Varför ta reda på kön

Självklart är frågan inte uppenbar för mig eftersom jag frågar. För mig är nio månader lång tid att komma på två namn. Inte heller var det ansträngande eller tidskrävande. Tvärtom. Så för mig är ditt svar ganska tvivelaktigt.

Tog inte reda på första barnet då det inte kändes relevant.

Andra barnet var däremot vårt sista och då ville vi ta reda på det av både praktiska och känslomässiga skäl.

Praktiskt: När vi visste att det skulle bli en pojke till behövde vi ju inte fundera på några flicknamn alls och vi kunde sälja alla ärvda flickkläder redan under graviditeten.

Känslomässigt: Jag visste ju att det var 50/50 att jag aldrig någonsin skulle få en dotter och ville i så fall kunna processera detta faktum i lugn och ro innan förlossningen. Tyckte det var skönt att kunna ägna andra halvan av graviditeten åt att sitta och se fram emot tanken på två bröder, istället för att sitta och undra hur det skulle bli. Både min mamma och mormor behövde höra det också - vi har en väldigt fin och nära relation, men en tråkig bieffekt av det är att det nog gjort oss alla lite partiska till flickor. Speciellt min mamma som på ett enerverande sätt ägnade första halvan av min graviditet åt att i tid och otid ta upp hur mycket hon hoppades på en flicka nu, vilka fina flicknamn det finns, att pojkkläder är så tråkiga, hur mycket bättre relation en mor har till sina vuxna döttrar än söner... Ultraljudsresultatet fick tyst på det värsta av det, men det märks att hon fortfarande försöker hitta ett sätt att hantera att hon aldrig kommer att bli mormor åt den där flickan hon tänkt sig. (Själv kom jag över det på en halvtimme, haha, och kände efter att ha sett den här sidan av min mor att det nog är tur för min förstfödde att han slipper konkurrera med en lillasyster om mormors kärlek, jösses.)

Första barnet tog vi reda på för att vi ville kunna förbereda namn, rum, kläder och allt. För mig (pappa) var det en stor förhoppning på en Son, det är ju nått speciellt med att få en Son som förstfödd...Som man säger, Män skapar Män. Det var en Son!

Det var ju en massa, man vill ju inte köpa tråkiga könsneutrala färger för att det ska passa bägge könen, nu kunde man köpa blåa kläder, fixa bilbana, måla blått rum, välja svart barnvagn och inreda med tuffa grejer överallt.

Andra ungen tog vi också reda på, visade sig vara en flicka, perfekt! Blev rosa överallt, köpa klänningar, dockor och sänghimmel.

Var perfekt att kunna förbereda allt innan ankomst!

Haha +1! Läser också alltid sista sidan i boken, jag är SJUKT nyfiken, därför tog jag reda på kön också. Ville veta allt som gick att veta om mina barn när de låg i magen!

Jag har snarare svårt att förstå att man inte vill ta reda på det när man ändå kan. Många säger att de vill ha en överraskning, men det fick ju jag också, bara tidigare än vad de fick. En del säger att det ?ändå inte spelar någon roll? vilket jag håller med om, men då kan man ju lika gärna ta reda på det, varför blunda på ultraljud och hålla på? Smidigt att slippa diskutera två eventuella namn + andranamn också! :)

Jag ville veta så mycket som möjligt om barnet så fort det bara gick, helst ögonfärg, hårfärg, personlighet, intressen och allt, allt, allt annan. Tyvärr går nästan inget att få veta mer än just kön och vissa hälsomarkörer, men det kunde vi iaf ta reda på.

Av ren nyfikenhet?

Förlåt men vem skapade din dotter? Var inte du med i den processen? Du hör väl själv hur dumt det låter och något så otroligt stereotypiskt och trångsynt. ?Män skapar män? jo se på fan, det är därför vi lever i ett samhälle där kvinnan inte är jämställd när det finns folk med det synsättet.

Det var ett klassiskt citat från Zlatan, du kanske inte känner till honom? Han är en Svensk fotbollsspelare, vet man om det så förstår man att det var skrivet med ironi och på skämt...

Folk är så jävla PK och lättkränkta nu för tiden att det är sjukt!

Men ts. Hur genudmedveten man än är och hur lite könet spelar roll för en som förälder så lever man inte i ett vakuum. Barnet kommer tilldelas ett juridiskt kön och både du som förälder och barnet kommer ständigt få möta samhället och omgivningens förväntningar och förutfattade meningar om barnet baserat på detta. Så hur könblind man än vill vara så är det ren lögn att påstå att könet inte spelar någon roll.

Med ettan tog vi tyvärr inte reda på det, min man ville ha en överraskning. Jag tyckte det var irriterande att inte veta, när jag ju var bombis på att det var en pojke. Det var en pojke.

Med andra, tredje och fjärde tog vi reda på könet. Jag ville helt enkelt veta Och jag älskar alla barnen lika mycket, men jag har pojkar och flickor - söner och döttrar - inte hen och hen. Så den där könsneutrala-genus-PK-aspekten har jag inte försökt pracka på barnen. F.ö. är det så dumt. Om det nu inte alls spelar någon roll om barnet har en penis eller en vagina, varför spelar det då så extremt stor roll för vissa om de får den informationen i vecka 18-22, än vid förlossningen? Det är väl oviktigt för er? Då gör det väl inget om ni får veta det vid ett ultraljud?