• Anonym (Elena)

    Varför ska vissa jämt skylla på ADHD, ADD, osv så...

    Varför ska vissa jämt skylla på ADHD, ADD eller liknande diagnoser, så fort någon beter sig lite illa, eller ett problem uppstår?
    Det kan vara att barnen, partnern, en enskild person, osv..beter sig illa eller annorlunda.

    Både IRL och tex här på forumet..Så ska det skyllas på någon av dessa diagnoser. så fort någon gjort något "fel" -

    Det behöver inte ens vara att dom gjort något större fel alls, men ändå så ska det skyllas på dessa diagnoser, nuförtiden.

    Föräldrar som inte orkar ta hand om sina barn skyller gärna på adhd..
    Någon som har en partner som beter sig omoget på något vis..skyller på att dom måste ha Adhd, eller ADD
    Eller så svarar folk till TStartaren- att "ja din partner har nog ADD ADHD..och då får du acceptera läget..
    Osv, osv det var bara ngr ex.det finns många fler..

    Suck..Så har man en dignos så är det ok att bete sig dåligt, alltså?

    Vi som är födda innan år 2000 har sällan ngr diagnoser alls...Utan det verkar vara ett 2000 fenomen...Där varannan unge får någon av dom diagnoserna..

  • Svar på tråden Varför ska vissa jämt skylla på ADHD, ADD, osv så...
  • Anonym (Elena)
    Anonym (Autistisk tjej) skrev 2023-12-20 13:15:19 följande:
    Det går att se om man scannar hjärnan det finns tydliga skillnader mellan en ADHD hjärna och en neurotypisk hjärna. Jag är nyfiken på hur du ser annan forskning mycket av Stephen Hawkings forskning har exempelvis inte gått att verifiera betyder det att det bara är påhitt enligt dig? 
    Jaha så alla som har npf-diagnoser har scannat sin hjärna?

    Jag vet inte om du har läst hela tråden, men det var inte jag som började med att kalla det ni har för hittepåa..Ni kallade det jag har för hittepåa och att det måste vara en npf-diagnos..
    Nej jag uppfyller inte ngr kriterier alls för någon npf-diagnos enligt läkarna..Men jag önskar nästan att jag hade gjort det för då hade man ju blivit sjukskriven mycket enklare och hade bara kunnat gå hemma och lalla..

    Det jag skrev var att OM HSP är påhittat så är väl Add o Adhd också lika mycket påhittat det.

    Inget av dom går att se på blodprover om man har eller inte utan genom tester och genom olika kriterier som man ska uppfylla.

    Och det är klart att jag vet att det finns många sjukdomar eller besvär som man inte ser på blodprover..
  • AndreaBD
    Anonym (Elena) skrev 2023-12-20 18:16:57 följande:
    Ja JAG vet att det finns gott om sjukdomar o besvär som man inte ser på blodprover. Som läkaren kommer fram till genom olika tester och/eller efter olika kriterier som man måste uppfylla.

    Det var ju du eller ni som skrev att HSP bara var hittpåa, och då svarade jag att HSP är inte MER hittepåa än add eller adhd.

    Finns också andra besvär eller sjukdomar som tex fibromyalgi som inte går att se på blodprover, som inte för så länge sen kallades för en påhittad  kärringgnällsjuka av vissa..Tills män också fick fibro, då blev det mer accepterat..

    Är ni läkare kanske eftersom ni tror er veta bättre vad man har o inte har än läkarna? 

     
    Nej, jag lämnar det just upp till läkarna. Och läkarna har INTE skapat någon HSP-diagnos, utan den har en icke-medicinare hittat på. Det är ju just det jag säger - håll er till det som läkare har bestämt.
  • AndreaBD
    Anonym (Elena) skrev 2023-12-20 18:45:40 följande:
    Jaha så alla som har npf-diagnoser har scannat sin hjärna?

    Jag vet inte om du har läst hela tråden, men det var inte jag som började med att kalla det ni har för hittepåa..Ni kallade det jag har för hittepåa och att det måste vara en npf-diagnos..
    Nej jag uppfyller inte ngr kriterier alls för någon npf-diagnos enligt läkarna..Men jag önskar nästan att jag hade gjort det för då hade man ju blivit sjukskriven mycket enklare och hade bara kunnat gå hemma och lalla..

    Det jag skrev var att OM HSP är påhittat så är väl Add o Adhd också lika mycket påhittat det.

    Inget av dom går att se på blodprover om man har eller inte utan genom tester och genom olika kriterier som man ska uppfylla.

    Och det är klart att jag vet att det finns många sjukdomar eller besvär som man inte ser på blodprover..
    Gå hemma och lalla ??? Nej, man inte sjukskriven lättare - var har du fått det ifrån?

    Nej, de flesta har inte fått sin hjärna scannat, eftersom det är väldigt dyrt och eftersom man med detta INTE kan ställa diagnos. Det syns faktiskt inte tillräckligt tydligt på hjärnan.

    Men man gör många tester och kan ganska säkert ställa diagnos på ADHD. HSP är INTE en diagnos, och det finns nog en anledning för varför man har gjort ADHD till en diagnos och inte HSP. Så nej, det är INTE samma sak.
  • Anonym (Elena)
    AndreaBD skrev 2023-12-20 19:36:29 följande:
    Nej, jag lämnar det just upp till läkarna. Och läkarna har INTE skapat någon HSP-diagnos, utan den har en icke-medicinare hittat på. Det är ju just det jag säger - håll er till det som läkare har bestämt.
    Nej du verkar ju inte lämna saker till läkarna.
    För det är tydligen du som bestämmer vad min läkare har kommit fram till o bestämt..Jag har varit hos läkaren skrev jag ju. ja en riktig läkare eller flera läkare t.om

    Läkarna har väl inte SKAPAT adhd heller, det gör ni själva så bra. Men det finns läkare som gör utredningar. Om läkaren då kommer fram till att man har hsp som en diagnos eller som en icke diagnos.kalla det vad du vill så har läkarna fel enligt dig..Jaja.tro vad du vill.

    Jag vet att ett symptom på add/asperger/autism är att ni bara kan acceptera det ni själva har lärt er eller varit med om för länge sen och har väldigt svårt för att lära er nytt...

    Så det är ok..om du inte klarar av att acceptera annat än det du redan lärt dig en gång...Jag förstår..och kan acceptera det just för att du har en diagnos.

    .
  • Anonym (Elena)
    AndreaBD skrev 2023-12-20 19:43:43 följande:
    Gå hemma och lalla ??? Nej, man inte sjukskriven lättare - var har du fått det ifrån?

    Nej, de flesta har inte fått sin hjärna scannat, eftersom det är väldigt dyrt och eftersom man med detta INTE kan ställa diagnos. Det syns faktiskt inte tillräckligt tydligt på hjärnan.

    Men man gör många tester och kan ganska säkert ställa diagnos på ADHD. HSP är INTE en diagnos, och det finns nog en anledning för varför man har gjort ADHD till en diagnos och inte HSP. Så nej, det är INTE samma sak.
    Klart man blir sjukskriven lättare om man får en npf-diagnos eller en psykiatrisk diagnos..Enligt försäkringskassan så är det såna som är mest sjukskrivna..Det finns många som går hemma o lallar bara för att dom fått en npf-diagnos som inte klarar av att jobba ens..
  • AndreaBD
    Anonym (Elena) skrev 2023-12-20 20:59:00 följande:
    Nej du verkar ju inte lämna saker till läkarna.
    För det är tydligen du som bestämmer vad min läkare har kommit fram till o bestämt..Jag har varit hos läkaren skrev jag ju. ja en riktig läkare eller flera läkare t.om

    Läkarna har väl inte SKAPAT adhd heller, det gör ni själva så bra. Men det finns läkare som gör utredningar. Om läkaren då kommer fram till att man har hsp som en diagnos eller som en icke diagnos.kalla det vad du vill så har läkarna fel enligt dig..Jaja.tro vad du vill.

    Jag vet att ett symptom på add/asperger/autism är att ni bara kan acceptera det ni själva har lärt er eller varit med om för länge sen och har väldigt svårt för att lära er nytt...

    Så det är ok..om du inte klarar av att acceptera annat än det du redan lärt dig en gång...Jag förstår..och kan acceptera det just för att du har en diagnos.

    .
    Jag kommer tyvärr inte ihåg allt som du har skrivit i tråden, så jag har ingen aning vad du syftar på nu. 

    Så här är det: Det finns en diagnosmanual för psykiatriska sjukdomar, och den bearbetas och skrivs om då och då. Det som står i manualen FINNS. Det som inte står, finns inte som diagnos. Det är allså alla läkare överens om och de måste hålla sig till det. Och där står det också exakta kriterier och vad som måste finnas för att en person kan få diagnosen. Det finns också en manual för alla andra sjukdomar. 

    VAD? Vad hittar du på för symptom nu? Du hittar diagnoskriterierna i DSM

    Diagnoskriterier för adhd

    För att symtomen ska definieras som adhd krävs betydande svårigheter. Diagnoskriterierna är mycket stränga för att förhindra att man definierar normaltillstånd som funktionsnedsättning. Det ska röra sig om svårigheter som debuterat tidigt och som är varaktiga och bestående. De ska vara framträdande i flera olika situationer och förorsaka så stora svårigheter att det är berättigat att tala om en funktionsnedsättning.


    Här följer diagnoskriterierna för adhd enligt DSM-5 (Diagnostical and Statistical manual of Mental Disorders) som används vid utredning.


    Adhd

    A. Ett varaktigt mönster av bristande uppmärksamhet och/eller hyperaktivitet-impulsivitet som inverkar negativt på funktionsförmåga eller utveckling, vilket visar sig i (1) och/eller (2):


    1. Ouppmärksamhet: Minst sex av följande symtom har förelegat i minst 6 månader till en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån. Symtomen har en direkt negativ inverkan på sociala aktiviteter och aktiviteter inom studier/arbete.


    Obs: Symtomen utgör inte enbart manifestationer av oppositionellt beteende, trots, fientlighet eller bristande förmåga att förstå uppgifter eller instruktioner. För äldre tonåringar och vuxna (17 år eller äldre) krävs minst fem av symtomen.


    a. Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, arbetslivet eller andra aktiviteter (t ex förbiser eller missar helt detaljer, slarvigt genomförda arbetsuppgifter).


    b. Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar (t ex har svårt att bibehålla fokus under lektioner, samtal eller under längre stunder av läsning).


    c. Verkar sällan lyssna på direkt tilltal (t ex ter sig frånvarande även utan någon uppenbar källa till distraktion).


    d. Följer sällan givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (t ex påbörjar uppgifter, men tappar genast fokus och låter sig lätt distraheras).


    e. Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter (t ex har svårt att klara av uppgifter i flera led; har svårt att hålla ordning på utensilier, redskap och tillhörigheter; arbetar rörigt och oorganiserat; har svårt att tidsplanera; kan inte hålla tidsramar).


    f. Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor; för äldre tonåringar och vuxna: t ex sammanställa rapporter, fylla i formulär, läsa längre artiklar).


    g. Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter (skolmateriel, pennor, böcker, verktyg, plånböcker, nycklar, anteckningar, glasögon, mobiltelefoner).


    h. Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli (för äldre tonåringar och vuxna kan det inkludera ovidkommande tankar).


    i. Är ofta glömsk i det dagliga livet (t ex göra hemsysslor, gå ärenden; för äldre tonåringar och vuxna: t ex följa upp telefonmeddelanden, betala räkningar, komma till avtalade möten).


    2. Hyperaktivitet och impulsivitet: Minst sex av följande symtom har förelegat i minst 6 månader till en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån. Symtomen har en direkt negativ inverkan på sociala aktiviteter och aktiviteter inom studier/arbete.


    Obs: Symtomen utgör inte enbart manifestationer av oppositionellt beteende, trots, fientlighet eller bristande förmåga att förstå uppgifter eller instruktioner. För äldre tonåringar och vuxna (17 år eller äldre) krävs minst fem av symtomen.


    a. Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still på stolen.


    b. Lämnar ofta sin plats i situationer då man förväntas sitta kvar en längre stund (t ex lämnar sin plats i klassrummet, på kontoret eller andra arbetsplatser, eller i andra situationer där det krävs att man sitter kvar).


    c. Springer ofta omkring, klänger eller klättrar i situationer där det inte kan anses lämpligt. (Obs: hos ungdomar eller vuxna kan det vara begränsat till en känsla av rastlöshet.)


    d. Klarar sällan av att leka eller förströ sig lugnt och stilla.


    e. Är ofta ?på språng?, agerar ?på högvarv? (t ex är oförmögen eller obekväm med att vara stilla en längre stund vid exempelvis restaurangbesök eller på möten; kan uppfattas av omgivningen som rastlös eller ha ett sådant tempo att andra har svårt att hänga med).


    f. Pratar ofta överdrivet mycket.


    g. Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren är färdig (t ex fyller i och avslutar andras meningar; oförmögen att vänta på sin tur i ett samtal).


    h. Har ofta svårt att vänta på sin tur (t ex när man står i kö).


    i. Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal, lekar eller aktiviteter; använder andras saker utan att be om lov eller få tillåtelse; för ungdomar och vuxna: t ex inkräktar i eller tar över andras aktiviteter).


    B. Ett flertal symtom på ouppmärksamhet eller hyperaktivitet-impulsivitet förelåg före 12 års ålder.


    C. Ett flertal symtom på ouppmärksamhet eller hyperaktivitet-impulsivitet föreligger inom minst två olika områden (t ex i hemmet, i skolan eller på arbetet; i samvaron med vänner eller närstående; vid andra aktiviteter).


    D. Det finns klara belägg för att symtomen stör eller försämrar kvaliteten i funktionsförmågan socialt, i studier eller i arbete.


    E. Symtomen förekommer inte enbart i samband med schizofreni eller någon annan psykossjukdom och förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa (t ex förstämningssyndrom, ångestsyndrom, dissociativt syndrom, personlighetssyndrom, substansintoxikation eller substansabstinens).


    Specificera form:

    314.01 (F90.0B) Kombinerad form: Både kriterium A1 (ouppmärksamhet) och kriterium A2 (hyperaktivitet-impulsivitet) är uppfyllda under de senaste 6 månaderna.


    314.00 (F90.0C) Huvudsakligen ouppmärksam form: Kriterium A1 (ouppmärksamhet) är uppfyllt under de senaste 6 månaderna, men inte kriterium A2 (hyperaktivitet-impulsivitet).


    314.01 (F90.1) Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form: Kriterium A2 (hyperaktivitet-impulsivitet) är uppfyllt under de senaste 6 månaderna, men inte kriterium A1 (ouppmärksamhet).


    Specificera om:

    I partiell remission: Kriterierna för diagnos har tidigare varit uppfyllda. Under de senaste 6 månaderna har kriterierna för diagnos inte varit helt uppfyllda, men symtomen medför fortfarande funktionsnedsättning socialt, i studier eller i arbete.


    Specificera aktuell svårighetsgrad:

    Lindrig: Få, om ens några, symtom utöver de som krävs för diagnosen. Symtomen orsakar en lättare nedsättning av förmågan att fungera socialt eller i arbetslivet.


    Medelsvår: Symtomen eller funktionsnedsättningen ligger mellan nivåerna ?lindrig? och ?svår?.


    Svår: Många symtom utöver de som krävs för diagnosen, eller flera särskilt svåra symtom, eller symtomen orsakar en markant nedsättning av förmågan att fungera socialt eller i arbetslivet.


    Källa

    Mini-D-5; Diagnostiska kriterier enligt DSM-5, Pilgrim Press, Stockholm 2014. Svensk ensamrätt. Publicerat med tillstånd av förlaget, återpublicering i någon form medges ej.


  • Anonym (E)

    Man kan se på hjärnavbilder avvikelser på röntgenbilder jämfört med personer utan NPF. Bara för att fler personer diagnostiseras betyder inte att färre hade det förut. Saker kanske går åt det bättre. Detta tillstånd har beskrivits i hundratals år. Det är absolut ingen ursäkt för ett dåligt uppförande och man ska ställa npf personer till svars för sina handlingar precis som alla utan disgnoser. Däremot tsr det inte bort faktumet att personen med en diagnos har uppvisat såpass stora svårigheter i förhållande till andra att de därför just fått sin diagnos. Det är därför rimligt att ha med denna variabel som en förklaring kring vissa beteenden. folk är olika och tror på kommunikation direkt till den det berör istället för att klumpa ihop folk med npf till en diffus grupp som alltid skyller ifrån sig och spelar martyrer. De flesta med diagnos har kommit långt mycket längre i sin personliga utveckling och medvetenhet än många utan dessa svårigheter för att de tvingats till det. 

  • AndreaBD
    Anonym (E) skrev 2023-12-20 22:38:40 följande:

    Man kan se på hjärnavbilder avvikelser på röntgenbilder jämfört med personer utan NPF. Bara för att fler personer diagnostiseras betyder inte att färre hade det förut. Saker kanske går åt det bättre. Detta tillstånd har beskrivits i hundratals år. Det är absolut ingen ursäkt för ett dåligt uppförande och man ska ställa npf personer till svars för sina handlingar precis som alla utan disgnoser. Däremot tsr det inte bort faktumet att personen med en diagnos har uppvisat såpass stora svårigheter i förhållande till andra att de därför just fått sin diagnos. Det är därför rimligt att ha med denna variabel som en förklaring kring vissa beteenden. folk är olika och tror på kommunikation direkt till den det berör istället för att klumpa ihop folk med npf till en diffus grupp som alltid skyller ifrån sig och spelar martyrer. De flesta med diagnos har kommit långt mycket längre i sin personliga utveckling och medvetenhet än många utan dessa svårigheter för att de tvingats till det. 


    Precis. Och det stämmer att man kan se avvikelser i hjärnan hos folk med NPF (med ADHD snarare) men det finns ändå så pass stor variation där att man inte kan använda detta som diagnosredskap. På gruppnivå är det skillnad, i regel är den ena hjärnhalvan lite mindre då. Men på individnivå går det inte att säga var ADHD skulle börja. Jag tror inte heller att en mindre hjärnhalva är unik för ADHD. Det kan man se på röntgen, helst magnetröntgen. På en PET-scan kan man däremot se hur mycket aktivitet som finns i olika delar av hjärnan. Och där kan man se tydligt mindre aktivitet i pannloben. 

    Håller helt med om att folk med NPF ofta har kommit längre i sin personliga utveckling, just för att de har fått hantera svårigheter. Detta kompenserar ofta för svårigheter som finns. Men folk har ibland svårt att förstå det att man har ett "annorlunda profil " då. 
  • Anonym (Autistisk tjej)
    Anonym (Elena) skrev 2023-12-20 18:45:40 följande:
    Jaha så alla som har npf-diagnoser har scannat sin hjärna?

    Jag vet inte om du har läst hela tråden, men det var inte jag som började med att kalla det ni har för hittepåa..Ni kallade det jag har för hittepåa och att det måste vara en npf-diagnos..
    Nej jag uppfyller inte ngr kriterier alls för någon npf-diagnos enligt läkarna..Men jag önskar nästan att jag hade gjort det för då hade man ju blivit sjukskriven mycket enklare och hade bara kunnat gå hemma och lalla..

    Det jag skrev var att OM HSP är påhittat så är väl Add o Adhd också lika mycket påhittat det.

    Inget av dom går att se på blodprover om man har eller inte utan genom tester och genom olika kriterier som man ska uppfylla.

    Och det är klart att jag vet att det finns många sjukdomar eller besvär som man inte ser på blodprover..

    Nej, man diagnostiserar inte på det sättet i Sverige. Om du inte ens vet hur en utredning går till känns det inte som att det du säger är särskilt trovärdigt. 


    Är du fem år? -Han började! 


    Skulle du verkligen vilja vara fattig resten av livet och jobba för 5 kronor i timmen på Daglig verksamhet? Det är du ganska ensam om. 


    ADHD går som sagt att se på tester! Du får också skilja på seriös forskning och något en person bara har hittat på. 

  • Anonym (Dino)
    Anonym (Autistisk tjej) skrev 2023-12-21 22:09:37 följande:

    Nej, man diagnostiserar inte på det sättet i Sverige. Om du inte ens vet hur en utredning går till känns det inte som att det du säger är särskilt trovärdigt. 


    Är du fem år? -Han började! 


    Skulle du verkligen vilja vara fattig resten av livet och jobba för 5 kronor i timmen på Daglig verksamhet? Det är du ganska ensam om. 


    ADHD går som sagt att se på tester! Du får också skilja på seriös forskning och något en person bara har hittat på. 


    5 kronor i timmen på daglig verksamhet. Är det så du ser livet för någon med NPF?

    Det är så många dåliga ursäkter. Många av världens mest framgångsrika har npf. T.e.x. Elon Musk har autism och är en av världens rikaste män och en av de främsta entreprenörerna vi haft.

    De som skyller på NPF för att de inte får något gjort eller knappt jobbat är bara lata.
Svar på tråden Varför ska vissa jämt skylla på ADHD, ADD, osv så...