Varför ska vissa jämt skylla på ADHD, ADD, osv så...

Det finns en ny studie gjord av bl.a. en  Valdemar Landgren , läkare och forskare vid Gillbergcentrum på Göteborgs Universitet 
denna studie visar att 49% av svenska fjärdeklassare har problem som kan relateras till neuropsykiatriska variationer och att många av dessa drabbas av psykisk ohälsa under sin skolgång.
Dessa forskares hypotes är att det är skolans läroplan som driver på den här problematiken .
 En hypotes som styrks av att ? alla? idag har en npf- diagnos.. De barn som ? förr? klarade av skolan utan att få en diagnos gör det inte i dag med den läroplan och det undervisningssätt vi har idag .

( lägger vi till att barn idag vistas i stora grupper långt över skolverkets rekommendationer, från 1 års ålder och från 6.30-16.30 varje dag år ut o år in + matas med intryck i snabb takt från olika media så gynnar det inte våra barn heller  - titta på en barnfilm från 80-90 - talet och vilket tempo och hur många olika intryck på en gång det är i den och jämför med en barnfilm från 2023?) 

så att vården stoppar allt fler utredningar är inte något att vara tacksam för..det innebär bara att fler barn ,framför allt tjejer kommer hamna i psykisk ohälsa . 

Jag har aldrig någonsin hört talas om något liknande i verkliga livet sånt sker bara på FL och Flashback. I verkliga världen handlar det om att barnet med ADHD glömmer att räcka upp handen, tuggar på pennan på lektionen, gungar på stolen mm något de får massa skit för. 

Jag har aldrig någonsin hört talas om något liknande i verkliga livet sånt sker bara på FL och Flashback. I verkliga världen handlar det om att barnet med ADHD glömmer att räcka upp handen, tuggar på pennan på lektionen, gungar på stolen mm något de får massa skit för. 

O herregud..  Tugga på pennan", "gungar på stolen" etc annat skulle vara typiskt för barn med ADHD, ja då kan man ju säga att 100% av skolbarnen har ADHD då i så fall.

Detta med att "gunga på stolen" och att "tugga på pennor" är knappast något "unikt/typiskt" för barn med ADHD.

Japp, såna uppgifter hade jag också i mellanstadiet, och senare (då pratar vi 1970-talet). Men även på den tiden låg det ju i tidsandan. Allt skulle vara kreativt och barnen skulle välja själva. Lite mer exakta anvisningar har de dock säkert, dina barn också. 

Redan tidigare, men definitivt numera behöver ju barnen kunna göra något själva. I yrkeslivet är allt "projekt". Och det är ju ganska likt desa uppgifter (grupparbeten ibland?) Att bara plugga in fakta skulle inte ge barn bra förutsättningar för vuxenlivet. Samhället ser inte ut så. 

Och en annan anledning är också att nutidens barn inte skulle sitta stilla och lyssna på lååånga genomgångar. De är vana vid att allt går fort. Och det är ett problem ibland. Men man märker att sammanhanget där är sociala medier och youtube-videos. Allt tar bara 3 - 4 minuter. Men en del fakta behövs alltid. Och det gör man också i skolan. Mest t.o.m. Oftast är det svårt att hinna med de mer kreativa uppgifterna. 

Det där med att hålla en egen lektion - det är så himla bra för att förstå hur inlärning fungerar! Ett barn som hittills har varit ganska ometveten om hur man lär sig, kommer att få en helt annan förståelse. Jag har gjort det med en årskurs-9 grupp i tysk grammatik. De fick förklara var sitt grammatikmoment (som repetition). Det funkade så bra. Några elever sa till mig sedan att de aldrig förstått ett grammatikmoment så på djupet. Och jag tror säkert att de kommer att gå mer på djupet i fortsättningen även när de inte måste förklara det för andra. Mycket värdefullt! Men jag skulle inte göra det med för unga elever. Fast, det beror ju på vad de ska göra där. 

Inte alls bra när det kommer i mellanstadiet innan man lärt sig någon fakta. Och väldigt stor skillnad mot "gårdagens" skola där uppgiften som beskrevs ovan var begränsad till att man sökte npgot i en tidning eller i en bok. Nu söker man igenom hela internet och för barn med npf som har svårt att sovra i informationen och skilja på vad som är viktigt ocv oviktigt är det en extremt svår uppgift. 

Kan tillägga också att mitt barn som går i nian, som inte har npf och har väldigt lätt för att lära är helt beroende av hjälp från oss föräldrar för att klara av sina uppgifter med betyg högre än C. Självklart skriver hon dom själv, men det är bollandet med oss som gör skillnaden. En elev utan föräldrar med högre utbildning måste vara extremt duktig (eller ha skola med rejält omfattande lärarstöd utöver grundundervisningen) för att kunna få höga betyg.

Okej, om man ska leta på nätet - det är en annan sak. Jag ser också många som inte riktigt klarar det. Men inte alla uppgifter måste ju göras med hjälp av nätet. Mina två yngsta barn, födda på 90-talet, fick faktiskt göra såna uppgifter utifrån böcker, även fakta, sånt som att man ska hitta fakta om något djur eller något land och att barnen har vissa böcker som källa, och inget annat. Man KAN göra det som del av fakta-inhämtningen. Om t.ex. läraren samlar informationen på tavlan eller skriver ut någon sammanfattning till barnen.... 

Barn med NPF har förstås svårt med det, men det varierar också. Jag har själv två barn med NPF. Det finns även barn med NPF som gillar att skriva och att samla ihop information och göra något av det. Det beror ju mycket på vad de tycker är intressant. Visst hjälper det att ha högre utbildning, men jag kan säga av egen erfarenhet - jag hade inte det stödet och jag hade också svårt att fokusera och att strukturera. Men mycket hänger också på intresse och på begåvning. Jag hade bra betyg i skolan. Dock finns det också de som har så svår ADHD att det inte hjälper så mycket om de är smarta. Det finns helt enkelt många olika sätt att fungera.

Okej, om man ska leta på nätet - det är en annan sak. Jag ser också många som inte riktigt klarar det. Men inte alla uppgifter måste ju göras med hjälp av nätet. Mina två yngsta barn, födda på 90-talet, fick faktiskt göra såna uppgifter utifrån böcker, även fakta, sånt som att man ska hitta fakta om något djur eller något land och att barnen har vissa böcker som källa, och inget annat. Man KAN göra det som del av fakta-inhämtningen. Om t.ex. läraren samlar informationen på tavlan eller skriver ut någon sammanfattning till barnen.... 

Barn med NPF har förstås svårt med det, men det varierar också. Jag har själv två barn med NPF. Det finns även barn med NPF som gillar att skriva och att samla ihop information och göra något av det. Det beror ju mycket på vad de tycker är intressant. Visst hjälper det att ha högre utbildning, men jag kan säga av egen erfarenhet - jag hade inte det stödet och jag hade också svårt att fokusera och att strukturera. Men mycket hänger också på intresse och på begåvning. Jag hade bra betyg i skolan. Dock finns det också de som har så svår ADHD att det inte hjälper så mycket om de är smarta. Det finns helt enkelt många olika sätt att fungera.

Skolan har ändrats så mycket att det inte är relevant vad som hände innan det nya betygssystemet infördes 2011. Majoriteten av dagens barn med NPF skulle ha klarat sig utmärkt om de gick i skolan för 15 år sen idag är kraven högre och det går inte längre. 

Det är skillnad på barn och vuxna.

För ett barn ska man verkligen ha diagnosen i åtanke. Ett barn med ADHD kan och ska man inte ha samma förväntningar på.

När barnen blir vuxna förändras läget. Då förväntas barnen ha lärt sig vad som är rätt och fel. Det finns en anledning till varför man har 15 år som gräns för straffmyndighet.

Vuxna som skyller på sin diagnos visar egentligen bara att de aldrig vmxt upp. Det är inte OK.