Vi som försökt en längre tid - första barnet

Ååh men vilka goda nyheter, så härligt att de var snabbare än du trott! :D Hoppas att du ska hitta en klinik du känner dig trygg och välkomnad på! Mitt tips är att ringa till flera av de du kan tänka dig som ligger hyfsat nära, prata lite med dem och så får du en känsla av hur de arbetar och tänker på olika kliniker. Tillvägagångssätt och statistik är ju ganska lika och skiljer sig inte så mycket, så bemötande och kanske även anståndet kan istället vara faktorer som spelar in. Jag går ju hos Sophiahemmet och är helt överrumplad över det fina bemötande jag fått hittills! <3 

Så var sista chansen för detta år passerat. Jag blev riktigt ledsen den här gången när mensen kom och allt känns riktigt hopplöst. Alla de positiva saker jag haft att se fram emot är nu borta i och med krav på vaccinpass på evenemang, jag har inte velat vaccinera mig under utredning och undersökningar med risk för att sabba min annars regelbundna mens. Har tänkt vaccinera mig nu första sprutan. Vi har inte heller fått svar på ivf-remissen. Dessutom närmar sig julen, som jag vanligtvis verkligen älskar, men nu blir det ännu ett år med påminnelse om att man är barnlös. Vet inte hur mycket längre man orkar, men det vänder väl som vanligt efter mensen är slut. Idag har jag bara lust att dra täcket över huvudet.

Tack <3 ja jag tänker att jag får ta tag i att kontakta dom under nästa vecka.

He!

Jag har faktiskt dokumenterat hela resan med foton och videos som jag tänkte klippa ihop till en enda lång film. Sista filmen blir när jag plussar (säger gärna när och inte om då jag vill kunna tro på att vi någon gång också ska få uppleva det). Så ja, det tycker jag du kan göra. Fick även av min läkare fota av bild på ultraljudet inför äggplocket då alla äggblåsor syntes på skärmen. Hon tyckte att det var en jättekul idé.

Hej fina gänget <3  Hur mår ni? I lördags var det insättning och resultatet av befruktningen gick väl inte så bra som jag hade tänkt, men det är väl pga att vi fick ut så många ägg som jag kände mig girig. Av 16 ägg, 13 mogna och 6 befruktade blev det bara 2 fina, befruktade embryon till slut - ett till frysen och ett som bor i min livmoder. Dagsformen på simmarna hade inte varit så bra i måndags (de sa något om att de önskar 40% rörlighet men det var bara 15% den här gången), medan äggen såg jättebra ut så de fick göra vad de kunde (det blev en akut microinjektion, icsi, istället för vanlig befruktning och det är lite svårt att förklara skillnaden i text men ni kan googla om ni vill på icsi som man gör om det är sämre kvalité på simmarna).

Det känns jobbigt att sambons prov såg så bra ut i våras men inte så bra den här gången nu när det verkligen gäller. Så typiskt och det skapar sån oro inom mig att nu är det inte bara äggledaren som är problemet utan ÄNNU ett problem i form av sämre rörlighet på spermierna :( Läkaren sa att det kan vara dagsformen och andra saker som spelat in, så det måste inte betyda att de är permanent sämre nu än i våras, men jag har tjatat hela tiden på min killes kost och rökning utan resultat. Vi kan ju såklart hoppas att det räcker med de här två embryona men jag är ändå besviken och nedslagen, samt rädd att behöva göra om hela behandlingen igen för när de sa att det var så många fina ägg hade jag ju så stort hopp för det här äggplocket.

Jag känner mig så otacksam och bortskämd som ens gnäller om det här egentligen - 2 är såklart bättre än 0 - men jag blev bara så chockad för ingen av oss hade ju en tanke på att det skulle kunna vara simmarna som ställde till det eftersom de såg så rörliga och fina ut under fertilitetsutredningen. Jag var inställd på att nu när äggledarna inte behövs så skulle IVF funka jättebra för oss då ägg och spermier såg bra ut - men det är såklart bra att de kunde göra icsi så att vi ändå fick ett till frysen som sagt. Nu är det bara att vänta <3 

Idag kom ett samtal från reproduktionsmedicin i Huddinge, en återbudstid hade dykt upp, imorn! Jag blev först väldigt glad, men slogs sen av att min sambo är krasslig och hemma från jobbet, så vi kan inte åka in... :'( så jäkla dålig timing... blev så otroligt nedslagen och ledsen av detta. Hon sa att det säkert dyker upp fler återbud innan jul... så jag hoppas på det... men räknar inte med det. 

Gud vad fina ni ALLA är som tänker på mig! Har lite för mycket morfin i kroppen för att citera och skriva långtz. Kom precis tillbaka efter operation, det såg värre ut än dom trodde och har pågående blödningar i båda äggstockar som dom inte riktigt får stopp på. De var superförstorade och hade massor med blod i buken. Får fortsätta vara fastande för i värsta fall blir det ännu en operation ikväll då mina blödningar inte verkar vilja stoppas. Håll tummarna för mig att som slipper ta bort mina äggstockar helt 3 gör så ont i både själ och kropp, livrädd att mina chanser att bli mamma förstörs. Och pga. Covid får jag ligga här alldeles ensam

Igår fick vi svar att vår ivf-remiss har blivit godkänd :D jag blev så himla glad. Började nojja över att något skulle vara fel och att den inte skulle godkännas alls. Idag ska min sambo försöka ringa till kliniken och se om vi kan boka in ett första möte. Är såklart rädd inför allting, speciellt när vissa här har fått kämpa så mycket och gå igenom väldigt tuffa saker, men samtidigt taggad och känner bara att nu gör jag vad som helst för att få bli mamma.