• Anonym (Usch)

    Trött på mansgrisen

    Alltså jag vet inte ens var jag ska börja. Vi har en bebis på 4 månader och en tvååring som precis kommit in i trots deluxe. Jag älskar mina barn, men just nu känner jag mest irritation mot deras pappa. 😩


    Han går till jobbet, kommer hem, äter maten jag lagat (om jag ens hunnit laga något), och sen ?vilar lite? på soffan medan jag försöker amma, trösta tvååringen som vägrar borsta tänderna och samtidigt plocka upp dagens leksaksberg från golvet.


    Och när jag säger att jag behöver hjälp så får jag det där klassiska:
    ?Men jag jobbar ju hela dagen, jag är trött.?
    Jaha? Och jag då? Jag jobbar ju också hela dagen, bara att mitt jobb inte har raster, lön eller tack.


    Jag försöker prata med honom, men det känns som att det inte går in. Han tycker att jag ?överdriver? och att jag borde vila när bebisen sover (haha, jo tjena ? för då ska man ju hinna allt annat också).


    Jag börjar seriöst känna mig som en bitter kärring, men jag är så trött på att vara den enda som ser vad som faktiskt behöver göras.


    Någon annan som lever med en mansgris-light och undrar hur man tar sig ur den här obalansen utan att explodera?

  • Svar på tråden Trött på mansgrisen
  • Anonym (Varför?)
    Anonym (H) skrev 2025-10-23 16:30:09 följande:
    Det märks inte alltid innan. Jag tänkte att min man är bäst, hela min familj och släkt samt vänner tänkte att min man är bäst. Sen skaffade vi katt tillsammans och då kröp mansbebisen fram lite. 
    Hon ville ha katt.
    Han ville inte ha katt (bl a för att han är pälsallergiker).
    Så nu har de katt.

    Och hur motiverad är han?

    Han var bäst, han var motiverad, han var lycklig, för han hade den kvinnan han älskade, och han älskade henne för att hon älskade honom. Han fick känna sig älskad, och han fick ligga.
    Såväl hon som hela familjen, släkten och alla imponerades av hur motiverad och och vilken bra man han var.

    Nu älskar hon sin katt mer än sin man.
    Han har allergiska reaktioner, han är less på katthår och kattpiss, hon bara kelar med katten, han känner sig inte älskad och han får inte ligga.

    Och hur motiverad är han?

    (Exemplet katt kan ersättas med exemplet barn...)

    Det märks alltid innan, om man bara vill anstränga sig lite och ta redan på vilka personliga egenskaper en person har.
    Grundläggande personliga egenskaper ändras knappast alls, framförallt ändras de inte plötsligt.
    Om man har valt att agera på ett sådant sätt att man inte ville märka det innan, man valde att blunda för de personliga egenskaperna, så har man självfallet ett ansvar för sitt agerande.
  • Anonym (suck...)
    KimLinnefeldt skrev 2025-10-22 14:26:49 följande:
    Ja, de är hjärndöda apor. Undrar vem som uppfostrat dem.

    Visst ja... deras mammor...
    Jo, riktiga nollar. Tuttar, fitta, öl, mat och sport är det enda de har i huvudet!

    Jävla kukrunkare är de allihopa! Sitter och drar i den fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka...

    SUCK...
  • Anonym (Planera)

    Har ni satt er någon gång och delat upp alla uppgifter mellan er? Om inte så kan jag rekommemdera det. Här finns en checklista med allt möjligt arbete som man gör i en familj. Gå igenom den och kolla vem som gör vad. Om han är ok med att se svart på vitt att du gör nästan allt är det ju något allvarligt fel på honom och då får du fundera på hur du vill leva ditt liv. 


    https://vardgivare.skane.se/siteassets/3.-kompetens-och-utveckling/projekt-och-utveckling/jamstallt-foraldraskap/material-foraldrar---fillistning/checklista-for-familjen---om-ansvarsfordelning.pdf

  • Anonym (Planera)

    Kom bara på en grej. Det är inte så att han har odiagnosticerad adhd? Är han smartare än genomsnittet? Den gruppen brukar ta sig genom livet och fungera bra i vissa sammanhang och inte alls i andra. Adhd försämrar bla förmågan att planera och fokusera. Medicin kan hjälpa en del ganska mycket och de får betydligt lättare att tex göra en sak i taget (som att ställa in disken) och planera (tex vad man ska äta till lunch). 


    Det är inte ovanligt med adhd att kunna sköta ett jobb men inte klara skötsel av hem och barn, som ju kräver att man kan hålla sjuttioarton bollar i luften och ständigt bli avbruten och om och om igen behöva prioritera om. 

  • KimLinnefeldt
    Anonym (suck...) skrev 2025-10-24 01:41:27 följande:
    Jo, riktiga nollar. Tuttar, fitta, öl, mat och sport är det enda de har i huvudet!

    Jävla kukrunkare är de allihopa! Sitter och drar i den fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka...

    SUCK...
    Ja, så där är männen. Alla män. (Obs! Ironi!)
  • Jemp
    Anonym (Usch) skrev 2025-10-22 11:56:38 följande:
    Haha, jo det vore rättvist va? Men enligt honom är jag ju ?så naturlig? med barnen och ?har mer tålamod?, så det är ju bättre för alla att jag är hemma. Bekvämt för honom i alla fall. 
    Då hr han ju en stor investering att göra i sitr föräldraskap helt enkelt.
  • Anonym (H)
    Anonym (Varför?) skrev 2025-10-24 00:14:43 följande:
    Hon ville ha katt.
    Han ville inte ha katt (bl a för att han är pälsallergiker).
    Så nu har de katt.

    Och hur motiverad är han?

    Han var bäst, han var motiverad, han var lycklig, för han hade den kvinnan han älskade, och han älskade henne för att hon älskade honom. Han fick känna sig älskad, och han fick ligga.
    Såväl hon som hela familjen, släkten och alla imponerades av hur motiverad och och vilken bra man han var.

    Nu älskar hon sin katt mer än sin man.
    Han har allergiska reaktioner, han är less på katthår och kattpiss, hon bara kelar med katten, han känner sig inte älskad och han får inte ligga.

    Och hur motiverad är han?

    (Exemplet katt kan ersättas med exemplet barn...)

    Det märks alltid innan, om man bara vill anstränga sig lite och ta redan på vilka personliga egenskaper en person har.
    Grundläggande personliga egenskaper ändras knappast alls, framförallt ändras de inte plötsligt.
    Om man har valt att agera på ett sådant sätt att man inte ville märka det innan, man valde att blunda för de personliga egenskaperna, så har man självfallet ett ansvar för sitt agerande.
    Haha! Du vet ingenting. xD
    - Det var han som var drivande i frågan. Jag var tveksam.
    - Katten är juridiskt sett hans.
    - Han vill ha fler katter men jag vill inte, av olika skäl.
    - Han lägger betydligt mer tid och energi på katten än mig och det är sårande ibland. Men vi var tråkiga soffpotatisar redan innan.
    - Katten vill inte kela.
    - Sexlivet var halvdött långt innan katten flyttade in.

    Gällande hans personlighet så har den inte ändrats, nej. Men dessa sidor kom aldrig fram eftersom det inte fanns någon katt innan. Hur skulle jag då kunna veta?
  • Anonym (H)
    Anonym (Planera) skrev 2025-10-24 09:38:46 följande:

    Kom bara på en grej. Det är inte så att han har odiagnosticerad adhd? Är han smartare än genomsnittet? Den gruppen brukar ta sig genom livet och fungera bra i vissa sammanhang och inte alls i andra. Adhd försämrar bla förmågan att planera och fokusera. Medicin kan hjälpa en del ganska mycket och de får betydligt lättare att tex göra en sak i taget (som att ställa in disken) och planera (tex vad man ska äta till lunch). 


    Det är inte ovanligt med adhd att kunna sköta ett jobb men inte klara skötsel av hem och barn, som ju kräver att man kan hålla sjuttioarton bollar i luften och ständigt bli avbruten och om och om igen behöva prioritera om. 


    Lätt att skylla på diagnoser va..? Finns flera som har diagnoser och klarar att ta ansvar. Finns även flera utan (såvitt man vet) diagnoser som skiter i allt. 
  • Anonym (Planera)
    Anonym (H) skrev 2025-10-24 17:47:28 följande:
    Lätt att skylla på diagnoser va..? Finns flera som har diagnoser och klarar att ta ansvar. Finns även flera utan (såvitt man vet) diagnoser som skiter i allt. 

    Skylla på? Jag är inte TS man och inte har jag adhd heller.


    Hur mycket och vad man klarar med adhd beror helt på hur funktionsnedsatt man är och vilka strategier man har fått lära sig. Det är inte så att alla med adhd är likadana utan dels har man olika grader av svårigheter inom olika områden och dels påverkar ens andra egenskaper hur mycket man kan kompensera för det som fungerar mindre bra.

    Anledningen till att det är viktigt att fråga sig om det handlar om adhd är att då finns det medicin (vilket det ju inte gör mot vanligt mansgriseri). Det vore ju väldigt synd om en barnfamilj splittras om den hade kunnat räddas av ett litet piller varje morgon. 


    Att skylla på sin adhd om man tex har svårt att planera är inte konstigare än att skylla på att man saknar fötter om man har svårt att springa. 

  • Anonym (Men snälla...?)
    Anonym (H) skrev 2025-10-24 17:45:29 följande:
    Haha! Du vet ingenting. xD
    - Det var han som var drivande i frågan. Jag var tveksam.
    - Katten är juridiskt sett hans.
    - Han vill ha fler katter men jag vill inte, av olika skäl.
    - Han lägger betydligt mer tid och energi på katten än mig och det är sårande ibland. Men vi var tråkiga soffpotatisar redan innan.
    - Katten vill inte kela.
    - Sexlivet var halvdött långt innan katten flyttade in.

    Gällande hans personlighet så har den inte ändrats, nej. Men dessa sidor kom aldrig fram eftersom det inte fanns någon katt innan. Hur skulle jag då kunna veta?
    Katter är så jäkla billiga. Köp en påse vitamincrunch med kattmynta i så ska du få se på kelig katt...
Svar på tråden Trött på mansgrisen