Nu har jag inga barn själv, men jag tror det är viktig tatt man försöker titta på situationen över totalen - jag tror absolut inte att detta är något föräldrar "väljer", utan mer en konstekvens av negativa spiraler av olika art som lett dit. Och säkerligen också en välvilja att ge sitt barn det den vill ha, men som tagit sig galen struktur. Och det är garanterat jättesvårt att bryta. Lika lite som fetman kommit över en natt. lika lite tar det en natt att bryta dessa spiraler.
Vad jag försöker säga, jag tror inte att det finns en lösning som passar för alla, därför att orsakerna är komplett individuella. Helt garanterat har många föräldrar FÖRSÖKT med allt möjligt, men ändå trillar man tillbaka i samma negativa spiraler - och det är där man skulle behöva gå in med stödet, mer än att halvmoraliskt står och hyttar finger åt vad familjen minsan ska äta eller inte. Det tror jag ändå att de flesta människor har en övergripande uppfattning om.
Många barn saknar säkerligen både vänner och sammanhang, kanske tom mobbning på skolan osv. Det är givetvis inte alls roligt att vara den som skiljer sig från sina skolkamrater - oavsett om det är övervikt, hudfärg, ev handikapp, glasögon, hörapparat osv. Det där missar skolan totalt, och många barn vill sannolikt inte prata om det, för att de tror att de "skyddar" föräldrar som förstärkt den negativa spiralen.
Ämnet som jag ser det utifrån - har en bror som har ett barn med just aktuella problemet - det är en komplex situation som om det ska lyckas vändas, då måste det stödjas från fler håll än bara hemifrån om man ska förbättra situationen.
Att det är fara för deras framtida hälsa är nog varje förälder till ett överviktigt barn väl medveten om. Men jag betvivlar att även om tid, energi, ork och pengar finns för att ändra på allting hemifrån - att det räcker. Det måste till mer från samhället också. Att ge barnet ett sammanhang, möjlighet att skaffa vänner, skapa goda spiraler som leder till bättre hälsa på sikt.
