Meddelar ni till exet om ni ska bort?

Nu är ju jag bonusförälder precis som du men jag håller med.

Är det barnfri helg behöver exet inte veta alltid.

Är det däremot barnvecka och man åker bort utan barnet och det är hos mor/farföräldrar eller med bonusföräldern så känns det mer motiverat att berätta för den andra föräldern, och kanske att barnet skulle vara hos den föräldern när den andra är borta, men jag vet att alla inte resonerar så...

Jag kan tycka att det är rimligt att informera om att man ska iväg ja. Däremot tycker jag väl kanske inte att man faktiskt behöver vara specifik göllande VART man ska

Beror helt på barnets ålder och vanor.

Brukar barnet komma förbi på eget initiativ och hälsa på under den andra förälderns vecka? Om ja, informera. Om nej, informera inte.

Det angår egentligen inte den andra föräldern alls, men för barnets skull kan man i ovanstående situation ändå berätta.

Jag tycker att det är självklart att man meddelar varandra om man reser bort om det så är för en helg. Mitt ex o jag meddelar om vi ska iväg även över dagen i jobbet och därmed inte snabbt kan vara på plats om någonting skulle inträffa. Vi meddelar inte vart vi ska åka, inte heller vad vi ska göra, bara att vi är iväg.

Själv tycker jag systemet är självklart om man har barn - jag kunde inte bry mig mindre om vad mitt ex och nya partner gör, men det är bra att veta om någonting med barnen skulle uppstå.

Man är aldrig längre än ett telefonsamtal bort.

Jag skulle aldrig acceptera den där rapporteringsskyldigheten till ett ex. Aldrig.

Och vill lägga till att det kan vara en sån här sak som du som ny helt enkelt behöver köpa när du börjar dejta en man med barn - han är inte en isolerad ö som är helt fri de veckor han inte har barnen. I ärlighetens namn är han inte fri över huvud taget utan han är främst förälder, därefter din nya partner. Om du inte förstår skillnaden mellan att vara anträffbar på telefon och att befinna sig 20 eller 200 mil bort från sina barn, då antar jag bara att du inte har barn själv.

Jag antar också att exet inte kräver att han ska höra av sig utan att detta är någonting de gemensamt bestämt just för att de sätter föräldraskapet främst. För vår del handlar det inte exakt om avståndet utan möjligheten att infinna sig på låt säga barnakuten. Om jag vet att barnens pappa inte kommer vara tillgänglig för akutfall en helg ser jag själv till att mitt sociala nätverk är lite mer på tårna, då jag väldigt ogärna vill hamna i en situation att sitta med två yngre barn på akuten utan vill kunna fokusera på det barnet som behöver vård/vara hemma med det friska barnet - precis så som mitt ex och jag tidigt bestämt att vi vill ha vårt föräldraskap.

Jag skulle säga att du i detta fall helt bör tänka bort tanken på kontrollbehov - din killes ex menar nog exakt det hon säger - det är bra att veta om det händer någonting med barnen.

Vilken tur då att du inte är tillsammans med vare sig mig eller mitt ex då! Vare sig mitt ex eller jag ser det som en rapporteringsskyldighet. Mer som en hjälp till den som har ansvaret för det käraste vi har, för dem som faktiskt till syvende och sist betyder mest i hela vår värld - och nej, det är självklart inte vårt ex vi talar om utan våra barn.

Och även i ditt fall förutsätter jag att du själv inte har barn, då du inte förstår skillnaden på att vara ett telefonsamtal bort mot att kunna delta aktivt i föräldraskapet om nöden kräver.

När mitt ex och jag bodde tillsammans - reste vi bort en helg med kompisar, såg vi alltid till att det fanns någon annan i närheten som snabbt kunde hoppa in och hjälpa till om det krisar. Ibland kom hans föräldrar ner, ibland mina alternativt att vi hörde med en granne/kompis. Detta har inte förändrats bara för att vi inte längre är tillsammans, utan vi vill fortfarande säkra upp. Detta är ju även omvänt - jag vill inte att mitt ex ska dra med sig båda barnen till barnakuten mitt i natten bara för att jag inte har meddelat honom om att jag inte är tillgänglig.

Det finns så många trådar här på forumet där den nya bonusmamman klagar på att hon får ta ett föräldraansvar för sin nya partners barn. I det här fallet TS beskriver utläser jag att det är två föräldrar som fullt ut tar sitt föräldraansvar. Ingen dramatik, ingen rapporteringsskyldighet, inget kontrollbehov utan rätt och slätt tar ett gemensamt ansvar som föräldrar.

Exakt på vilket sätt stör det den nya relationen att en av parterna skickar ett mess och berättar att hen ska iväg? Låter mer som att den nya är svartsjuk och kontrollerande tycker jag. Folk är ju annars snabba med att uppdatera resor på sociala medier eller småprata om saken i fikarummet på jobbet. Är det också ett problem?

Om något allvarligt händer, om ett barn bara har glömt en kär pryl hos andra föräldern eller vad som helst - det är väl bra info att ha, bara. 

Vi meddelar inte varandra om vi ska bort. Varför skulle vi behöva göra det? Vi kommunicerar mycket bra och kommer bra överens men känner inget behov av att berätta varje gång vi ska bort. Visst händer det att vi frågar om den andra kommer att vara hemma i fall det är något speciellt men inte annars. Fungerar utmärkt. Om barnen behöver hämta något hos den andra föräldern har de nycklar så de kommer in.