Igår kväll gjorde jag det! Sa att jag vill skiljas. Efter 17 år och två barn. Befrielse, lättnad och stolthet känner jag nu. Att jag äntligen tog tag i det. Kan andra så kan jag!
Fler i samma situation som just har tagit beslutet?
Vore underbart att sluta gå runt och störa sig och bli irriterad över allt men så är barnen också en av anledningarna till att jag inte vågar. En av dom är väldigt mammig.
Vore underbart att sluta gå runt och störa sig och bli irriterad över allt men så är barnen också en av anledningarna till att jag inte vågar. En av dom är väldigt mammig.
Vore underbart att sluta gå runt och störa sig och bli irriterad över allt men så är barnen också en av anledningarna till att jag inte vågar. En av dom är väldigt mammig.
Varför blir så många kvinnor trötta på män i längden? Har hört att det är kvinnorna som gör slut, kanske möjligen, upp till 90% av längre förhållanden.
15-17år verkar vara någon magisk gräns, många förhållanden som tar stopp där.
Varför mår du skit? Är det otrohet inblandat? Man får tänka långsiktigt. Det kommer vara jobbigt ett tag nu, men tänk framåt! Det kommer bli bra. Jag längtar så mycket till mitt egna boende, kunna göra vad jag vill. Slippa dela bostad med någon jag stör mig på.
Jo tyvärr. Jo men känns som att jag bara förlorar på att gå isär och vinner ingenting. Kommer sakna allt med just honom - han som person hans humor, vår kemi, allt vi gör tillsammans både hemma i vardagen och på semestern, vår familj, våra rutiner, våra planer, att bara få vara nära honom och prata osv. Vi har även mycket i vardagen och vi hjälps alltid åt. Kommer sakna det så mycket.
Men förstår vad du menar att man måste tänka långsiktigt... även det starkaste förhållandet eller äktenskapet knäcks av för många eller tillräckligt stora svek ..
Funderar på det varje dag, hela tiden. Trött på det. Inga känslor. Klarar inte röra henne och avskyr hennes röst och brist på "go". Men barn och hon är arbetslös. Man känner visst ansvar. Vill vara fri.
Funderar på det varje dag, hela tiden. Trött på det. Inga känslor. Klarar inte röra henne och avskyr hennes röst och brist på "go". Men barn och hon är arbetslös. Man känner visst ansvar. Vill vara fri.
Jo tyvärr. Jo men känns som att jag bara förlorar på att gå isär och vinner ingenting. Kommer sakna allt med just honom - han som person hans humor, vår kemi, allt vi gör tillsammans både hemma i vardagen och på semestern, vår familj, våra rutiner, våra planer, att bara få vara nära honom och prata osv. Vi har även mycket i vardagen och vi hjälps alltid åt. Kommer sakna det så mycket.
Men förstår vad du menar att man måste tänka långsiktigt... även det starkaste förhållandet eller äktenskapet knäcks av för många eller tillräckligt stora svek ..
Funderar på det varje dag, hela tiden. Trött på det. Inga känslor. Klarar inte röra henne och avskyr hennes röst och brist på "go". Men barn och hon är arbetslös. Man känner visst ansvar. Vill vara fri.
Nej, du ska inte ta ansvar för att hon är arbetslös! Hur gamla är barnen? Kan mer förstå barnargumentet, men egentligen inte om du nästan känner avsky för henne. Gör er alla en tjänst och separera. Du kommer må så mycket bättre!