Gaza

Men istället väljer du att argumentera emot de som visar på antisemitism.

Så fult att radera min kommentar och låtsas svara på den. Jag argumenterar mot falska anklagelser om antisemitism. Det du gör är att identifiera judar med staten Israel. Att jämställa staten Israel med judendomen eller den judiska gruppen som helhet är problematiskt ur flera perspektiv. För det första är det en form av kollektiv skuldbeläggning som i praktiken blir antisemitisk. När Israels politiska beslut eller militära handlingar framställs som uttryck för "det judiska folkets vilja" utplånas skillnaden mellan en nationell stat och en religiös eller etnisk grupp. Detta leder till att judar världen över riskerar att hållas ansvariga för gärningar de varken har inflytande över eller någon del i. Israel representerar inte alla judar och kritik mot Israel är inte antisemitism.

Dessutom underminerar en sådan sammanblandning den interna mångfalden inom den judiska världen. Judar är inte en homogen grupp, det finns religiösa, sekulära, sionistiska och antisionistiska judar med vitt skilda politiska uppfattningar. Att reducera denna mångfald till ett enhetligt "Israel" gör hela gruppen sårbar för hat och misstänkliggörande.

Ur ett historiskt perspektiv har antisemitismen ofta frodats just genom att judar har utpekats som kollektiva aktörer med ansvar för enskilda individers eller staters handlingar. När Israel identifieras med hela judenheten upprepas detta mönster, och antisemitiska narrativ får ny näring i samtiden. Det är därför avgörande att hålla isär kritik av Israels politik som är legitim inom ramen för politisk debatt, och antisemitism, som riktar sig mot människor på grund av deras etnicitet eller religion.

En intervju där Gabor Maté, en överlevare från Förintelsen och känd läkare inom trauma, berättar varför han inte längre är en zionist. I samtalet med Piers Morgan berättar Maté om sin resa från att ha sett zionismen som en frälsning för det judiska folket till att inse att staten Israel grundades på fördrivning och massakrer av den palestinska befolkningen. Han betonar vikten av att förstå den historiska kontexten och att konflikten inte kan lösas om ockupationen och förtrycket av palestinierna fortsätter.

Maté förklarar också att Israel inte har rätten att ockupera folk. Han jämför med sin egen erfarenhet av Ungerns revolution och hur koloniala och fördrivande handlingar pekar på att säkerhet inte uppnås genom förtryck.

Intervjun tar även upp den bredare sociala och historiska dynamiken kring antisemitism, rädsla och hur dessa påverkar Israels politik och relation till zionismen.

Själv tänker att det fula är att förneka och förminska antisemitism men vi är alla olika.

Trevligt ställe.

Adam's Steakhouse på St Eriksgatan i Stockholm gör reklam för sig själva.

"You act always like you are: Oh we are hostages and Oh they are killing us ...

Jewish! Fuck you piece of shit!"

Stockholm 2025

Vad tror vi detta kommer att göra med kundunderlaget?

www.instagram.com/p/DPkQhuCjI73/

Det kommer säkert att öka, med tanke på hur palestinaaktivister brer ut sig.
Däremot vore det intressant att få ett rättsligt utslag: Jag tycker ju att det är ett solklart fall av hets mot folkgrupp.

Håller med.
Jag har nog sett för många sådana filmsnuttar, har råkat lära mig arabiska orden för både jude och hora på kuppen.  

 

Ja, det är riktigt fult att förneka och förminska antisemitism men lika fult är det att falskt anklaga andra för antisenitism. Jag förstår inte hur kan du välja att radera bort det jag skriver om du är mot antisemitsm. Jag argumenterar mot falska anklagelser om antisemitism vilket borde även du tycka är bra.

Att jämställa staten Israel med judendomen eller den judiska gruppen som helhet är problematiskt ur flera perspektiv. För det första är det en form av kollektiv skuldbeläggning som i praktiken blir antisemitisk. När Israels politiska beslut eller militära handlingar framställs som uttryck för "det judiska folkets vilja" utplånas skillnaden mellan en nationell stat och en religiös eller etnisk grupp. Detta leder till att judar världen över riskerar att hållas ansvariga för gärningar de varken har inflytande över eller någon del i. Israel representerar inte alla judar och kritik mot Israel är inte antisemitism.

Dessutom underminerar en sådan sammanblandning den interna mångfalden inom den judiska världen. Judar är inte en homogen grupp, det finns religiösa, sekulära, sionistiska och antisionistiska judar med vitt skilda politiska uppfattningar. Att reducera denna mångfald till ett enhetligt "Israel" gör hela gruppen sårbar för hat och misstänkliggörande.

Ur ett historiskt perspektiv har antisemitismen ofta frodats just genom att judar har utpekats som kollektiva aktörer med ansvar för enskilda individers eller staters handlingar. När Israel identifieras med hela judenheten upprepas detta mönster, och antisemitiska narrativ får ny näring i samtiden. Det är därför avgörande att hålla isär kritik av Israels politik som är legitim inom ramen för politisk debatt, och antisemitism, som riktar sig mot människor på grund av deras etnicitet eller religion.

Israel utökar slakt av oskyldiga civila till andra länder.

www.aftonbladet.se/nyheter/a/rrp1Rl/israeliska-soldater-skadade-i-syrien

Den israeliska författaren Tamar Raphael, har utsatts för en våg av våldtäkts- och dödshot efter att offentligt ha beskrivit Israels agerande i Gaza som folkmord. Efter rapportering i israeliska medier fick hon tusentals aggressiva kommentarer i sociala medier, inklusive explicita våldtäkts- och mordhot riktade mot henne.

Raphael har förklarat att hon ser det som en moralisk plikt att "kalla folkmordet vid sitt namn". Hon kopplar sitt ställningstagande till krav på ett slut på ockupationen och etablerandet av en palestinsk stat sida vid sida med Israel inom ramen för en tvåstatslösning.