• Anonym (Ledsen ångest)

    För jävlig situation!

    Hej!

    Här kommer ännu en abort tråd, jag vill gärna ha input från er som varit med om samma.

    Har blivit oplanerat gravid trots spiral, är gift har två barn 7 och 10 år sedan innan med samma man. Vi har varit gifta i 6 år och tillsammans i 16 år.

    Min man vill absolut inte ha det här barnet, vi har pratat om det varit hos kurator men han ändrar sig inte det minsta lilla. Jag själv lutar åt att behålla men tvivlar pga att min man verkligen inte vill. Min mans fokus är enbart praktiska saker, han säger att han inte orkar en till. 

    Känns som att hur vi än gör blir det fel. Gör jag abort kommer jag göra det mest för min mans skull och jag är rädd att detta kommer vara början på slutet av vår relation. Behåller jag kanske det blir samma, kanske blir separation för att det blir sådan påfrestning? Jag har sån fruktansvärd ångest, abort är bokad men jag vet att jag inte kommer kunna genomföra den. Vill inte att detta ska leda till separation.
    Snälla ni som varit med om samma hur blev det?

  • Svar på tråden För jävlig situation!
  • Anonym (Xx)

    Hej ❤️
    Jag hamnade i samma situation som dig 2007. Jag gjorde aborten . Jag ville inte göra den. Efteråt ångrade jag djupt att jag lät mig styras av min man.

    För mig har tilliten varit skadad sedan dess. Jag är gift fortfarande men mycket är skadat i äktenskapet.  Jag kan aldrig ställa tillbaka tiden.
    Jag stod ensam med allt när aborten var gjord. Den jag trodde mig älskad mest av allt i världen vände ryggen till. För honom var aborten ingenting för mig betydde den allt.

    Mitt råd till dig är att tänk vad DU vill. Vill inte din man satsa på alla barnen och dig själv.

    Jag önskar dig all lycka❤️

  • Anonym (T)
    Anonym (E) skrev 2023-05-07 20:52:48 följande:
    Eller så vägrar han ha alla tre barnen samtidigt varannan vecka, eller vägrar ha dem mer än några dagar i taget, eller vägrar ta dem öht, eller vilken annan variant som helst. Ts kan inte tvinga honom att ta barnen. En man är inte alls i behov av en kvinna, många av dem lägger gladeligen hela familjelivet i knät på exet, utan några som helst samvetskval. Lätt för dig att försäkra ts om att han inte lämnar henne, tar du varannan vecka när karln vägrar? Trodde inte det va.
    Ja men då är det ju svart på vitt att han är en ren skitstövel och då är det ju bara bra om han försvinner ur deras liv?
  • Mimosa86
    Anonym (E) skrev 2023-05-07 18:33:21 följande:
    Har läst om exakt en sådan situation här på FL också för några veckor sedan, det barnet är dock bara något år gammalt (mamman TS var helt förtvivlad), men det finns tyvärr män som beter sig så här. Förstår inte de kvinnor som kallt räknar med att mannen ändrar sig efter att barnet är fött och stannar i relationen, eller åtminstone vill ha med barnet att göra. Skaffar man barn mot någons vilja (trots mannens dumhet) så kanske man inte ska räkna med att personen är särskilt medgörlig och samarbetsvillig heller...
    TS skaffar inte barn mot hans vilja. Hon gjorde allt för att skydda DEM mot graviditet med ett av de säkraste preventivmedlen. Hur skyddade HAN dem kan man undra? Men det blev graviditet ändå- trots skydd.

    Och det är en jävla skillnad på att ta ansvar och skydda dem båda än att lura på sig ett barn.

    Hon blev gravid. Sånt händer. Om det är det sista han vill så bör HAN sterilisera sig.
  • Anonym (E)
    Anonym (T) skrev 2023-05-08 21:53:42 följande:
    Ja men då är det ju svart på vitt att han är en ren skitstövel och då är det ju bara bra om han försvinner ur deras liv?
    Ja för det blir ju en lättsam tillvaro för ts.....
  • Anonym (E)
    Anonym (Xx) skrev 2023-05-08 21:46:48 följande:

    Hej ❤️
    Jag hamnade i samma situation som dig 2007. Jag gjorde aborten . Jag ville inte göra den. Efteråt ångrade jag djupt att jag lät mig styras av min man.

    För mig har tilliten varit skadad sedan dess. Jag är gift fortfarande men mycket är skadat i äktenskapet.  Jag kan aldrig ställa tillbaka tiden.
    Jag stod ensam med allt när aborten var gjord. Den jag trodde mig älskad mest av allt i världen vände ryggen till. För honom var aborten ingenting för mig betydde den allt.

    Mitt råd till dig är att tänk vad DU vill. Vill inte din man satsa på alla barnen och dig själv.

    Jag önskar dig all lycka❤️


    Du kanske hade tänkt annorlunda om han inte hade vänt dig ryggen efteråt!
  • Anonym (E)
    Mimosa86 skrev 2023-05-08 21:57:06 följande:
    TS skaffar inte barn mot hans vilja. Hon gjorde allt för att skydda DEM mot graviditet med ett av de säkraste preventivmedlen. Hur skyddade HAN dem kan man undra? Men det blev graviditet ändå- trots skydd.

    Och det är en jävla skillnad på att ta ansvar och skydda dem båda än att lura på sig ett barn.

    Hon blev gravid. Sånt händer. Om det är det sista han vill så bör HAN sterilisera sig.
    Om hon behåller barnet fast han inte vill ha fler barn så blir det mot hans vilja. De skyddade sig, de flesta räknar nog inte med att man ska behöva sterilisera sig för att vara säker.
  • Anonym (K)

    Du gör abort för din skull, även om du känner att du gör det för hans skull. Du gör det ju för att slippa dåligt samvete eller konflikt eller gud vet vad. 

    Jag hade inte gjort abort om jag inte till 100% velat det, och då är jag ändå barnfri. 
    Relationen kommer förmodligen inte överleva en abort. 

  • GGN

    Fundera på om du vill vara ensamstående med två barn, eller tre barn. 

  • Anonym (K)

    Jag hoppas verkligen du har enskild vårdnad, med tanke på föräldraledigheten...


    BineH skrev 2023-05-07 17:04:03 följande:
    För jävlig situation!

    Satt i exakt samma sits för 1 år sedan. Blev gravid trots preventivmedel, och trots att min sambo visste om att jag blivit gravid med de två äldre barnen med preventivmedel och jag bett honom att sterilisera sig om han inte ville ha fler så gjorde han inte de och i maj förra året blev jag oplanerat gravid igen. Vi gick igenom samma sak som er han ville inte och vi var hos kurator och abort rådgivare men till sist klarade jag inte av en abort... jag kände att jag tar inte bort ett barn för hans skull. Och skulle jag tagit bort de hade jag behövt lämna honom eftersom jag ansåg att han då tvingat mig till de. 
    Och det blev inte bra. Han var inte med på förlossningen, han tar inte barnet som nu år 2 månader. Det känns som att han straffar mig för att jag behöll barnet. Men jag ångrar inte barnet, och kommer aldrig ångra att jag behöll honom. Nu sitter jag mest och funderar på hur länge jag orkar stanna med denna mannen och såklart mår jag jättedåligt i detta.


  • Anonym (Kimchi)

    Hur går det för dig? Har dina tankar landat. I övermorgon är det torsdag. Känner du i hela ditt väsen att behålla så följ det. Men ändå känns det som att en abort är det enda rätta. Det verkar kunna gå åt pipan hur du än gör. Om ni kommer att fortsätta relationen så kanske det finns tid längre fram överväger tillsammans om ett tredje barn. Om det är helt tvärnit för maken så skicka honom ögonaböj för en vasektomi. Även om ni separerar ska han inte skaffa fler barn. 

Svar på tråden För jävlig situation!