• Anonym (30+)

    Vad fan kan unga morsor erbjuda ett barn??

    Ja, vad fan kan unga morsor (20-29) erbjuda ett barn? Jag är 33, välutbildad, bor i ett stort hus i ett finare område i en storstad, gift, min man och jag är båda höginkomsttagare och har det allmänt bra. Vi väntar vårat första barn nu, för först nu tycker vi att vi kan erbjuda ett barn ett vettigt liv. Vi har rest, utbildat oss, vi är matlagnings- och och dryckintresserade, gillar klassisk musik och är intresserad av kultur.

    Vad fan kan Erika, 26 år, undersköterska, bor i hyresrätt och sambo sen några få år tillbaka erbjuda ett barn? Låginkomsttagare båda två, röker, har husdjur, inte så bildade och åker med kommunala medel då familjen inte har råd med bil. Äter onyttigt och inte intresserad av vin och matlagning.

    Eller vad fan har Julia, 24 år, låginkomsttagare, bor i en sunkig hyra i ett mindre fint område, handlar kläder från HM, inte intresserad av att resa och satsa på karriär utan det minsta möjliga för att kunna försörja sitt barn som var "oplanerad" med pappan som också arbetar i ett låglöneyrke. Handlar mest begagnat och är inte intresserad av märken och verkar allmänt blåst.

    Vad fan har dessa unga tjejer att erbjuda ett barn? Vill man inte mer för sina barn, kunna ge dom ordentliga saker, trygghet och ett fint boende där dom slipper dela rum med eventuella syskon?

    Sätt stopp för unga föräldrar nu tack. Och ni som är som exemplen ovan, varför så bråttom med barn och varför skaffar man barn som låginkomsttagare?

  • Svar på tråden Vad fan kan unga morsor erbjuda ett barn??
  • Anonym (On point)

    Ni som hävdar att ekonomin inte har någon betydelse för barns uppväxt har på sätt och vis rätt. Det är inte pengarna som räknas utan stabiliteten.

    Men ni tänker inte på att den unga mammans förutsättningar att skaffa sig en utblidning blir bra mycket sämre.  

    Jag ifrågasätter inte att unga mammor vill och gör sitt bästa för barnen, utan det är den unga kvinnan som har en jobbigare tid framför sig än den lite äldre som redan är etablerad på arbetsmarknaden.

    Alternativet att se ett liv som hemmafru är sedan länge näst intill en omöjlighet.

    Personligen tror jag att det är bäst att göra klrt sin utbildning innan man skaffar barn. Oavsett om det är till undersköterska eller ekonom

  • Anonym (Guckosko)
    Anonym (On point) skrev 2024-04-20 14:22:45 följande:

    Ni som hävdar att ekonomin inte har någon betydelse för barns uppväxt har på sätt och vis rätt. Det är inte pengarna som räknas utan stabiliteten.

    Men ni tänker inte på att den unga mammans förutsättningar att skaffa sig en utblidning blir bra mycket sämre.  

    Jag ifrågasätter inte att unga mammor vill och gör sitt bästa för barnen, utan det är den unga kvinnan som har en jobbigare tid framför sig än den lite äldre som redan är etablerad på arbetsmarknaden.

    Alternativet att se ett liv som hemmafru är sedan länge näst intill en omöjlighet.

    Personligen tror jag att det är bäst att göra klrt sin utbildning innan man skaffar barn. Oavsett om det är till undersköterska eller ekonom


    Alla ser inte utbildning som det viktigaste i livet. Säger inte att man inte ska, om man vill utbilda sig. Men, utan fotfolket stannar landet. Och även de som avstår pluggande måste väl ändå ha rätt att skaffa barn och familj?

    Eller ska alla som håller rent på andras arbetsplatser, t ex, inte få den rätten?
  • EpicF
    Anonym (Jo) skrev 2024-04-20 12:28:26 följande:
    Har du någon aning om hur det är att leva med ett låglönejobb och ha barn dessutom. Hur tror du att barn mår som inte har råd med aktiviter eller någon semester. Att bara hänga i sin sunkiga hyreslögenhet? Hur du föräldrar mår som inte kan ge något?

    Kom inte dragandes med bidrag för det är många som jobbar och ontr kan gå bidrag då de gränserna är väldigt låga.

    Så nej, fu hade inte hellre levt med en förälder som inte kan ge något, inte göra något.
    Ja, det har jag faktiskt eftersom jag fick första barnet som väldigt ung och då fick ett låglönejobb och inte speciellt fin lägenhet första tiden efter gymnasiet. 

    Mitt barn mådde alldeles utmärkt även om han inte fick åka på semester eller bodde i finaste kvarteret. 

    Jo, jag hade heller levt fattig och i en sunkig hyreslägenhet med föräldrar som hade sunkiga låglönejobb än att ha ts som morsa. 
  • EpicF
    Anonym (On point) skrev 2024-04-20 14:22:45 följande:

    Ni som hävdar att ekonomin inte har någon betydelse för barns uppväxt har på sätt och vis rätt. Det är inte pengarna som räknas utan stabiliteten.

    Men ni tänker inte på att den unga mammans förutsättningar att skaffa sig en utblidning blir bra mycket sämre.  

    Jag ifrågasätter inte att unga mammor vill och gör sitt bästa för barnen, utan det är den unga kvinnan som har en jobbigare tid framför sig än den lite äldre som redan är etablerad på arbetsmarknaden.

    Alternativet att se ett liv som hemmafru är sedan länge näst intill en omöjlighet.

    Personligen tror jag att det är bäst att göra klrt sin utbildning innan man skaffar barn. Oavsett om det är till undersköterska eller ekonom


    Självklart är det alltid bäst att göra klart utbildning innan man skaffar barn. Det tycker nog alla.

    Men ibland så händer oförutsedda händelser som gör att det inte blir så och då får man göra det bästa i den situationen. 
  • EpicF
    Anonym (Jo) skrev 2024-04-20 12:28:26 följande:
    Har du någon aning om hur det är att leva med ett låglönejobb och ha barn dessutom. Hur tror du att barn mår som inte har råd med aktiviter eller någon semester. Att bara hänga i sin sunkiga hyreslögenhet? Hur du föräldrar mår som inte kan ge något?

    Kom inte dragandes med bidrag för det är många som jobbar och ontr kan gå bidrag då de gränserna är väldigt låga.

    Så nej, fu hade inte hellre levt med en förälder som inte kan ge något, inte göra något.
    Kärlek kan man alltid ge sina barn. Barn behöver inte en massa materiella saker, åka på utlandssemester eller ha massa aktiviteter. 
  • Anonym (C)
    Anonym (On point) skrev 2024-04-20 14:22:45 följande:

    Ni som hävdar att ekonomin inte har någon betydelse för barns uppväxt har på sätt och vis rätt. Det är inte pengarna som räknas utan stabiliteten.

    Men ni tänker inte på att den unga mammans förutsättningar att skaffa sig en utblidning blir bra mycket sämre.  

    Jag ifrågasätter inte att unga mammor vill och gör sitt bästa för barnen, utan det är den unga kvinnan som har en jobbigare tid framför sig än den lite äldre som redan är etablerad på arbetsmarknaden.

    Alternativet att se ett liv som hemmafru är sedan länge näst intill en omöjlighet.

    Personligen tror jag att det är bäst att göra klrt sin utbildning innan man skaffar barn. Oavsett om det är till undersköterska eller ekonom


    Absolut har det betydelse om man är så pass fattig att man inte klarar av att uppfylla basala behov. Men för att klara det krävs knappast att man är akademiker och/eller höginkomsttagare. För barnen spelar det ingen roll om du äger boendet eller hyr det. 

    Jag har själv varit fattig, om man ser till svensk standard. Men jag har lyckats få det att gå runt ändå, jag har lyckats ge barnen det de behöver ändå. Visst inte mycket lyx, men det krävs inte lyx eller massa pengar för att något ska kunna göras till något extra eller speciellt. 

    Jag började också plugga efter jag fått barn, det var mer smidigt än att jobba när man har barn. Jag menar när man pluggar som vuxen har man ju mycket självstudier och kan på så sätt anpassa tiderna och planera arbetet på ett helt annat sätt och man kunde på så sätt ge barnen kortare dagar och/eller kortare veckor. Självklart beror det ju delvis på vad för arbete man jämför med men det är ju inte jättemånga jobb som är lika flexibla. 
  • Anonym (JK)
    Anonym (Jo) skrev 2024-04-20 12:28:26 följande:
    Har du någon aning om hur det är att leva med ett låglönejobb och ha barn dessutom. Hur tror du att barn mår som inte har råd med aktiviter eller någon semester. Att bara hänga i sin sunkiga hyreslögenhet? Hur du föräldrar mår som inte kan ge något?

    Kom inte dragandes med bidrag för det är många som jobbar och ontr kan gå bidrag då de gränserna är väldigt låga.

    Så nej, fu hade inte hellre levt med en förälder som inte kan ge något, inte göra något.

    Varför skulle inte barn kunna gå på aktiviteter för att man bor i hyresrätt? Jag bor i en hyrestrea med två barn (äldsta utflyttad) , får se om vi kanske flyttar till större när yngsta blir äldre. 

    Min dotter går iallafall på dans som kostar väldigt många tusenlappar / år och ska antagligen börja tävla i höst. Min äldsta har gått på dans, simning, teater, gitarr och kampsport (inte allt samtidigt) till hon tyckte att det tog för mycket tid från kompisar och plugg. Yngsta som är 2 nu kommer också börja på aktiviteter om några år, om jag får bestämma blir det nog fotboll. 

    Jag har råd att göra saker med barnen och åka på utflykter och resor. 


    Varför fastnar ni så mycket på just hyresrätt undrar jag? Man kan välja att bo i hyresrätt eller så har man ok eller bra med pengar att röra sig med men kan ändå inte köpa bostad av olika anledningar .. det är inte bara utfattiga som bor i hyresrätt. Och ja det finns absolut ?sunkiga hyresrätter? men jag lovar dig att det finns sunkiga hus och bostadsrätter också. 


    Är själv uppväxt delvis i hus och ja.. du skulle sett våra grannars hus.. tänk massa skräp på tomten, halvfärdiga ombyggnader , stökigt därinne , en helt enorm klädhög i vardagsrummet minns jag .. det var väl ungefär en blandning mellan Mårran och Tobias och Villa Villekulla. Fanns ett ännu värre längre ner på gatan ,såg aldrig hur det såg ut inne men sonen var nazist och brukade springa runt med kniv. Och det var ändå ett ok område med ganska fina hus annars. 

  • EpicF
    Anonym (C) skrev 2024-04-20 15:48:34 följande:
    Absolut har det betydelse om man är så pass fattig att man inte klarar av att uppfylla basala behov. Men för att klara det krävs knappast att man är akademiker och/eller höginkomsttagare. För barnen spelar det ingen roll om du äger boendet eller hyr det. 

    Jag har själv varit fattig, om man ser till svensk standard. Men jag har lyckats få det att gå runt ändå, jag har lyckats ge barnen det de behöver ändå. Visst inte mycket lyx, men det krävs inte lyx eller massa pengar för att något ska kunna göras till något extra eller speciellt. 

    Jag började också plugga efter jag fått barn, det var mer smidigt än att jobba när man har barn. Jag menar när man pluggar som vuxen har man ju mycket självstudier och kan på så sätt anpassa tiderna och planera arbetet på ett helt annat sätt och man kunde på så sätt ge barnen kortare dagar och/eller kortare veckor. Självklart beror det ju delvis på vad för arbete man jämför med men det är ju inte jättemånga jobb som är lika flexibla. 
    De fleste brukar dock plugga på universitet/högskola som vuxen... Med eller utan barn måste man planera för sina självstudier.
  • Spucks
    Anonym (On point) skrev 2024-04-20 14:22:45 följande:

    Men ni tänker inte på att den unga mammans förutsättningar att skaffa sig en utblidning blir bra mycket sämre.  


    Varför det? Det gäller nog en del länder, men jag antar att vi prata om Sverige här? Varför ska det vara svårare att skaffa sig en utbildning i Sverige som vuxen med barn jämfört som vuxen utan barn? Utbildningar är gratis, det finns förskolor, CSN, bostadsbidrag, barnbidrag.

    Precis som någon annan pluggade även jag med barn och tyckte det var underbart. Det var mycket enklare än att jobba med barn, för jag kunde välja hur jag lägga mitt schema, mitt barn hade korta dagar på förskolan och många lediga veckor under året.
  • Studentpappa

    Det skulle väl vara bättre om inte alla inflyttade Boråsare i sthlm med sotarmössan på sne, behövde vänta till 45 med att skaffa barn? 

    Man har ju ofta svårt att veta om det farfar eller pappan som är ute med barnvagnen..


    Ride it like you stole it
Svar på tråden Vad fan kan unga morsor erbjuda ett barn??