BF - November 2026
Lagom läskigt att starta en sådan här tråd, men skulle gärna utbyta erfarenheter och pepp med andra på väg mot ett efterlängtat barn i november. Hoppas på fler som vill vara med!
Lagom läskigt att starta en sådan här tråd, men skulle gärna utbyta erfarenheter och pepp med andra på väg mot ett efterlängtat barn i november. Hoppas på fler som vill vara med!
Jag är så himla nervös. Med tidigare erfarenhet av MA. Har mått väldigt illa konstant första tiden, trötthet, kissat mycket på natten, svullen och känt som mensvärk. Men så för typ en vecka sedan avtog typ allt förutom svullen i magen. Är nu 10+5 och är livrädd att bebis dött. Tre veckor till KUB och hade tidigt VUL i typ vecka 7-8 där man såg hjärtat men det är ju ingen garanti. Någon som känner igen sig? 🥴
Symtomen kommer och går! Var glada om ni får slippa lite symtom några dagar :)
jag har molvärk till å från, tycker brösten växer hela tiden och har så svullen om magen på efm/kväll. Är i vecka 10+3 typ.
Inväntar ultraljud och NIPT test 11/5. Flyttade bak det 2 dagar från när vi bokade först! Är nervös för allt kring bebisen. Vill bara få maj att gå fort så man får se bebisen å få resultatet på provet!
12+5 idag och imorse upptäckte jag att mina bröstvårtor har mörknat och blivit större. Ser helknäppt ut. 😅
Men lyckligtvis återgår de till sin vanliga form när jag ammat klart.
Kan inte minnas att de ändrades så här fort förra gången dock.
Förlåt för ett negativt inlägg men har inte någon bra plats där jag kan få ur mig de här känslorna.. Idag är 11+2 för mig och mår så dåligt. Har försökt hålla mig positiv trots illamåendet (som jag haft sen 7+2) som jag numera känner mer eller mindre hela tiden även om det varierar i styrka. Känner att jag börjar tycka att det är jobbigt och blir nedstämd. Har knappt kunnat röra mig utanför lägenheten under hela april för blir illamående av att röra på mig för mycket och har fobi för att kräkas bland folk vilket då håller mig hemma. Samt känner en sån trötthet nu när man mått dåligt så länge. Testat allt med åksjuketabletter, ingefära, b6, seaband, äta lite men ofta - inget funkar fullt ut. Känner mig fast i min egen kropp och även om jag är någon som tycker om att vara hemma så tär det nu på mig.. Alla mina vänner har haft enkla graviditeter med minimalt med symptom där de kunnat leva på precis som vanligt och knappt kännt att de varit gravida, känner därför inte riktigt att jag kan vända mig dit heller. Testar allt barnmorskan ger förslag för men ah inget har funkat och spyr av de receptbelagda läkemedlet jag fått..
Är jobbigt för är så glad och tacksam att jag är gravid men samtidigt mår jag så dåligt och börjar verkligen känna mig nedstämd över min situation. Vill bara kunna njuta av graviditeten och är rädd för att jag ska må såhär hela graviditeten. Jag har roliga aktiviteter med vänner som händer under sommaren och är rädd för att jag kommer missa allt för att jag mår så dåligt..
Sorry för detta deppiga inlägg, hoppas någon känner igen sig och har lite pepp att ge. Håller fortfarande tummarna att det lättar upp snart så jag kan börja leva igen. ❤️
Förlåt för ett negativt inlägg men har inte någon bra plats där jag kan få ur mig de här känslorna.. Idag är 11+2 för mig och mår så dåligt. Har försökt hålla mig positiv trots illamåendet (som jag haft sen 7+2) som jag numera känner mer eller mindre hela tiden även om det varierar i styrka. Känner att jag börjar tycka att det är jobbigt och blir nedstämd. Har knappt kunnat röra mig utanför lägenheten under hela april för blir illamående av att röra på mig för mycket och har fobi för att kräkas bland folk vilket då håller mig hemma. Samt känner en sån trötthet nu när man mått dåligt så länge. Testat allt med åksjuketabletter, ingefära, b6, seaband, äta lite men ofta - inget funkar fullt ut. Känner mig fast i min egen kropp och även om jag är någon som tycker om att vara hemma så tär det nu på mig.. Alla mina vänner har haft enkla graviditeter med minimalt med symptom där de kunnat leva på precis som vanligt och knappt kännt att de varit gravida, känner därför inte riktigt att jag kan vända mig dit heller. Testar allt barnmorskan ger förslag för men ah inget har funkat och spyr av de receptbelagda läkemedlet jag fått..
Är jobbigt för är så glad och tacksam att jag är gravid men samtidigt mår jag så dåligt och börjar verkligen känna mig nedstämd över min situation. Vill bara kunna njuta av graviditeten och är rädd för att jag ska må såhär hela graviditeten. Jag har roliga aktiviteter med vänner som händer under sommaren och är rädd för att jag kommer missa allt för att jag mår så dåligt..
Sorry för detta deppiga inlägg, hoppas någon känner igen sig och har lite pepp att ge. Håller fortfarande tummarna att det lättar upp snart så jag kan börja leva igen. ❤️
Hej alla 🌸
Är det någon här som äter järntillskott? Jag tog blodprover igår och har fått svar att jag behöver börja med det, 100 mg varannan dag. Jag testade Nutrigaps järntillskott för en tid sedan (innan jag blev gravid) och min mage ballade ur fullständigt. Tänkte om någon hade något tips på en sort som kanske kan vara lite snällare? Tacksam för all input!
Hej alla 🌸
Är det någon här som äter järntillskott? Jag tog blodprover igår och har fått svar att jag behöver börja med det, 100 mg varannan dag. Jag testade Nutrigaps järntillskott för en tid sedan (innan jag blev gravid) och min mage ballade ur fullständigt. Tänkte om någon hade något tips på en sort som kanske kan vara lite snällare? Tacksam för all input!
Hej alla 🌸
Är det någon här som äter järntillskott? Jag tog blodprover igår och har fått svar att jag behöver börja med det, 100 mg varannan dag. Jag testade Nutrigaps järntillskott för en tid sedan (innan jag blev gravid) och min mage ballade ur fullständigt. Tänkte om någon hade något tips på en sort som kanske kan vara lite snällare? Tacksam för all input!