Vi som försökt en längre tid - första barnet

Åh :( ledsen att du fick minus </3!! :(( men låter ju toppen att du inte behöver vänta länge på nästa insättning <3 Håller verkligen tummarna för nästa insättning<3 

Jag har äl närsom nu så vi är i det skedet.. sen ska jag ge det ytterligare ett försök med progesteronkräm och se om det kan göra något. 

Kram <3 

Neej vad tråkigt att det blev minus! :( Hur menar du att det var väntat, om det är okej att jag frågar? <3 Sjävklart blir ju fokus dock på insättning nummer 2 som är väldigt snart nu! :D

Om min mens är så punktlig som den brukar vara så kommer jag med största sannolikhet att få börja med IVF nästa vecka! Jag fick dock inget fullt utslag på ÄL-testerna denna cykel så jag vet inte om/när jag hade ÄL, men hoppas att det inte blivit något knas nu när hjälp är så nära.

Stor kram till dig, hejar så mycket på ditt nästa embryo som ska få sättas in om 3 veckor! <3 

Hej allihopa,

Jag kan berätta om mitt första äggplock. Natten till äggplocket så fick jag så fruktansvärt ont i högra sidan av magen, precis där äggstocken är. Smärtan gick inte att lindra, varken med vetekudde eller Alvedon. Vi bestämde oss för att åka till gyn akuten. Där fick jag morfin och blev tillsagd att det kan vara så att min äggstock vridit sig runt sig själv och jag behöver opereras. Jag sa emot ganska bestämt eftersom jag inte ville att äggplocket skulle ställas in. Bad dem att vänta tills jag fått tag på min IVF läkare. Läkaren svarade på mitt mejl 6 på morgonen och sa att äggplocket ska bli av och att jag får komma dit för undersökning. Ingen var gladare än mig. Smärtan hade blivit bättre med hjälp av all morfin jag hade fått under natten. Klockan 9 hämtade maken upp mig från kvinnokliniken avdelning och vi begav oss mot äggplocket. Vi fick ut 23 ägg. Jag var så lycklig. Vi fick åka hem och jag vilade hela kvällen och natten gick bra. Dagen efter äggplocket (onsdag) så känner jag att samma smärta som jag hade på måndagen innan äggplocket började komma tillbaka. Kl 22 var smärtan så outhärdlig så jag fick åka till gyn akuten igen. Denna gång blev jag akut opererad under natten och fick tömmas på 3 L blod som hade samlat sig runt äggstockar och livmoder. På morgonen hade jag tid med IVF läkaren som skulle ge oss besked om hur många ägg som blivit befruktade. Jag låg illamående och yr från nedsövningen och fick veta att endast 7 av 23 blivit befrukade och de 7 som blivit befrukade var avvikande. Hela min värld rasade. Nu ligger jag nyopererad med de sämsta nyheterna man någonsin kan få. Hur tar man sig upp från något sånt här? Jag ville bara ha bra fina ägg, inget mer. Fick info om att de ska försöka odla alla 7 och på tisdag nästa vecka så vi tillbaka och diskutera nästa IVF och även få veta hur de 7 ser ut men jag skulle inte ha höga förhoppningar enligt min läkare. Fick order om att börja äta Q10. Har ni några tips? Vad gör man för att förbättra kvalitén?

Det blev minus för mig på första insättningen (det var väntat) men vi får faktiskt göra en till insättning om 3 veckor (om allt ser bra ut). Så nu försöker jag boosta kroppen med mycket vila, bra mat och lite träning så att den kanske vill ta emot ett liten blastis.

Hur går det för er andra?

Tråkigt att du inte fått någon vidare förklaring, och hoppas att du får fram allt du önskar på tisdag! Det måste ju undersökas för att veta vad man kan göra annorlunda till nästa gång! Tog du menopur?(har glömt) jag kan säga att jag blött så mycket sen några dagar efter att jag fick avbryta med dem - såpass att jag börjar bli orolig.

Jag förstår verkligen att det känns piss, och det är okej att känna så. Finns här ifall du behöver ventilera<3

Hej allihopa,

Jag kan berätta om mitt första äggplock. Natten till äggplocket så fick jag så fruktansvärt ont i högra sidan av magen, precis där äggstocken är. Smärtan gick inte att lindra, varken med vetekudde eller Alvedon. Vi bestämde oss för att åka till gyn akuten. Där fick jag morfin och blev tillsagd att det kan vara så att min äggstock vridit sig runt sig själv och jag behöver opereras. Jag sa emot ganska bestämt eftersom jag inte ville att äggplocket skulle ställas in. Bad dem att vänta tills jag fått tag på min IVF läkare. Läkaren svarade på mitt mejl 6 på morgonen och sa att äggplocket ska bli av och att jag får komma dit för undersökning. Ingen var gladare än mig. Smärtan hade blivit bättre med hjälp av all morfin jag hade fått under natten. Klockan 9 hämtade maken upp mig från kvinnokliniken avdelning och vi begav oss mot äggplocket. Vi fick ut 23 ägg. Jag var så lycklig. Vi fick åka hem och jag vilade hela kvällen och natten gick bra. Dagen efter äggplocket (onsdag) så känner jag att samma smärta som jag hade på måndagen innan äggplocket började komma tillbaka. Kl 22 var smärtan så outhärdlig så jag fick åka till gyn akuten igen. Denna gång blev jag akut opererad under natten och fick tömmas på 3 L blod som hade samlat sig runt äggstockar och livmoder. På morgonen hade jag tid med IVF läkaren som skulle ge oss besked om hur många ägg som blivit befruktade. Jag låg illamående och yr från nedsövningen och fick veta att endast 7 av 23 blivit befrukade och de 7 som blivit befrukade var avvikande. Hela min värld rasade. Nu ligger jag nyopererad med de sämsta nyheterna man någonsin kan få. Hur tar man sig upp från något sånt här? Jag ville bara ha bra fina ägg, inget mer. Fick info om att de ska försöka odla alla 7 och på tisdag nästa vecka så vi tillbaka och diskutera nästa IVF och även få veta hur de 7 ser ut men jag skulle inte ha höga förhoppningar enligt min läkare. Fick order om att börja äta Q10. Har ni några tips? Vad gör man för att förbättra kvalitén?

Hej allihopa,

Jag kan berätta om mitt första äggplock. Natten till äggplocket så fick jag så fruktansvärt ont i högra sidan av magen, precis där äggstocken är. Smärtan gick inte att lindra, varken med vetekudde eller Alvedon. Vi bestämde oss för att åka till gyn akuten. Där fick jag morfin och blev tillsagd att det kan vara så att min äggstock vridit sig runt sig själv och jag behöver opereras. Jag sa emot ganska bestämt eftersom jag inte ville att äggplocket skulle ställas in. Bad dem att vänta tills jag fått tag på min IVF läkare. Läkaren svarade på mitt mejl 6 på morgonen och sa att äggplocket ska bli av och att jag får komma dit för undersökning. Ingen var gladare än mig. Smärtan hade blivit bättre med hjälp av all morfin jag hade fått under natten. Klockan 9 hämtade maken upp mig från kvinnokliniken avdelning och vi begav oss mot äggplocket. Vi fick ut 23 ägg. Jag var så lycklig. Vi fick åka hem och jag vilade hela kvällen och natten gick bra. Dagen efter äggplocket (onsdag) så känner jag att samma smärta som jag hade på måndagen innan äggplocket började komma tillbaka. Kl 22 var smärtan så outhärdlig så jag fick åka till gyn akuten igen. Denna gång blev jag akut opererad under natten och fick tömmas på 3 L blod som hade samlat sig runt äggstockar och livmoder. På morgonen hade jag tid med IVF läkaren som skulle ge oss besked om hur många ägg som blivit befruktade. Jag låg illamående och yr från nedsövningen och fick veta att endast 7 av 23 blivit befrukade och de 7 som blivit befrukade var avvikande. Hela min värld rasade. Nu ligger jag nyopererad med de sämsta nyheterna man någonsin kan få. Hur tar man sig upp från något sånt här? Jag ville bara ha bra fina ägg, inget mer. Fick info om att de ska försöka odla alla 7 och på tisdag nästa vecka så vi tillbaka och diskutera nästa IVF och även få veta hur de 7 ser ut men jag skulle inte ha höga förhoppningar enligt min läkare. Fick order om att börja äta Q10. Har ni några tips? Vad gör man för att förbättra kvalitén?