• Anonym (Gretsch)

    Hur mycket ska sambon fokusera på barnen?barnen

    Jag är sambo med en man som har barnen varannan vecka. Ändå pratar han med barnen varje dag på tel, träffar dem på mammans vecka, lämnar bullar och mat till dem hos mamman och det tar liksom aldrig slut. Han är den som ansvarar för mopedkörkortet, vanligt körkort, alla aktiviteter, körningar etc. Jag känner att detta går ut över vår tid varannan vecka, eftersom tom vår lediga helg avbryts med att han är med sitt ena barn varje söndag på aktiviteter. Är detta normalt och något jag bara borde acceptera? Eller ställa krav?

  • Svar på tråden Hur mycket ska sambon fokusera på barnen?barnen
  • Mrs Moneybags

    Oj! Haha! För mig som förälder så låter trådstarten riktigt sjuk. Förälder är man nämligen varje dag, hela året runt. Det går inte att stänga av varannan vecka. Märker man att barnen behöver en mer än den tid de bor hos en så måste man steppa upp och ge dem det de behöver.

    Jag tror du gör dig själv en stor otjänst genom att stanna med den här mannen. Han vill vara en närvarande pappa tills hans barn är stora, det är helt klart. Hitta en man utan barn istället, så kan ni leva precis som ni själva önskar utan inblandning från andra. 

  • Anonym (han)
    Mrs Moneybags skrev 2021-05-12 14:38:23 följande:

    Oj! Haha! För mig som förälder så låter trådstarten riktigt sjuk. Förälder är man nämligen varje dag, hela året runt. Det går inte att stänga av varannan vecka. Märker man att barnen behöver en mer än den tid de bor hos en så måste man steppa upp och ge dem det de behöver.

    Jag tror du gör dig själv en stor otjänst genom att stanna med den här mannen. Han vill vara en närvarande pappa tills hans barn är stora, det är helt klart. Hitta en man utan barn istället, så kan ni leva precis som ni själva önskar utan inblandning från andra. 


    Troligen vill han vara en närvarande pappa under hela sina barns liv. Hjälpa dem att flytta, hämta på flygplatsen efter att de gjort Asien, åka och besöka dem i deras nya stad, träffa deras respektive, gå på deras bröllop, vara en närvarande farfar/morfar till deras barn.

    Blir ju väldigt jobbigt och ovärdigt om den nya partnern ser detta normala föräldraskap och familjeliv som nåt slags bortprioritering av henne. Eller kräver att han ska avstå allt detta för att hon ska vara den enda han ger sin tid och engagemang. 
  • Mrs Moneybags
    Anonym (han) skrev 2021-05-12 14:43:39 följande:
    Troligen vill han vara en närvarande pappa under hela sina barns liv. Hjälpa dem att flytta, hämta på flygplatsen efter att de gjort Asien, åka och besöka dem i deras nya stad, träffa deras respektive, gå på deras bröllop, vara en närvarande farfar/morfar till deras barn.

    Blir ju väldigt jobbigt och ovärdigt om den nya partnern ser detta normala föräldraskap och familjeliv som nåt slags bortprioritering av henne. Eller kräver att han ska avstå allt detta för att hon ska vara den enda han ger sin tid och engagemang. 
    Javisst, det tar ju inte nödvändigtvis slut bara för att barnen är stora. De kommer ju alltid att vara hans barn. 

    Jag skulle bli chockad om någon bad mig att begränsa mitt umgänge till mitt barn till varannan vecka. Det skulle kännas som en fängelsedom. Om han vill träffa mig så finns jag där, alltid. Därmed inte sagt att man inte respekterar att man har barnen varannan vecka (som tur är har jag inte det). 

    Varannan vecka är halva året. Halva barnens uppväxt. Fy fasen, vad tungt. 
  • sextiotalist
    Anonym (Gretsch) skrev 2021-05-12 13:01:41 följande:

    Jag är sambo med en man som har barnen varannan vecka. Ändå pratar han med barnen varje dag på tel, träffar dem på mammans vecka, lämnar bullar och mat till dem hos mamman och det tar liksom aldrig slut. Han är den som ansvarar för mopedkörkortet, vanligt körkort, alla aktiviteter, körningar etc. Jag känner att detta går ut över vår tid varannan vecka, eftersom tom vår lediga helg avbryts med att han är med sitt ena barn varje söndag på aktiviteter. Är detta normalt och något jag bara borde acceptera? Eller ställa krav?


    Ser svaren här. Och jag kommer envist hävda, kan man inte hantera att vara både förälder och partner, så ska man inte inleda något nytt förhållande. För en ny partner är inte någon man har när det passar, utan en partner vill känna att man är som betyder något för den andra. En partner är inte någon som går i andra hand och behöver inte bli några dom eller jag. 
  • Anonym (Gretsch)

    Nu känner jag mig jättedum. Dock så verkar de flesta kvinnor vara som jag. Alla mina väninnor och min svärsyster känner samma som jag. Det är svårt att "gilla" andras barn och man vill ha dem så lite som möjligt. Men det kanske är egoistiska kvinnor jag har omkring mig?!

    Självklart hade jag själv velat ha en pappa som var som min sambo, eller en sådan far till mina barn. Men det är inte lika roligt att vara den som står vid sidan och känner sig åsidosatt och nedprioriterad i sin mans liv pga barn som han fick sedan tidigare.

  • Mimosa86
    Anonym (Gretsch) skrev 2021-05-12 14:56:07 följande:

    Nu känner jag mig jättedum. Dock så verkar de flesta kvinnor vara som jag. Alla mina väninnor och min svärsyster känner samma som jag. Det är svårt att "gilla" andras barn och man vill ha dem så lite som möjligt. Men det kanske är egoistiska kvinnor jag har omkring mig?!

    Självklart hade jag själv velat ha en pappa som var som min sambo, eller en sådan far till mina barn. Men det är inte lika roligt att vara den som står vid sidan och känner sig åsidosatt och nedprioriterad i sin mans liv pga barn som han fick sedan tidigare.


    Hade du valt bort honom om han hade varit ensamstående pappa med barnen 100%? Hade det varit en breaking-point?

    Vet inte hur gamla ni är, men förälder är man 24/7 och han kommer alltid älska och värdera din barn högre än dig. Och så ska det vara. Grattis till att ha funnit en riktigt bra man. Han kommer bli en fantastiskt pappa om ni skaffar gemensamma barn.

    Sen tycker jag absolut du ska prata med honom att ni måste kunna hitta på något bara du och han, planera in detta.

    För just nu lever ni lite som vanliga kärnfamiljer gör förutom att du inte är en lika aktiv del av barnens liv. Jag kan inte minnas när jag och min man hade en dejt på tu man hand. Åkte på resa utan barn. Därför tror jag inte du kommer få så mycket medhåll här inne, detta är ett familjeforum, att ha egentid med sin partner är en lyx många av oss inte längre minns :)
  • sextiotalist
    Anonym (Gretsch) skrev 2021-05-12 13:01:41 följande:

    Jag är sambo med en man som har barnen varannan vecka. Ändå pratar han med barnen varje dag på tel, träffar dem på mammans vecka, lämnar bullar och mat till dem hos mamman och det tar liksom aldrig slut. Han är den som ansvarar för mopedkörkortet, vanligt körkort, alla aktiviteter, körningar etc. Jag känner att detta går ut över vår tid varannan vecka, eftersom tom vår lediga helg avbryts med att han är med sitt ena barn varje söndag på aktiviteter. Är detta normalt och något jag bara borde acceptera? Eller ställa krav?


    En fråga

    Är mamman lika engagerad?
  • Anonym (han)
    sextiotalist skrev 2021-05-12 14:54:24 följande:
    Ser svaren här. Och jag kommer envist hävda, kan man inte hantera att vara både förälder och partner, så ska man inte inleda något nytt förhållande. För en ny partner är inte någon man har när det passar, utan en partner vill känna att man är som betyder något för den andra. En partner är inte någon som går i andra hand och behöver inte bli några dom eller jag. 
    Fast man kan se olika på det här med att hantera. Om man som ny partner anser att barnen bara får existera under boendeveckan och ställer såna krav så går det kanske inte att hantera. Alla krav är inte vettiga.

    Man kan vända på det också, kan man inte hantera att ens partner har andra åtaganden och egna intressen så kan man inte vara i ett förhållande. Andra åtaganden kan vara barn, som är nödvändiga att prioritera, eller annat som man vill göra med sin tid och som måste få lov att rymmas i livet även om man har en partner. 
  • Spucks
    Anonym (Gretsch) skrev 2021-05-12 13:01:41 följande:

    Jag är sambo med en man som har barnen varannan vecka. Ändå pratar han med barnen varje dag på tel, träffar dem på mammans vecka, lämnar bullar och mat till dem hos mamman och det tar liksom aldrig slut. Han är den som ansvarar för mopedkörkortet, vanligt körkort, alla aktiviteter, körningar etc. Jag känner att detta går ut över vår tid varannan vecka, eftersom tom vår lediga helg avbryts med att han är med sitt ena barn varje söndag på aktiviteter. Är detta normalt och något jag bara borde acceptera? Eller ställa krav?


    Han umgås med sina barn? Även de dagar han inte måste? Hur vågar han!?

    Gör slut, han förtjäner dig inte! Förhoppningsvis kommer han att känna sig bra som ensamst
    ående eller hitta en kvinna som inte är en egocentrisk prinsessa.
  • Ess
    Anonym (Gretsch) skrev 2021-05-12 13:47:19 följande:
    Jag vill att han tar hand om sina barn och är där för dem, men inte att det går ut över mig och vår tid tillsammans. Han planerar inga resor eller något med mig längre som tidigare, utan allt med barnen, trots att de nästan är vuxna nu. Det har blivit lite omvänt.
    Det är inget förhållande jag skulle stannat kvar i. Jag hade pratat med honom och sen gjort slut.
Svar på tråden Hur mycket ska sambon fokusera på barnen?barnen