Likhetsfeminism, likartsfeminism, är en gemensam benämning på de riktningar inom feminism som anser att skillnaderna mellan könen väsentligen är sociala konstruktioner och därmed kulturberoende. De sätter alltså miljön i centrum, i motsats till särartsfeministerna som sätter biologiska skillnader i centrum.
Uppdelningen i särartsfeminism och likhetsfeminism kan ses som den mest grundläggande indelningen när det gäller olika feministiska åskådningar.[källa behövs] Dessa två huvudgrenar kan sedan delas in ytterligare i olika riktningar. Särartsfeminism har kopplingar till essentialism, medan likhetsfeminism hör samman med konstruktivism och postmodernism[källa behövs].
Till likhetsfeminismen hör bland annat liberalfeminism, socialistisk feminism och radikalfeminism.
I Sverige är i dag väsentligen hela den feministiska rörelsen likhetsfeministisk; särartsfeminismen är marginaliserad.
)
Detta dåliga socialt konstruerade beteendet att dissa tjejgrejor ska normalt bekämpas med genuspedagogik och könsneutral uppfostran om det är en pojke, men inte om det är en tjej,Tillbaka på ruta ett
När jag därför läser Kajsa Ekis Ekmans bok, Om könets existens. Tankar om den nya synen på kön (Polaris 2021), blir jag uppriktigt förvånad och nästan misstrogen. Men så här direkt enfaldigt kan det ju ändå inte vara? Efter alla dessa decennier av emancipation kan vi väl ändå inte vara tillbaka på ruta ett?
Jo, det kan vi tydligen. Det absolut viktigaste i denna nya syn är axiomet att kroppen; könsorganen, könshormonerna, inte har något med kön att göra. Det kan ta ett tag att smälta detta, men så är det. Ingen vagina eller penis i världen kan definiera dig som kvinna eller man i denna nya syn på kön.
[...]
Högskolan i Dalarna genomförde 2001 ett projekt som syftade till att motverka könssegregeringen inom lärarutbildningen. En del i sittande regerings satsning. Resultatet redovisas utförligt i Fler män till skolan - en studie av ett försök att locka män till läraryrket - DiVA Portal.
Vi får besked om Vem är läraren i skolan? Svaret lyder föga förvånande mestadels en kvinna. SCB angav 2001 andelen män som exades som lärare skolår 1-7 var 12% och 4-9 29%. Siffrorna är som jag anser intressanta att jämföra med 1800-talets början när läraren mestadels var en man. Vilket enligt mig får förmodas korrelera med yrkets dåvarande höga status.
Under rubriken Vilken man vill bli lärare ges svar på frågor som: a) Finns det strukturer, värderingar eller praxis i grundskolan som håller män utestängda? b) Är grundskolans undervisning så könsbunden så att män inte passar in? osv. Sargent menar i en avhandling att frågorna svaras jakande på. Vidare ansåg männen i studien överraskande nog att man inte ska göra försök att rekrytera fler män till yrket; när det skulle kunna bli allmänt menligt för undervisningen och i synnerhet för männen villkor. Ett rätt så kontroversiellt svar anser jag (baserat på normer och fördomar?). Högskolan i Dalarna inledde emellertid sitt försök till att attrahera fler män till läraryrket 2001. I projektets redovisning finns ett par intresseväckande attityder i de manliga lärarstudenternas svar. I tabell 1 tar männen ställning till ex vis följande påståenden:
Lärare har låg lön pga kvinnodominans inom yrket.
31 av de 47 manliga respondenterna svarade instämmer helt eller delvis.
Lärarnas låga status gör att män ej söker till läraryrket.
19 av de 47 manliga respondenterna svarade instämmer helt eller delvis.
Lönenivån gör att män ej söker till läraryrket.
28 av de 47 manliga respondenterna svarade instämmer helt eller delvis.
Statistiken i projektet är synkad med mitt intryck uttryckt i mitt äldre inlägg.
1. På många sätt blir det ändå fel om dem med generellt lägre krav på lön av det skälet söker läraryrket, när det är motivation, lämplighet och engagemang i elevers lärande som borde vara styrande. Vi har en ambitiös tjej i vår tråd är värt att nämna. Det var ledsamt när de manliga lärarstudenterna vid Dalarnas högskola i attitydstudien visade sig så pass löneorienterade när många andra mjuka värden står på spel.
Är kvinnor sämre löneförhandlare än män? Det tycks faktiskt vara så. Om fler killar väljer lärarbanan kunde status och därmed lönebild höjas.
1. På många sätt blir det ändå fel om dem med generellt lägre krav på lön av det skälet söker läraryrket, när det är motivation, lämplighet och engagemang i elevers lärande som borde vara styrande. Vi har en ambitiös tjej i vår tråd är värt att nämna. Det var ledsamt när de manliga lärarstudenterna vid Dalarnas högskola i attitydstudien visade sig så pass löneorienterade när många andra mjuka värden står på spel.
Är kvinnor sämre löneförhandlare än män? Det tycks faktiskt vara så. Om fler killar väljer lärarbanan kunde status och därmed lönebild höjas.
2. Nej, vi har ingen feministiskt representation på riktigt på regeringsnivå (har aldrig haft), så länge Feministiskt initiativ inte är representerade i riksdagen. För om så vore fallet kunde vi garanterat haft mindre att gnälla om. Eller?
Att lärare har låg lön pga kvinnodominans i yrket, tycker oxå jag verkar logiskt. Inget ologiskt alls. Där är vi helt överens.