulle säga att det är regelrätt alkoholism. Men verkligen inte långt ifrån. Däremot blir det ett stort sockerberoende och en dålig rutin som måste brytas innan det är för sent.

    Han måste ju bli fet och slö. Eller?

    Han verkar ju inte vara fullblodsalkis än .

    I alla fall har jag sett många bryta denna dåliga rutin och bli helt normala när de brutit rutinen.

    Men man får börja med vit vecka , sedan veckor sedan månad. Dra ned på mängd etc. Börja dricka andra alkoholfria alternativ , citronvatten, äppeljuice/bubbelvatten är bra att sippa på.

    Bra om man har andra intressen, gärna idrottsliga.

    Fråga vad I livet som han är missnöjd med? Era friska fina barn, dig eller jobbet. Be honom ta kommando över det i så fall.

Svar på tråden 3,5% räknas inte som alkohol