Vad tycker ni kvinnor om män som gråter? Blir ni avtända om ni ser en man gråta? Nu talar jag inte begravning eller nåt dylikt.
Vad för känslor framkallar det hos er? Jag kommer ihåg en som sa att hon blev så äcklad när hennes man grät som ett barn efter någon olycka och hur hon inte kunde ligga med honom efteråt. Tror de gjorde slut kort därefter.
Att se en man svag kan göra den bästa feministen avtänd.
Tankar?
Här har du vidare läsning, eftersom att du uppenbarligen inte verkar kunna söka upp information själv:
en.wikipedia.org/wiki/Affect_theory
Det där har inget med det som diskuterats att göra.
Det var exakt det som din meningsmotståndare skrev om i det inlägget som du bad om källhänvisning för.
För att vara någon som sätter ett högt värde i att inte gråta så är du nästan rörande gnällig.
Ha ha
Håll dig till ämnet. Det där är rent trams. Nu hittar du på.
Coolt att skriva under två användarnamn förövrigt...
Ha ha
Håll dig till ämnet. Det där är rent trams. Nu hittar du på.
Coolt att skriva under två användarnamn förövrigt...
Och här har du länken. :)
en.wikipedia.org/wiki/Confirmation_bias
Håll dig till trådens ämne som sagt. Vi har redan sett att du kan posta irrelevanta wikiartiklar.
Affektteori är synnerligen relevant då vi diskuterar just affekter och hur dessa uttrycks utifrån ett genusperspektiv. Att du sedan inte kan ta till dig av informationen du efterfrågar och sedan får för att du sätter för mycket tillit till dina egna värderingar är ditt problem.
För att återgå till ämnet.
Återpostar följande inlägg:
"Det har ingenting med att inte visa sina känslor att göra. Det handlar om att en stark människa sällan blir ledsen. Han inser att man ska se positivt på även de värsta händelserna i livet. Han är fokuserad på att agera.
Tyvärr så har utvecklingen med jämställdhet inte varit att kvinnorna stärkts utan att många män försvagats och börjat tävla med kvinnorna om att vara största offret. Jag kan acceptera en svag kvinna men en svag man är oerhört patetiskt."
Nej, varför skulle det vara så? Ni som skriver i tråden han var en MAN som inte grät. Minsann. Gjorde nya barn direkt, röjde rummet låter mer som ett irrationellt chockbeteende. Att man går vidare olika takt ja men hallå.
Vet ni inte att sorg kan se olika ut? En del gråter aldrig fast de går sönder inifrån av sorg, ångest dylikt.
Starka människor som inte gråter, nä skulle säga tvärtom. Känslokalla människor som aldrig visar känslor får mer problem i längden.
Sedan om man gråter för allt möjligt jämt och ständigt det är lite jobbigt vare sig en man eller kvinna gör det.
Att släppa ut lite tårar har inget med svaghet att göra. Varför tror man ens det?
Vad har du för källa för dina påståenden? Dina uttalanden är minst sagt naiva och obildade.
Vad tycker ni kvinnor om män som gråter? Blir ni avtända om ni ser en man gråta? Nu talar jag inte begravning eller nåt dylikt.
Vad för känslor framkallar det hos er? Jag kommer ihåg en som sa att hon blev så äcklad när hennes man grät som ett barn efter någon olycka och hur hon inte kunde ligga med honom efteråt. Tror de gjorde slut kort därefter.
Att se en man svag kan göra den bästa feministen avtänd.
Tankar?
Jag har aldrig sett en man gråta. Minns när jag fick lämna dödsbudet till min sambo att hans ÄLSKADE mormor dött och han bara satt där som förstenad. Han sa inget och grät inte. Han var en MAN! Reste sig och gick vidare.
Alla vettiga vettiga vuxna har inte köpt det vänsterfeministiska 'toxisk maskulinitet', men det verkar finnas en koppling mellan 'skör maskulinitet' och manliga feminister som dolt sitt sköra ego bakom macho fasad, det är ju klart att de hellre skyller på "mansnormen" än att erkänna att de varit osäkra, omogna arslen.
Alla vettiga vettiga vuxna har inte köpt det vänsterfeministiska 'toxisk maskulinitet', men det verkar finnas en koppling mellan 'skör maskulinitet' och manliga feminister som dolt sitt sköra ego bakom macho fasad, det är ju klart att de hellre skyller på "mansnormen" än att erkänna att de varit osäkra, omogna arslen.
Jag tycker det är fint att kunna visa sina känslor. En bekang till mig man, blev tårögd när vi pratade om när hans dotter kom till världen, det var så fint. När min man har gråtit har jag känt riktigt starka känslor för honom och inget negativt alls. Så löjligt med detta att män inte får gråta.