Hjälp jag slog min hund

ViltHane kom med ett mycket lugnt och sansat svar, lyssna på det! Jag själv är långt ifrån hundmänniska då jag haft katter i hela mitt liv och således svårt att läsa hundars signaler på samma vis. Blev dock ofrivilligt en extramatte åt en stor socialt osäker rottweilerhona på 7 år och det är svårt ibland! Men det går! Gör så gott du kan och var snäll både mot dig själv och hunden när det blir fel, eftersom det är din hund har du dessutom alla möjligheter att söka professionell hjälp, vilket jag definitivt skulle göra om det vore min egen hund. Kramar! Det kommer gå jättebra!

Det är tyvärr inre EN gångt, samma hundar men olika människor. Blir jag jagad igen som idag så dör hundjäveleln - enkeltet.
Sparkar skiten ur den  och knäcker nacken på den.
Jag är vuxen men den kan ge sig på ett ett barn.
Hat inga problem med att städa undan  hundjäveln.

Är du ett Troll, eller bara totalt okunnig när det gäller stora starka unghundar?

Alla kan väl reagera instinktivt om man blir attackerad...och det är ingenting hunden ens kommer minnas..
Om det inte händer upprepande dag ut och dag in..då..

Om det hade varit en chihuahua som du verkar ha, så hade det varit annorlunda, men en stor stark unghund på 30kg som biter hål på dig tror jag inte du skulle vilja vara med om..

Du behöver se till att få bra hjälp med hunden. 

Anonym (?) varför svarar du som det vore din tråd? 

Hon svarade väl ändå inte dig!?

Hon svarade TS, fattar du väl, eller är du så pass upprörd att du inte förstod det..

Eller vill du också bara trolla?

Jag svarade TS inte dig! Och du bör låsas in om du nu är så instabil, du är ju precis lika illa som hundarna du ogillar om inte värre eftersom du borde ha mer i hjärnan än en hund. Jisses!

Själv är jag uppväxt med hundar men det är likadant för mig med katter.

Ett ex hade en utekatt som hon inte vässade klorna på så att den skulle kunna klättra i träd. Denna satte klorna rakt in i min hand när den låg i min famn och jag klappade den. Har nog aldrig varit så sur eller blivit så förådd av ett djur som jag blev då.

Men istället för att låta ilskan ta över så googlade jag problemet. Och tydligen är det så på katter, att dom kan bli klappade över magen en liten stund och ha det gott. Sen ifrån ingenstans så kickar deras naturliga instinkt in.. Då magen är en av dom sköraste områden på ett kattdjur. Så egentligen var det inte kattens fel, utan min ovana med katter som var problemet..

Allt sånt här det handlar om hur van man är med djuret.. Och nu förstår man nästan lite varför kattägare bara klappar en liten stund, innan dom släpper ner kattdjuret eller låter den vandra iväg igen. 

Det är ingenting du behöver vara orolig för TS. Du är bara ovan med hur det är man ska göra med det nya djuret. Det tar lite tid och kan säkert gå lite fortare och säkrare till om man får hjälp med lite träning. 

Inte mitt problem tyvärr.
Jag kan ju inte ansvaras för ägarna. 
Har inga problem med att ta jycken av daga. Som sagt, om det händer ett barn?
Håll pli på jycken eller begrav den!
Har påggott så många år, snart har stubinen brunnit ut. och då är det gonatt.
Jag kan till och med ringa polisen på mig själv - inga problem
Hundfan är inte frisk och ska bara dö!

Hunden är ens bästa vän sägs det men det är inte alltid lätt, speciellt inte om man inte förstår dom eller om dom är starka o flänger runt okontrollerat i koppel. 

Det är bra att du mår dåligt över det, då det visar att du har ett samvete. Sen hur långt ner du ska gräva mer dig beror enbart på dig själv. I det här fallet så blev du biten. O du tappade kontrollen. Det betyder inte att du måste omplcera den men lära dig förstå hunden så pass mycket (om du inte lyckas träna den) att du måste kunna förebygga händelserna i förväg. 

Som någon skrev, munkorg finns ju alltid. 

Sedan skrev du inget om att du hade med dig godis och ger hunden när den sitter ner o lugnar ner sig. 

Ett annat misstag som ofta görs också är att många försöker leka människa. Med det menar jag att dom ska gå på trottoaren. Gå där vanliga människor går alltså även om det medför risk för olycka om man tappar kontrollen. Man är för fin helt enkelt för att faktiskt ge sig ut på den stora gräsplätten o hålla sig där och sedan leka loss med sin energi fyllda hund. 

Det är inte ett måste att man ska gå en lång promenad heller. Då hunden i ditt fall blir så exalterad av allt så kanske det räcker med att enbart gå till samma stora gräsplätt o gå runt (på gräset) halvvägs för att sedan stanna upp o leka med den o sedan avsluta rundan med att gå sista halvan runt. 

Att gå en promenad för en stark hund tillsammans med en människa är inte tillräckligt för vad den behöver få utlopp för. Så försök finna saker som får hunden till att röra sig (mera än du själv) men samtidigt klarar av att fokusera på något som du (äger) som den tycker är roligt. 

Ex så var min hund lika dan i början. Men våran grej blev att finna stora grenar som den kunde leka av sig med i kanske 1 timme (så länge som den ville eller tills jag ville avbryta o gå vidare eller in). 

Den behöver även få socialisera sig med andra hundar så den får utlopp för sin kvävda energi. 

Du har bara inte funnit nycklarna till lösningarna på problemet /en än. Var smartare än hunden. Det är ju ni som är dennes föräldrar nu. O att bli arg hjälper inte mycket. Däremot att tillfälligt begränsa, låta den få lugna ner sig i kombination med ett ord som ni båda använder lär hunden vad saker o ting betyder. För just nu har du / ni ingen koppling till den överhuvudtaget. 

Men visst får man ryta ifrån till den under sin lärningsperiod. Men då ska det vara samma ord som inte används utav vanliga människor i omgivningen dagligen så att den missförstår. Sedan kan man ex begränsa den med ett hund galler o inte ge den uppmärksamhet tills den ger upp o lägger dig ner. Och sedan berömmer man beteendet. 

Gå en kurs med hund tränare. Sedan lita inte blint bara för att "nu ska du minsann få hjälp" utan gå till olika för att få olika erfarenhet om du inte gillar hundtränarens metoder. 

Men den stora nyckeln är att du måste förstå dess energi och föranleda det till ett bättre sätt. 

Tänk såhär, alla barn lit äldre än 8har mycket spring i benen och tycker det är tråkigt att gå o hålla farmor i handen. Ungefär så är det för hunden att gå en promenad med dig. O den tror att du leker med den o du klarar inte sätta stopp så det går för långt. 

Du klarar det här. Jag har själv gjort en liknande resa. Men nej, räkna inte med att allt blir 109% perfekt. Vi är alla olika individer dessutom o vissa saker fungerar bättre för vissa än för andra. Så lär dig finna nycklarna för att klara möta varandras energier bättre!

O en sista sak. Det är viktigt att du lär dig med. Inte bara ger över hunden till din kille. För då kommer du aldrig få respekt av den o det kan sluta i värre konsekvens.