Kejsarsnitt på begäran och konstig upplevelse på mvc

Jag har gjort tidig ul privat för att se om det är sant och placerat rätt. Sen vill jag göra privat nipf och ul (tänker inte vänta för längre)
BM har bokat tid för mig för blodprover v10. 

Hon sa att de kan inte börja göra något ang samtal/planering av KS inna vecka 25-29. 

Jag har parter men jag behöver ta honom med mig till alla besök. Sen jag vill inte göra tester utan att informera honom. Jag kommer ha en fantastisk stöd om jag beslutar behålla graviditeten. Om jag gör annat beslut då kommer säkert vår förhållande inte klara det. 

Fosterdiagnostik handlar inte bara om chromosom avvikelse?och jag behöver inte diskutera det med någon.

Jag kommer från en land där kvinnor brukar inte ta sina män på alla läkarbesök , kanske någon procent brukar komma med sina partner (man träfar bara läkare). Jag känner mig mer bekvämt att gå själv och det känns väldig privat för mig. 

Ser jag hans föräldraskap som mindre viktig? - Nej, men det jag som måste ofra mitt kropp och store del av arbetsliv. 

Det är min kropp och jag lever nu  i ett land där en kvinna kan ta beslut själv. 

För mig handlar det faktisk om kejsarsnitt.

Om en bm försöker avrådda nipf och påpeka att parter ska vara med i alla beslut, då är det varning för mig.
Det känns att hon har pro life åsikter?.
Hon har redan övertalat mig att kryssa godkännande i något register som är frivilligt. 
Jag litar  inte att jag kommer få hjälp att få ka på mina önskemål om hon redan nu försöker förhindra mig med annat.

Lugna ner dig. Det handlar om en journalanteckning och inget tvång!

Nej precis , det bestämmer man inte helt själv. Det är en stor operation som innebär risker för både mamma och barn så det är inte så konstigt att man inte får det hur lätt som helst utan medicinska skäl. Jag har fött ett barn vaginalt, gjort ett akutsnitt och ett planerat och ska snart göra ett planerat snitt igen.. Är själv rädd för det eftersom jag har fått ganska allvarliga komplikationer av spinalbedövningen men jag har inget val. 

Och att man inte får något hundraprocentigt besked tidigt i graviditeten är nog så det alltid går till, tror jag iallafall om det inte finns medicinska skäl som gör att man inte kan föda vaginalt. Med mitt tredje barn var det nästan säkert att det skulle bli snitt (på grund av tidigare akutsnitt och en operation som skulle gjort det väldigt svårt att föda vaginalt) men fick inte veta 100% säkert förrän runt vecka 22 om jag minns rätt. Den här gången (efter två snitt) visste jag direkt att det blir det igen men remiss skickades inte förrän senare i graviditeten. 

Det är ju inte någon barnmorska på MVC som bestämmer om man får göra kejsarsnitt eller inte. De kan skriva remiss till läkare men det är alltid en läkares beslut. 

Det vore intressant att veta om hon behandlar svenska patienter på samma sätt som hon behandlar dig...

Ja bor i Sverige 15 år, jobbar och betalar skatt och har aldrig varit arbetslös. Jag har rätt till samma vård som alla andra. Jag skulle helst betala för helt privat vård, men Sverige har inte riktigt det. 

Att gå långa processer och behöva remiss överalt känns bara jobbigt. 

Att få ul så sällan oroar också mig. Jag har gjöt tidig ul på Crocus (konstig ställe, men bara de hade tid) bara för att veta om fönstret finns på rätt plats. Det har varit för tidigt att se ett hjärta. Nu vet jag inte om den utvecklas rätt?. Jag orkar inte vänta till vecka 12 för ul.

Hon var jätte snäll, men reagerade konstig på frågor om fosterdiagnostik. 

Sen har jag också läst andra kvinnors berättelser att de har fått gråta ihjäl sig på detta mvc  på grund av förlösningsrädslan utan bli remitterad till aurora. 

Jag vill byta men ja vet inte var ska jag gå och sen kommer kanske få konstiga bemötande på grund hennes anteckningar. 

Hon tog blodtrycket genom en tjock tröjan så det var också konstig? Hur ska de hantera andra prover?

Jaha. Varför behöver du ta med honom till alla besök?

Mödravård är för modern, att ha mannen med på något ultraljud är rimligt men ingen behöver ha med sig mannen här heller när du ska diskutera gravidbesvär.

Vad har du gjort för jobba med dina rädslor?