Inlägg från: Anonym (Huldran) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Huldran)

    Otrohet, något från savannen?

    Kanske är det så att förhållanden har ett bästföredatum. När den första förälskelsen är över och passionen lagt sig, är det inte lätt att bibehålla entusiasmen i förhållandet.

    Sen kommer den berömda sjuårskrisen. Har man inte lyckats hålla kärleken levande  är det många som krisar och är otrogna.

  • Anonym (Huldran)

    Jag tror att det här med att hålla sig till en och samma partner är kulturellt betingat.  I det västerländska samhället ser vi på fortplantning och barnuppfostran som något ett par är ansvariga för. Vi uppfostrar våra barn inom familjen och då blir det tabu att ägna sig åt fortplantning någon annan stans än i familjen.

    Ibland hör jag någon säga att det krävs en by för att uppfostra ett barn.  Detta är något vi i vår kultur vänder oss mot. Vi blir kränkta om någon utomstående ger våra barn en tillsägelse.  Kanske är det likadant med kärlekslivet vi blir kränkta av att vår partner har sex med någon annan.

    Rent biologiskt skiljer vi oss inte så mycket från våra förfäder. Hur stenåldersmänniskorna skötte sitt familjeliv kan vi nog bara gissa oss till. Kanske var parbildningen bara aktuell under den allra första tiden i barnets liv. Ja vad vet vi egentligen om parbildningen fram tills vi Kristnades någon gång på 1000-talet ?

    När vi hade slavar och slavinnor som betjänade sin herre och husmor? 

    Vad vi med säkerhet vet är att löftet om evig trohet kom med den kristna kyrkans intåg.

  • Anonym (Huldran)
    Anonym (XXX) skrev 2024-03-21 18:06:21 följande:
    Det där stämmer ju inte. Vi vet att det fanns vigselceremonier i Norden även under asatiden. Det var definitivt livslånga äktenskap som var normen. Att sedan husbönderna utnyttjade sina trälinnor, och våldtog kvinnor längs kusterna när de var ute och härjade i Europa, är en helt annan sak. Husfrun hade redan på vikingatiden hög status. Hon vigdes "till gård och nycklar" i sitt nya hem makens gård. Det var helt otänkbart att hon skulle vara otrogen, och riskera att makens gård och skepp hamnade hos en gökunge. 

    ...och samma gällde ju i de europeiska kulturer som fanns redan långt före vår vikingatid, på Jesu tid och ytterligare ett par tusen år tillbaka. Judalandet (Israel),det antika Rom och det antika Grekland. Det var äktenskap som gällde, det finns massor av skiftliga källor bevarade om det. Flickorna giftes bort till EN man, och de måste vara oskulder fram till bröllopsnatten. Detta var superviktigt, lika viktigt som det är för muslimer än idag (och även ortodoxa judar, fast det pratas det inte om i media av någon anledning).

    ...att sedan männen i Rom och Grekland (och säkert bland judar också, men ännu mer dolt och hycklande) hade annat för sig på badhusen och i nöjeslivet på teatrarna o.s.v. med fala kvinnor och även (särskilt i Grekland) sköna ynglingar, var en helt annan sak. Fruarna fick inte göra sådant, och barnen visste inget om det. Barnen växte upp i sina ostörda kärnfamiljer (om mor inte dog i barnsäng och far gifte om sig såklart).   

    Monogami, eller tvåsamhet som samlivsform, har en intressant historia. Låt oss utforska detta:


    Historisk bakgrund:

    För cirka 10 000 till 5 000 år sedan började tvåsamhet bli alltmer utbrett bland människor på våra breddgrader 1. Innan dess var det inte alltid så.

    Polygami (där en person har flera partners samtidigt) var faktiskt det vanligaste arrangemanget under större delen av mänsklighetens historia.

    För ungefär tvåtusen år sedan skedde en förändring. Monogami blev mer accepterat och praktiserat. Idag är det tvärtom ? endast cirka 2 % av världens kulturer är polygama 2.



    Så, människans monogama tendenser har utvecklats över tid, och det är intressant att se hur våra samlivsformer har förändrats genom historien.

    Orsaker till förändringen


    Jordbrukets uppkomst: När människor övergick från nomadiskt liv till att bosätta sig och odla mark, ändrades också samlivsformerna. Jordbruket möjliggjorde stabilitet och fast boende, vilket i sin tur gynnade tvåsamhet.

    Samhälleliga förändringar: Ökad social komplexitet, ägande av mark och egendom, samt behovet av att överföra arv ledde till att tvåsamhet blev mer praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt.

    Religiösa och kulturella faktorer: Äktenskapet fick en större roll som en juridisk och social institution. Det blev en formell överenskommelse som reglerade ägande, arv och rättigheter.

    Kärlekens roll: Med tiden började kärlek och känslomässiga band också spela en större roll i äktenskapet.
  • Anonym (Huldran)
    Anonym (floskelbingo) skrev 2024-03-21 18:55:25 följande:
    Nejdå, krav trohet har funnits så länge människan existerat av den enkla anledningen att få vill ta hand om andras barn, behovet av att föra SINA gener vidare, (Obs! SINA inte andras) är väldigt starkt rotat hos människor.

    Olika religioner har senare formaliserat det i diverse ritualer men grunden till det fanns där lååååång innan kristendom. 
    Vad jag vet Har vi inte någon Monogam-GEN i vårt DNA.  

    Att tro att vi som människor har monogami inpräntat i oss är ganska naivt. Vi har formats av vår omgivning och anpassat oss efter miljön vi lever i.  Detta kallas kultur.  Kulturerna förändras efter tid och för inte så länge sedan var ett gifte mellan två människor en juridisk transaktion som inte hade något med romantik eller kärlek att göra. 

    Vi är inte biologiskt programmerade för att leva monogama liv men vi lever i en kultur där monogami dominerar stort.  Vill vi inte sticka ut så håller vi oss till konversionerna. 
  • Anonym (Huldran)
    Anonym (f) skrev 2024-03-21 19:24:08 följande:
    Utgrävningar från stenålderns Sverige visar i alla fall att man var monogam även då.
    Betvivlar att man via utgrävningar kan avgöra om människorna som levde där var monogama eller inte.  Det finns inga skrivna källor, man kan bara konstatera att att män och kvinnor levde där tillsammans. Den som säger sig ha bevis för att man på stenåldern var monogama skulle jag vilja träffa.
  • Anonym (Huldran)
    Anonym (floskelbingo) skrev 2024-03-21 18:55:25 följande:
    Nejdå, krav trohet har funnits så länge människan existerat av den enkla anledningen att få vill ta hand om andras barn, behovet av att föra SINA gener vidare, (Obs! SINA inte andras) är väldigt starkt rotat hos människor.

    Olika religioner har senare formaliserat det i diverse ritualer men grunden till det fanns där lååååång innan kristendom. 
    Nu utgår du från dagens samhälle när du tror att man inte ville uppfostra andra ungar.  Det är ett relativt nytt beteende.  Uttrycket våra barn och andras ungar  anspelar på det afrikanska uttrycket att det krävs en hel by för att uppfostra ett barn.  

    Tvärtom så ligger det i våra gener som i allt annat levande att sprida sina gener som möjligt.  Eftersom mannen ren fysiskt kan sprida sin avkomma mer än vad en kvinna kan så hade nog männen fler kvinnor än kvinnorna hade män. 

    Oavsett vad man tycker om monogami så är det ett kulturellt uttryck och återspeglar religionens och statens kontroll av oss mäniskor
  • Anonym (Huldran)
    Anonym (XXX) skrev 2024-03-21 20:09:19 följande:
    Det är ingen som kan veta om vi har haft polygami här uppe. Det finns inga belägg som visar att vi har haft det, någonsin. Kan du visa på sådana belägg?

    I Afrika och Mellanöstern har polygami varit vanligt för dem som har råd, men inte det vanligaste. I islam har gränsen alltid gått vid fyra, även om sultanerna kommit runt det med sina många  - ibland flera hundra - konkubiner...

    Detta berodde ju på att de samhällena var starkt patriarkaliska (och är det än idag), det vill säga det var aldrig någon som brydde sig om vad kvinnorna ville. När en mans kärlek till sin första fru började gå över, och han började söka andra kvinnor med blicken igen... så kunde han välja en bihustru åt sig... och sedan ytterligare en... OM han hade råd. De flesta män har aldrig haft råd med flera fruar - och då hjälper det inte att det är lagligt. 

    Kvinnor har dock aldrig någonsin någonstans fått ha flera män, och det har heller inte rört sig om någon fri sex eller gruppsex, utan det har varit väldigt noga reglerat: fruarna bor i var sin hydda - eller i var sitt rum i ett arabiskt tegel- eller lerhus - med sina egna barn. Maken sover sedan på ett roterande schema en natt med varje fru, runt runt året om. Detta är viktigt, det hör till äktenskapspakten att han ska sova lika många nätter med varje fru. Sedan är det en annan sak, att fruarna hjälps åt med barnen, hushållet och arbetet på fälten på dagarna, medan mannen sitter med sin vattenpipa och tittar på. Lejonen på savannen lever för övrigt likadant: honorna jagar, och flockledaren - som alltid är en hane som sagt - får äta av bytet först. 
    Vi kan inte med säkerhet säga någonting om hur man levde på våra breddgrader under stenåldern. 

    Att utgå från att de var monogama är vanligt men sanningen är att ingen vet om de var monogama eller ej.  Man talar om familjegrupper men vi vet inte om familjerna var monogama eller polygama. 

    Du har fel när du säger att kvinnor aldrig varit polygama med flera män. Det finns än i dag åtminstone en  folkgrupp i Tibet som lever på detta sätt.

    Monogami och polygami har ingenting med fri sex eller gruppsex att göra. Inte heller har det någonting med kärlek att göra.

    .
  • Anonym (Huldran)
    Cathariiina skrev 2024-03-21 20:33:11 följande:
    Religionerna bäddar in det som fungerar i sina budord. Att det finns regler om monogami, speglar bara att man sett att ett samhälle inte fungerar när det blir en massa faderlösa barn. Det måste finnas en man som ansvarar för familjen, när kvinnan är hjälplös när hon har stor mage, och sedan när hon har ett dibarn vid bröstet, och flera små att hålla reda på så att de inte råkat ur för olyckor. Någon måste jaga åt henne, plöja upp fälten och skörda... och försvara henne och barnen, om det skulle komma en annan man och vilja stjäla henne. Eller en ung dotter.

    ...och självklart vill ingen göra allt detta för NÅGON ANNANS barn. Var FÅR du allt ifrån? Människor har i alla tider hållit reda på vilka barn som är deras avkomma, och kämpat för att de ska ha det bra och överleva. Det är inbyggt i oss. Även om de inte kände till detta med ägg och spermier och befruktning (detta klargjordes först på 1700-talet), så har ju människor sett att en kvinna inte blir rund om magen förrän hon haft sitt första samlag, och de måste också ha sett att barnet blir likt den hon haft samlag med. 

    Det där talesättet du har hört att "det behövs en by för att uppfosta ett barn", handlar ju inte om att alla i byn skulle kn*lla helt vilt med varandra, och ingen skulle bry sig om vem som var pappa till varje barn. Utan de bodde ju familjevis i hyddor även i Afrika, rika män kunde ha flera fruar i olika hyddor och besöka dem en natt i taget. Men alla visste till vilken man alla barn tillhörde. Det uttrycket betyder är väl att man inte ska vara rädd för att lägga sig i, om man ser att ett barn far illa. Eller om man ser att ett barn gör något olämpligt. För DET var nog inte de afrikanska matronorna - rädda att ryta i åt buspojkar och slynglar! Skrattande
    Jag hoppas verkligen att att du kan skilja på olika familjebildningar och sexuella utsvävningar.  Lika lite som vi människor har monogami inpräntat i vårt DNA kan någon med säkerhet avgöra hur vi levde på stenåldern.

    Att blanda in känslor som kärlek i familjebildningen är ett relativt nytt påfund.
  • Anonym (Huldran)
    Anonym (f) skrev 2024-03-21 21:38:17 följande:
    Man gör DNA-tester förstås.
    Ja, att göra DNA analyser från forntida DNA är kostsamt och inte alltid lyckosamt. Det är knappast något man regelmässigt gör. Möjligtvis i de fall man hittar gravar något som är väldigt sällsynt på stenåldern.

    Du får inte glömma att våra förfäder kom vandrande från Afrika via mellanöstern och Europa.  Under tusentals år levde vi som jägare och samlare, vi var inte bofasta utan nomader som ständigt var på vandring efter bytesdjur mm.  Vi levde i grupper som man kanske kan jämställa med familjer, men det vet vi inte så mycket om. Om dessa familjer var det i biologisk mening så borde inavelsgraden vara otroligt hög eftersom inget nytt dna kom in i populationen.. Troligtvis träffade man då och då på nya grupper och passade då på att blanda sig med varandra. 

    Detta är vårt arv, oavsett om de skulle vara polygama eller monogama så är deras liv och syn på vad en familj är väsensskild vår,  

    Vi har formats efter vår miljö och blivit alltmer styrda av religion och konventioner. 
    Eftersom TS ställer frågan hur vår nuvarande familjebildning kommer att förändras så finns det bara ett svar. Vi kommer att anpassa oss efter de krav vårt samhälle ställer.  Nu föder vi för få barn i Sverige fastän vi har lång föräldraledighet och bra barnomsorg så stannar det ofta vid 1.5  barn per familj.
    Vad tyder detta på ? Har vi tappat instinkten att föröka oss ? 
  • Anonym (Huldran)
    Anonym (XXX) skrev 2024-03-22 10:29:46 följande:

    ...och om vi ska ta otroheten, så tror jag inte alls att det är en följd av att alla skulle ha legat med alla "förr" - för så har det aldrig varit. Det är snarare något som speciellt kvinnor kan kosta på sig, när de vet att det finns abort, subventionerade daghem, barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd och socialbidrag. I en tid där detta inte fanns, skulle ingen kvinna (som inte var begåvningshandikappad eller så översexuell att hon inte brydde sig om det just då) ha vågat ta risken att bli ensam och gravid. 

    Utan otroheten är en följd av samma drifter som får oss att bilda par från början. Vi blir attraherade, och ofta blir vi även förälskade. Det som händer vid otrohet är, att magin har gått ur förhållandet vi har hemma, och att en längtan därför har börjat spira ånyo, efter någon annan... som är yngre, snyggare, mer oförstörd, som man ännu inte bråkat sönder kärleken med - om vem som ska gå ut med soporna, vem det var som körde sönder bilen, eller vaknätter med spädbarn, ekonomi.... Och om en sådan person dyker upp på arbetsplatsen, konferenshotellet, finlandsbåten, och känner samma, så... ja...

    Det verkar dessutom finnas en mekanism i våra hjärnor (detta finns det forskning på) som alltid är ute efter top-drawer genes. Vare sig vi själva tänker så medvetet eller inte. Så har det alltid varit. När den tröge tunge bonden var ute på åkern, och den unga frun som gift sig med honom för att få bli fru i egen gård och slippa vara piga hos andra, var ensam hemma, och en handelsresande kom förbi, som hade det där som bonden inte hade..tror. en som såg bra ut, hade en spjuver i ögat, var slagfärdig, kunde lägga orden... Ja då hände det saker. Och bonden fick uppfostra en gökunge, och även om han kanske misstänkte något, så fanns det inga DNA-tester på den tiden.


    Naturligtvis har det väl alltid förekommit par konstellationer, men om de varit livslånga har vi ingen aning om. En del forskare hävdar att när vi blev bofasta så uppstod behovet av formaliserade familjer.  

    Otrohet har nog funnits så länge attraktion mellan människor funnits, men hur samhället reagerat på det varierar från tid till en annan.  Precis som möjligheten till skilsmässa och barnafödande utanför äktenskapet, samkönade äktenskap osv

    Det är inte längre olagligt att vara otrogen eller föda barn utanför äktenskapet eller leva i samkönade relationer.

    Hur framtiden ser ut kan man bara sia om. Kanske kommer äktenskapet att vara ett tidsbegränsat avtal där tex ekonomi och trohet avtalas.  

    Men så länge människor känner attraktion för varandra kommer otrohet att finnas

     
     
Svar på tråden Otrohet, något från savannen?