Jag har en fråga till er som varit "otrogna light", alltså inte så allvarligt men ändå gått över gräsen, och er vars partner varit det. Anledningen är att jag varit med om detta själv så skulle vilja ha lite andra åsikter...
1. Vad var det som hände?
2. Vad fick dig/din partner att gå över gränsen?
3. Kunde ni gå vidare efter det?
Fast man kan ju känna sig både det ena och andra utan att vara det enligt gängse lagar och regler. Köparen har till exempel undersökningsplikt.
Om du köper en sak och hittar den billigare någon annanstans efter köpet kan du känna dig lurad, men ingen har lurat dig. Etc.
Allt jag v et är att man ska hålla sig undan snowflakes som dig, som tar allting personligt och vill att din partner ska böja sig för dig och din svaga självkänsla. Ni ger er inte förrän ni hittat något ni kan ta illa vid er för. Den enda som håller måttet är mamsen, madonnan, och det är därför hon sköter din tvätt tillls hon trillar av.
Fast man kan ju känna sig både det ena och andra utan att vara det enligt gängse lagar och regler. Köparen har till exempel undersökningsplikt.
Om du köper en sak och hittar den billigare någon annanstans efter köpet kan du känna dig lurad, men ingen har lurat dig. Etc.
Allt jag v et är att man ska hålla sig undan snowflakes som dig, som tar allting personligt och vill att din partner ska böja sig för dig och din svaga självkänsla. Ni ger er inte förrän ni hittat något ni kan ta illa vid er för. Den enda som håller måttet är mamsen, madonnan, och det är därför hon sköter din tvätt tillls hon trillar av.
Fast du svarade på: Ja,det är just det. Individuellt.
För dig är kanske en kyss otrohet-light,men för din partner inte.
Vem avgör då vad som är otrohet-light och inte?
Du eller din partner?"
Och påstår att det är den som "känner sig lurad" som definierar om någon är otrogen eller ej. Och lyfter vidare det till affärsmässighet.
Oavsett situation är definitionen inte avhängig en persons upplevelse. Den kan ju vara fel, som sagt. Oavsett om det är en TV på Elgiganten eller en miljardaffär. Fattar du? Det fattar resten av världen, så lagar och regler strävar efter att vara helt fria från den typen av emotionella resonemang.
Det är givetvis ditt val att lämna oavsett och det har ju aldrig varit frågeställningen. Frågan är om du gör det på rätt grunder?
Och det gäller ju bägge vägarna. En normal person som lever under svenska normer väljer ju bort en person som har extremt snäva gränser för när de känner sig kränkta. Just för att deras definition skiljer i den frågeställningen du icke-svarade på.
Det du kallar för mindre allvarlig otrohet eller otroet light, det är det jag kallar för svek.
För mig är det inte otrohet så länge det inte är fysiskt sex inblandat.
Fast du svarade på: Ja,det är just det. Individuellt.
För dig är kanske en kyss otrohet-light,men för din partner inte.
Vem avgör då vad som är otrohet-light och inte?
Du eller din partner?"
Och påstår att det är den som "känner sig lurad" som definierar om någon är otrogen eller ej. Och lyfter vidare det till affärsmässighet.
Oavsett situation är definitionen inte avhängig en persons upplevelse. Den kan ju vara fel, som sagt. Oavsett om det är en TV på Elgiganten eller en miljardaffär. Fattar du? Det fattar resten av världen, så lagar och regler strävar efter att vara helt fria från den typen av emotionella resonemang.
Det är givetvis ditt val att lämna oavsett och det har ju aldrig varit frågeställningen. Frågan är om du gör det på rätt grunder?
Och det gäller ju bägge vägarna. En normal person som lever under svenska normer väljer ju bort en person som har extremt snäva gränser för när de känner sig kränkta. Just för att deras definition skiljer i den frågeställningen du icke-svarade på.
Fast Andreas vill ju så gärna vända på det. Och få till en begreppsförvirring.
Han har lite svårt för sig själv så han sätter upp rigida gränser. Bra. Fast när han ska försöka övertyga resten av världen om att leva efter hans gränser blir det svårare. Versaler eller ej.
Oj. Hoppsan. Där argumenten tar slut tar nävarna vid. Jag trodde jag talade med en vuxen människa?
Någon frågade hur man löser saken att två människor har olika uppfattning om saker. Du svarade att den som känner sig förfördelad alltid har rätt. Jag säger att det givetvis inte är så. Så om du ska flytta målstolparna hela tiden blir det ju svårt att resonera? Att någon känner sig lurad, sviken eller vad du vill betyder inte att denne är det. Det är därför det finns pragmatiska lagar och regelverk. Inom det här gebitet inget 100% fastställt, därför har vi alla de här trådarna. De som saknar abstrakt tänkande och empati vill gärna att gränserna ska vara klara och snäva. Men hur gärna de än vill, hur många inlägg de än skriver, hur många konton de än har så kommer gränserna att vara individuella och flytande.
Alla har rätt att sluta att leva med någon eller göra affärer på vilka grunder som helst. Det gör inte att de har rätt. Och det har ju noll med frågeställningen att göra.