Ok, jag vet inte ens vad du har fått det ifrån eller om det är så generellt, men för att kvinnor enligt dig inte väljer som de någon gång har sagt att de gör, av den anledningen så ska de alltså ta ett ansvar för att det ska bli jämställt i fråga att kvinnor och män ska ha lika lätt att få en partner/sexpartner? Männen ska inte behöva ändra på något alls när de väljer kvinna och de ska få vara egoister. Hur kan det att det händer att kvinnor inte väljer som de har sagt, ens vara ett skäl till anledning att kvinnor ska ta ansvar för en fråga som är viktig för dig och kanske vissa andra män? Jag förstår inte hur du tänker.
Men det blir fortfarande samma sak med det som du vill ha jämställt, om männen hade högre krav. Då får kvinnor också jobba på att bli ett bättre jag för att vara relationsmaterial. Och det är faktiskt viktigare för alla, både kvinnor och män, att kunna säga nej till något man inte vill, än att någon ska få ett ja.
Så kvinnor måste välja män som inte är perfekta för att de har sagt att de inte vill ha perfekta män? Är de männen som du anser att de ska avvisa perfekta? Hur är någon en perfekt man om han bara är ute efter sex och träffar flera samtidigt som du skrev?
Och nu diskuterade vi ju vad som krävs för mer så kallad jämställdhet? Det jag frågade dig var varför kräver du inte ansvar ifrån männen att nå denna jämställdhet?
Så du accepterar att män är egoister, då borde du också låta kvinnor få vara egoistiska och inte efterfråga något ansvar ifrån dem heller, om du vill ha jämställt.
Förr i världen var lärarjobbet statusfyllt. Fler män sökte sig skolan. Vem minns inte föresten den sadistiska latinläraren Caligula, gestaltad av Stig Järrel i filmen Hets?
Idag söker sig män företrädesvis till rektorsrollen inom skolan men mitt intryck är att kvinnor vinner mark oxå där.
När kvinnor nischar in sig i traditionellt manliga statusyrken som ex vis läkare-, tandläkare- eller prästyrken sjunker gradvis statusen (ekonomiska och sociala) i professionen. Okej det dröjer ett par år till i en av de nämnda kategorierna, men men, trenden är densamma i princip överallt. Därför ses motsvarande i lärar-, vård-, och omsorgsyrken om kvinnor blir i majoritet i respektive yrkesgrupp. Inom barnomsorg och i förskolor är tydligt och klart att kvinnors prioriteringar ser annorlunda ut än mäns. Många kvinnor dras till mjuka värden och väljer jobba med att göra skillnad i barns liv.
Vad göra åt den saken?
Exakt! Framförallt papporna behöver definitivt öka på sin närvaro. Delta mer aktivt i barnets inskolning, ta initiativ till och vara med på föräldramöten mm under barnets skolgång.
Visst, pappafiguren blir en klen förebild inför killarna om han dissar skolarbetet. Hur är det då med läxläsningen idag? Deltar männen i den eller landar oxå den på kvinnornas bord.
Egentligen samtalar vi om Basic. I våra könsroller och i uppdelningen manligt/kvinnligt.
Men om det basala inte riktigt sitter - trots jämställdhetssatsningar - Är det då rätt att hävda kvinnor kräver män med en perfekt personlighet?? Behöver inte perfektion i så fall, om den nu är så eftersträvansvärd, definieras?