Agerade läkaren rätt?

På 50% i två veckor. Det är ingenting inden situationen ts är i. 

Nej vi vet inte men man får väl iaf hoppas att hon fortfarande bor tillsammans med den som ska bli pappa till barnet hon bär, annars får ts rätta oss på den punkten. Och om ts är ensamstående mamma med minst ett barn och ett till på väg, jobbar heltid och inte har avlastning från pappan så är det klart att det är jobbigt. Då måste man väl förstå själv att det inte är hållbart och en sjukskrivning kan vara välbehövlig men det löser inte problemen heller. De måste man ändå ta tag i.

Trött och ledsen kommer tyvärr inte ge någon sjukpenning. Det är ju lite synd att ni sjukskrivningsivrare inte fattar att läkaren faktiskt måste kunna skriva ett intyg med uppgifter som visar varför en person inte kan jobba, pga sjukdom. Och kan inte läkaren se det så blir det ju svårt att intyga något sådant. Man gör ju knappast sin patient en tjänst genom att ge dem ett intyg för att de vill ha, när läkaren själv inte tycker det är aktuellt. Då står patienten där utan ersättning sen. 

Jag har varit utbränd, blev det när jag var gravid. Träffade först en läkare som just gjorde det man inte vill vara med om, skyllde på graviditeten. Kände mig förminskad och bortgjord eftersom han direkt förutsatte att det var mina hormoner som var orsaken till mitt mående, en helt felaktig bedömning. Det var min andra graviditet så jag visste att jag inte blev sådär bara pga graviditeten.

När jag istället fick träffa en läkare via företaget så fick jag göra ett test för uppskattning av utmattningsdepression och det var det jag hade, så skönt att få rätt hjälp. Blev sjukskriven på heltid, inga mediciner, men KBT och träffa läkaren regelbundet, vila o.s.v. nu fick jag hjälp när det redan var "försent" givetvis är det bättre om man får hjälp innan man hamnar i det mörkaste. Så mitt råd är att träffa någon som kan erbjuda ett test och därefter utvärdera var du befinner dig så att du kan få rätt hjälp utifrån det, om du nu inte redan fått göra det? Givetvis ska man försöka rådda i det som går om man själv vet vilka delar man kan förbättra om det är direkta orsaker till måendet, men det kan vara djupare än så. Tex tidigare trauman kan ju orsaka att man till slut blir utbränd och sen när det sker fler förändringar så kan det påverka och föra upp obearbetade saker till ytan. 
Oavsett så hoppas jag att du kommer vidare och mår bättre snart.

Jo det går alldeles utmärkt. Men läkaren måste ju klara av att skriva intyget rätt förstås. Du vet att det kan ta månader att utreda vilken sjukdom en patient har? Du måste tycka det är väldigt underligt att man faktiskt får sjukpenning under tiden om man är oförmögen att jobba.

Kul att så många läkare deltar i tråden. Man ju skippa att gå till vårdcentralen, man får diagnosen gratis här.

@M: Poängen är ju att läkaren inte kan intyga att patienten är oförmögen att arbeta om läkaren inte tycker det. 

(M) Det är ju exakt det som är grunden för att få sjukpenning - att du på grund av sjukdom inte kan arbeta. Oj vad förvånande det måste vara för dig om du inte visste det! Sen kan man såklart behöva utreda, men det måste fortfarande vara sjukdomsrelaterade besvär och begränsningar som läkaren anger, samt en diagnos, som kan ändras senare. Du får inte sjukpenning om en läkare skriver ?ingen aning om patienten är sjuk, vi får se, men just nu tycker hen det är lite jobbigt i livet?

Och då som jag skrev tidigare så får TS ringa läkaren igen om hon inte klarar av att gå till jobbet/prestera att jobba då när läkaren tycker att hon ska göra det.

Klart att det är någon sjukdom men jag menade att man kan vara sjukskriven innan det är utrett vilken sjukdom det rör sig om.