Impulskontroll - vad är det?

Vilken tur att du har svar på alla uppfostringsfrågor Lövet!

(Jag tror i och för sig inte heller på att barn är onda och att de ska lyda NEJ hela tiden. )

Jättebra beskrivning.

haha,men jag e 20 óch har ingen impulskontroll!
hur gör man dårå?
börjar dagis igen?

Jag har också dålig impulskontroll. Jag har ADHD

Men Bonanza - Det här är ingen uppfostringsfråga! Det är en utvecklingsfråga ....

Lövet - nja. Eftersom det i mångas uppfostran ingår att säga nej till saker och ting och att bli sura ifall barnet inte lyder så är det ju uppfostran också.

men lövet: VARFÖR hålla på och pracka på alla med dina teorier??? Ja det är en utvecklingsfråga men det är väll ingen som anser blint att det är ett tvång för en 1åring att lyda varje nej man säger eller varje tillsägelse.
När man säger till ett litet barn så anser jag fortfarande att det är sunt och att det behövs, när man gör det till ett litet barn så går det inte in första gången och det är ingen som begär, heller inte andra, treje eller fjärde, men någon gång gör det det och varje gång man förklarar och visar så fastnar alltid något.
Vid 2år är de inte färdigutvecklade heller, utan det tar hela livet att utvecklas klart, så enligt din princip så skulle ingen någonsin bli tillsagd eller göra något den är "mogen" för.

Muppet: Du kan inte ha läst mycket på forumen om du tror att folk inte förväntar sig att deras 1½-åringar ska upphöra med "buset" när de blir tillsagda. Givetvis kan man markera (vissa tycker att man alltid ska det, jag tycker att man kan välja lite vad man engagerar sig i) men man kan inte förvänta sig resultat.

Lövet menar inte (tror jag nudå, med ledning av hur jag uppfattat hennes föräldrastil) att man inte ska säga till alls, utan bara att man inte kan förvänta sig att barnen klarar av att hejda sig. Jag (och lövet har jag för mig) tror inte heller att barnen aldrig kommer lära sig vad som gäller om man hoppar över 90% av alla "nej/inte/ajabaja" i den här åldern, det kommer av sig självt senare.

Muppet - Nej, det här är inte MIN teori. Det här är något som barnpsykologer och annat fint folk är helt överens om .....

Pallas: Nej, jag har säkerligen inte engagerat mig i så många trådar om fostran, men de trådar jag har engagerat mig i finns det inte många som tycker att en 1åring skall blint lyda på varje nej man säger.
Jag har en dotter som faktiskt vet vad hon får göra och inte får göra, hon är 21 månader snart. Hon testar, visst det gör hon, men jag känner ändå att jag kan lita på henne, och hur har hon blivit så kan man ju fråga sig, Jo, för jag har visat, förklarat och markerat VAD JAG tycker man ska göra och inte. Jag har inte nejat utan en förklaring eller påvisning, förr jag anser inte att barn vid 1års ålder är dumma, utan de förstår så mycket mer än vi tror.

Ang. lövets "uppfostringsmetoder" så har jag uppfattat henne som en curlingförälder och det jag fått för mig är även att hon inte tycker att vare sig markering eller tillsägelser lämpar sig förens vid 3års ålder, om inte ännu senare.
Jag kan inte hålla er om att vad barn lär sig vad som gäller bara kommer av sig själv senare, vem ska lära dem det om inte vi föräldrar? Det är ju inte så att barn är förinstälda robotar som lär sig av sig själv nånb ång!