Bråk med chef
Rasande på min chef just nu.
Min kollega som vi kan kalla A är ny på vårt jobb.
Jag jobbar inom omsorgen med svårt sjuka brukare som behöver mycket stöd.
Vi sökte en person med intresse för omvårdnad samt erfarenhet av arbete med människor.
På anställningsintervjun valdes A ut då hon gav intryck av god kompetens i bemötande och verkligen pratade för hur mycket hon ville utföra och göra skillnad inom ett jobb i omsorgen.
Redan efter någon vecka framkommer att A mår dåligt och inte orkar prata med brukare eller delta i deras vardag.
När Å därefter förväntas göra samma uppgifter som vi andra går hon till chef och rabblar upp alla svårigheter hon har.
Chef löser det hela genom att ge A alla enkla uppgifter som administration, plock
med post och beställningar, plocka fram fika och hämta upp tvätt.
Detta är sådant som ingått i våra andras scheman tidigare och varit sådant jag tyckt bidragit till omväxling och lite avkoppling.
När jag lyfter till chef att detta försämrar arbetet för oss andra anställda meddelar hon att arbetsplatsen hellre ger A det arbete hon kan göra istället för att hon blir sjukskriven.
Jag säger då i ren ilska att det är bättre A sjukskriver sig så vi andra kan få tillbaka vår variation även om det blir lite mer att göra. Och varför då istället inte anställa en vikarie för A så vi kan få hjälp med de uppgifter vi ville ha från början?
Chef tycker att jag är hjärtlös mot A som det är så synd om pga alla problem. Jag säger då att A inte borde sökt denna typ av jobb och jämförde det med att om jag själv skulle söka jobb på hunddagis då jag är allergisk mot pälsdjur och därefter kräva pappersarbete i ett avskilt rum på hunddagiset.
Är jag en hemsk människa?
Vi får nu istället för ett fast arbetsschema planera en vecka i taget för att klara täcka upp omvårdnaden -de enkla uppgifterna fördelas ut av koordinator lite hur som helst nu. En försämring tycker jag 
