Bråk med chef

Jobbigt. Bra att du fick byta grupp.

Detta är ett arbetsmiljöproblem och inte grund för sjukskrivning, hon klarar ju enkla uppgifter. Tyvärr drabbar det andra men arbetsgivaren har rehab ansvaret. Tycker man borde koppla in företagshälsovård. Personen ifråga måste kanske inte jobba just bara på er avdelning? Kan serva andra med enklare uppgifter osv. Arbetsgivaren är skyldig att först erbjuda andra uppgifter innan försäkringskassa godkänner längre sjukskrivning t ex. Hon behöver väl hjälp, samtalskontakt, psykolog, kbt vad det nu kan vara. Din chef har inte gjort fel egentligen, däremot kan man förvänta sig mer framåt med rehab plan och företagshälsovård och provanställning hade ju varit en bra idé. 

Nä, jag får försöka släppa detta. Acceptera att jag inte förstår.
Svårt att ändra på andra människor.

Tack

Min förra chef måste ha lyckats lura vår regionchef totalt på sin intervju, för hon var inte bra alls. Som tur var märkte även regionchefen det, så vi fick en ny bättre chef.

Jag har ju själv varit den besvärliga personen, inte på det sättet du beskriver, mer att jag inte orkat arbeta dag, inte orkat arbeta mer än 50% osv, nu var jag inte nyanställd, utan blev sjukskriven i två år pga utbrändhet på min förra arbetsplats. omplacerades sedan till en ännu tuffare arbetsplats där det inte fungerade så bra.

Min chef löste det på ett annat sätt, genom att ta in en vikarie extra på heltid medan jag gick på 50%, jag hade inte främst problem med brukarna utan med många nya saker, människor och intryck då jag sov oerhört dåligt och var känslig för ljud, så lösningen var egentligen ingen fantastisk lösning.

Det bästa kanske hade varit om din kollega blev omplacerad till en tjänst utan brukare på sikt. Ni är väl kommunalt anställda?

Jag skulle gissa att chefen inte tänkt att omfördelningen drabbar er andra, så som du beskriver så tänker jag spontant att hon fått rätt tråkiga saker att göra och att det kanske inte är något som man tänker på kan vara avlastande och omväxling. 

Jag tycker att det är rätt att du lyfter det till din chef och jag tycker att din chef reagerar fel med att kalla dig för oempatisk. 

Jag arbetar själv med ledning och kan få rätt mycket skit för saker jag inte kan påverka, när man som här genomfört någon förändring för att förbättra för någon och inte alls sett att det påverkat andra negativ och annat. Och det är ofta den skiten framförs på ett otrevligt sätt, men självklart bemöts det alltid trevligt tillbaka + att man tar det på allvar och bokar in en uppföljning.

Jag tycker det är viktigt att man har "högt i tak" när det gäller hur man uttrycker sig uppåt. Ofta kommer sådant från desperation och allvarligt upplevda problem och då kanske man inte har ork att vara trevlig. Eller känner ett behov av att inte vara det för att poängtera hur allvarligt det är. 

Om medarbetarna är rädda för att uttrycka kritik eller att befogad kritik inte tas på allvar så kommer det istället leda till att duktiga medarbetare slutar så därför bör man ta innehållet i kritiken på allvar och bortse från hur den framförs. 

Var ju toppen att de tog in vikarie och att du jobbade 50 %. Men låter inte bra att omplaceras till tuffare arbetsplats i ett sådant läge   Hur tänkte de där egentligen? 

Det hade säkert varit bra om det hade varit mer fysisk hjälp jag behövde på jobbet, men då det var färre intryck jag behövde så blev det mest bara jobbigt med en extra för både mig och kollegorna. Två som ska läras upp samtidigt liksom på en ny arbetsplats. 

De tänkte att de skulle få upp mig på heltid genom att erbjuda en annan tjänst med mina önskade arbetstider(natt), de hade nog bara inte funderat på hur någon med neurologisk sjukdom och ptsd ska i längden klara hot och våld ensam nattetid. Det finns gott om boenden som inte har ensam natt och en bättre struktur, men de tog väl det som fanns just då.

Du känner dig alltså snuvad på de lättare uppgifterna som att koka kaffe och ta hand om administrationen.
Och skäller ut din chef pga det.
Varför valde du ens att arbeta inom omsorg om du tycker det är så jobbigt? 
Det känns som att du är väldigt missnöjd med ditt yrkesval.  De som trivs och är intresserade av sina arbetsuppgifter föredrar inte att koka kaffe och hämta posten...

Jag brukar vara någon slags provokatör i trådar. Men nej, jag förstår dig faktiskt ts.

Förstår att ni behöver få den avlastningen att få växla om till lite enklare uppgifter emellanåt. Ta ett snack med chefen ihop med några kollegor tycker jag. Det handlar inte om att vara hjärtlös (hen känner verkligen för den nya) men det handlar om arbetsmiljön för många fler än enbart den nya personen. Kanske chefen kan ge henne en egen plats på arbetet, som kund och inte arbetare då? ^^ Skojjar bara men, nej, chfen är för snäll och det drabbar er andra att få lite spae ifrån ångestfyllda tuffa stunder.

Ta ett schysst samtal med  chefen istället för att vara arg. Du förlorar bara på att vara arg. Få chefen att bli blödig för er också så hen mpste ta ett beslut i relation till "den större massans välmående."

Var själv i bråk med en chef, men det var inte ens liknande, då han anklagade mig för att ljuga för att d andra hade mobbat ut en person som börja gårta och jag var den enda som sa sanningen. Jag flippade sönder på chefen och fast han gifte sig stenrik så kommer jag aldrig kravla för honom. Men detta var inte samma sak utan tror att det går att lösa med en saklig diskussion då chefen verkar lyhörd för dåligt mående.

Lycka till.