Jag kände att jag ville göra en "renodlad" första-barnet-tråd för oss som försökt lite längre, då jag personligen känner att jag både kan ge och få mest stöd i en sådan.
(Varje person får dock bedöma själva vad som är en längre tid)
Här kan vi stötta varandra i denna tuffa resa till <3 första barnet <3
Jag lägger även till en bim-lista så vi kan följa varandra <3
Kram till alla kämpar därute <3
Ja mkt spännande
MalinJ: Hugaligen, en sväng till in om sjukhuset! Skönt att det backade tillbaka av sig själv iallafall . Va rädd om dig och ta det lugnt. Nej låter klokt att avvakta med sex till efter en mens kommit. Med tanke på att du så nyligen fick en blödning invärtes pga överansträngning så låter det inte bra med sex just nu, med risk för att skapa nya blödningar innan det läkt ut helt. 
Så länge man är öm eller ont så är det klokt att avstå. Men efter mensen låter det som att det borde vara fine igen om du mår bra! Ush ja, att den levande hade max otur att hamna utanför och den andra som inte överlevde hamnade inuti.. Bättre lycka nästa gång!
Hoppas de kanske se ngt mer i samband med en IVF när de plockar ut och studerar äggen och embryona? Känns annars som att de behöver granska er än djupare, för 7 missfall är inget normalt, ngt är där ju. Håller alla tummar och tår för er i januari!
MalinJ: Hugaligen, en sväng till in om sjukhuset! Skönt att det backade tillbaka av sig själv iallafall . Va rädd om dig och ta det lugnt. Nej låter klokt att avvakta med sex till efter en mens kommit. Med tanke på att du så nyligen fick en blödning invärtes pga överansträngning så låter det inte bra med sex just nu, med risk för att skapa nya blödningar innan det läkt ut helt. Så länge man är öm eller ont så är det klokt att avstå. Men efter mensen låter det som att det borde vara fine igen om du mår bra! Ush ja, att den levande hade max otur att hamna utanför och den andra som inte överlevde hamnade inuti.. Bättre lycka nästa gång!
Tack så mycket för ditt svar, ja nej precis.
Vi får säkert ha sex nu om man kör lite försiktigt men jag avvaktar gärna lite till, vågar inte riktigt än just för risken att jag kanske får blödning igen.
Varken jag eller min underbara kille känner att det är bråttom att ha sex även om vi givetvis saknar det såklart men hellre hälsan före njutning just nu.
Men var länge sen man hade såhär långt uppehåll 😂 kan vara nyttigt ibland också har jag hört. haha
Ja nu vill jag bara att mensen ska komma så man kan köra igång igen. Sjukt att jag är så taggad ändå tycker jag, nyss var jag livrädd och grät bara av tanken på att försöka igen men nu vill jag inget annat!
Hur är "status" hos er alla här? Finns det någon sorts klassisk lista med antal års försök, ålder och sånt? Lite jobbigt, men ändå lite vad ska man säga.. gör att man inte känner sig ensammast på jorden..
MalinJ: Skönt att skräcken har släppt och vänt till pepp!
Hur är "status" hos er alla här? Finns det någon sorts klassisk lista med antal års försök, ålder och sånt? Lite jobbigt, men ändå lite vad ska man säga.. gör att man inte känner sig ensammast på jorden..
Tror inte vi har en lista i just denna gruppen 
Men själv började vi hösten 2021, efter ett år gick vi utredning och hittade manlig faktor med få men fina spermier (även ua DNA-fragmentering). Sambon fick inga barn med exet heller. Påbörjade IVF i våras med en smärtsam stimulering, 17 ägg ut varav 4 befruktade där alla embryona dog på dag 2 pga hög fragmentering och granulering (stressade ägg), efterföljt av överstimulering. Andra gången i augusti med kort protokoll igen men annan medicin så fick vi 15 ägg, 7 befruktade och 6st dog på dag 3, sista blev en dålig blastis på 4BC, allt pga hög fragmentering igen. Ingen återföring nu heller. Läkarna misstänker äggkvalitén. Hade sen mkt ont i vänster äggstock som sen visat sig ha vuxit fast mot livmodern efter andra äggplocket pga en liten blödning. Blivit otaliga besök på gynakuten detta året av allehanda problem relaterat till IVFen. Nu genomgått IVF3 med långt protokoll, 16 blåsor och 11 ägg ut, 10 befruktade. Fick 2 st 2-dagars återförda i lördags, 1 vidareodlades men klarade sig inte till frysen.
Just nu så tacksam över att äntligen nått till ruvardagarna. Är på ruvardag 5 idag . Testdag 17/12.
Har nu fått svar från RMC om denna tredje gången utveckling av embryona! Inte lika positivt som embryologen utryckte i lördags, men gissar att de bara ville inge oss mer hopp.
Dom 2 vi fick tillbaka var i likvärdigt fint skick iallafall oavsett där de ser god potential till graviditet och barn.
På dag 2 - av de övriga 8 embryona - hade 3st totalfragmenterats grad 5 (trodde bara det fanns upp till 3, men man lär sig nytt hela tiden), 3 st avstannat i celldelningen och fragmenterats till grad 3, samt 1 uppvisade SER (smooth endoplasmic reticulum clusters - vet ännu inte vad det innebär, men det kan inte utvecklas till graviditet och barn uppgav dom iallafall).
Den sista delade sig till 4-cellig dag 2 men ojämnt och stora fragment, odlades vidare men fragmenterades mer och avstannade som tidig blastis på dag 5, cellfattig.
De och vi har fortsatt gott hopp till de två små återförda
Själv är jag äntligen på bättringsvägen, åkte in i fredags pga smärta som inte försvinner och blev givetvis inlagd då dom såg vätska i buken igen.
Tog alla möjliga tester men allt såg bra ut, blev inlagd för ev operation så sattes på fasta såklart. Hungrig som jag var 😂
Fick göra en CT röntgen också på fredag kväll som visade vätska i buken men inte så pass så att jag behövde opereras men hölls under uppsikt.
Fredag morgon kollades allt igen inkl ultraljud som visade att vätskan minskats så det kändes så skönt alltså. Blev därmed utskriven. Och det känns mycket bättre nu, känns som det går åt rätt håll. Jag får bara inte anstränga mig för hårt som jag ev gjorde och därför fick en blödning igen.
Och idag vaknade jag med en sådan skön känsla i kroppen, längtar tills mensen kommer igång så vi kan börja försöka igen. Det är det ända jag tänker på!
Har fortfarande en del hcg kvar i kroppen så det lär väl dröja innan äl kommer men någon gång kommer det väl igång 🙈 har inte vågat prova oss på och ha sex än, har fortfarande lite ont i magen fortfarande och sen vet jag inte när vi får ha sex egentligen heller men dom sa förvisso att dom helst ser att man väntar in en mens iaf innan vi försöker igen. Så antar att det borde vara fritt fram, men då försiktigt.
Tempar igen och tempen har äntligen gått ner till normal nivå så känns som det kanske blivit bättre med läkningen och kanske likaså med hcg, det är nu 2v sen operationen var så det tar sin tid men det förstår jag också. Önskar bara det kunde gå lite fortare 🙈
Fick ju veta hur blödningen startade och smärtorna för den delen.
Den lilla krabaten som satt utanför livmodern växte på som bara den och till slut sprack äggledaren helt enkelt. Och det känns hemskt och veta att den levde och växte på medans den i livmodern slutade? Inte rättvist alls 😭 så detta är väl det som gjort mig både svag och stark i att fortsätta försöka, jag hoppas bara att vi får chansen snart igen med ett friskt levande frö ❤️