Vad tycker ni kvinnor om män som gråter? Blir ni avtända om ni ser en man gråta? Nu talar jag inte begravning eller nåt dylikt.
Vad för känslor framkallar det hos er? Jag kommer ihåg en som sa att hon blev så äcklad när hennes man grät som ett barn efter någon olycka och hur hon inte kunde ligga med honom efteråt. Tror de gjorde slut kort därefter.
Att se en man svag kan göra den bästa feministen avtänd.
Tankar?
OK, då vet jag. Hoppas andra män slipper utsättas för tortyrliknande misshandel inför sin kvinna. Ja, jag hoppas förstås att ni slipper utsättas för det överhuvudtaget förstås men sker det inför er kvinna så bit ihop är väl det enda jag kan säga då. Skrik, men gråt inte.
Vad tycker ni kvinnor om män som gråter? Blir ni avtända om ni ser en man gråta? Nu talar jag inte begravning eller nåt dylikt.
Vad för känslor framkallar det hos er? Jag kommer ihåg en som sa att hon blev så äcklad när hennes man grät som ett barn efter någon olycka och hur hon inte kunde ligga med honom efteråt. Tror de gjorde slut kort därefter.
Att se en man svag kan göra den bästa feministen avtänd.
Tankar?
De ville orsaka maximal smärta under misshandeln.
Ok, så om man ligger på marken storgråter av smärta, skräck och förnedring efter en sådan misshandel så är min manlighet förminskad alltså.
Jag har aldrig sett en man gråta. Minns när jag fick lämna dödsbudet till min sambo att hans ÄLSKADE mormor dött och han bara satt där som förstenad. Han sa inget och grät inte. Han var en MAN! Reste sig och gick vidare.
När jag ser män i min närhet gråta så blir jag lite ledsen, eftersom att jag tolkar det som att de är ledsna och då känner jag med dem. Sedan försöker jag trösta, eftersom att det är det man gör när någon är ledsen. Ungefär så.
Jag har aldrig sett en man gråta. Minns när jag fick lämna dödsbudet till min sambo att hans ÄLSKADE mormor dött och han bara satt där som förstenad. Han sa inget och grät inte. Han var en MAN! Reste sig och gick vidare.
När jag ser män i min närhet gråta så blir jag lite ledsen, eftersom att jag tolkar det som att de är ledsna och då känner jag med dem. Sedan försöker jag trösta, eftersom att det är det man gör när någon är ledsen. Ungefär så.
Ja, kvinnor blir avtända av män som gråter och visar känslor för ofta. Tyvärr är det så. Kvinnor säger alltid att det är bra med känsliga män som kan gråta för vi har fått lärt oss att säga det. Dessutom är det logiskt och vettigt, varför ska män inte kunna visa känslor? Men innerst inne känner sig 95% av kvinnorna illa till mods av sådana män även om de inte vill känna så och vi skulle hellre skära tungan av oss än erkänna det. Vi vill bli tröstade av vår man, inte trösta honom. Det är något genetiskt och jag skäms oerhört över att jag känner så och försöker förtränga det och istället tänka logiskt.
Och jag hoppas verkligen att det blir en förändring på det området, att vi blir mer jämställda där också.
Men vi är inte där än.