Vad tycker ni kvinnor om män som gråter? Blir ni avtända om ni ser en man gråta? Nu talar jag inte begravning eller nåt dylikt.
Vad för känslor framkallar det hos er? Jag kommer ihåg en som sa att hon blev så äcklad när hennes man grät som ett barn efter någon olycka och hur hon inte kunde ligga med honom efteråt. Tror de gjorde slut kort därefter.
Att se en man svag kan göra den bästa feministen avtänd.
Tankar?
Jag tycker inte att det är konstigt eller pinsamt om en man gråter. Känner ingen kvinna som gör det. Det skulle vara en man som sitter och bölar jämt och ständigt för allt och ingenting då, men jag skulle tycka att det vore lika irriterande om det var en kvinna som betedde sig så.
Sedan är det väldigt tröttsamt med myten om att kvinnor är så känslosamma och får visa sina känslor ständigt, medan män är hårda och avstängda och "får inte" visa känslor. Den myten bygger på gammalt hittepå att kvinnor drivs av känslor och inte förnuft men män är förnuftiga och logiska jämt.
Män visar ju massa känslor jämt! De är mycket mer känslosamma än vad kvinnor någonsin är.
Tror tvärtom eftersom vi skulle få massa svaga oattraktiva män med svag självkänsla och självförtroende.
Tycker det är positivt, alltså att de visar känslorna och att de vågar gråta.
Tack för att du är ärlig. Det var just detta jag misstänkte.
Så du menar att kvinnor som gråter har svag självkänsla och svagt självförtroende? Hur menar du att detta hör ihop med förmåga att visa när man är ledsen? Med tanke på synen på män, att de ska vara starka och inte gråta, tycker du inte att du säger emot dig själv som påstår att en man som gråter har dåligt självförtroende och inte snarare tvärtom - att han vågar visa sådana känslor utan rädsla för vad någon ska tycka? Du får gärna förklara ditt resonemang och hur du menar att gråt korrelerar med självförtroende/självkänsla.
Det har ingenting med att inte visa sina känslor att göra. Det handlar om att en stark människa sällan blir ledsen. Han inser att man ska se positivt på även de värsta händelserna i livet. Han är fokuserad på att agera.
Tyvärr så har utvecklingen med jämställdhet inte varit att kvinnorna stärkts utan att många män försvagats och börjat tävla med kvinnorna om att vara största offret. Jag kan acceptera en svag kvinna men en svag man är oerhört patetiskt.
Det feamakallar väl medkänsla (i alla fall om situationen i övrigt framkallar medkänsla).
Tänker att yngre män idag är uppfostrade på ett annat sätt och att de som barn inte på samma sätt lär sig att det är skamligt att gråta, vilket jag tycker är bra.
Så jag tänker nog inget speciellt, mer än normal empati för nån som är ledsen.
Det beror helt på varför och det gäller kvinnor oxå. Blir inte imponerad av kvinnliga lipsillar heller. Om det finns en anledning till att han gråter växer min respekt.
Jag gillar män som släpper fram sina känslor. Man blir intelligent v det. Att inte bära en massa skit. Gillar intelligenta o levande män.