Impulskontroll - vad är det?

Ja, medans när min dotter är 2 - 2.5 och blir tillsagd så VET hon redan vad som gäller. Och det räcker med 0 eller 1 gång för att markera och visa.
Min dotter har vi kunnat resonera med sedan 1års ålder och det har gått utmärkt! Och sunt förnuft har hon mycket av redan... tänk när hon blir 2.5 år, wow vilken tjej!

Sannispannisen - Jag tycker inte det är fel, men det gör ingen större nytta. Hur många gånger jag än säger till ett 18-månadersbarn om att t ex inte röra ett brinnande ljus, så kan jag aldrig lita på att han låter bli ljuset när jag vänder ryggen till. Även om han bränt sig en gång, så kan han ett par veckor senare ändå vara där med fingrarna!
Redan ett halvår senare börjar mina varningar fungera bättre. Då förstår han mer och börjar kunna hejda sig själv från de värsta dumheterna ....

Sannispannisen - Kusinen är en tjej, och hon är en mycket glad och sprallig tjej! Fast man kan ALDRIG vända ryggen till!

Muppet: Kanske man måste ha ett barn som mitt för att förstå att jag inte kan säga till honom och "markera" varje gång för att liksom statuera exempel, det blir alldeles för hämmande för hans utveckling och har ju dessutom ingen som helst effekt på slutresultatet. Om han lär sig låta bli kontakterna på 5 tillsägelser och förklaringar när han är mogen, varför ska jag då tjata 50 000 gånger innan dess bara för att? Gud vad trist för både mig och honom. Hur kul kan det vara att _alltid_ misslyckas lyda? Jag tror att barn faktiskt vill samarbeta och ha en trevlig vardag men att de inte alltid vet hur. Jag visar på acceptabla alternativ men undviker att fastna i negativt tjat - fast för ett par veckor sedan fastnade jag i det och vi hade misär här hemma, inte roligt för någon - tack vare några tips på ett annat forum så fick vi en fungerande vardag på mindre än en halv dag och det berodde inte på att Viktor plötslitg gjorde som jag sade utan på att jag ändrat mina förväntningar på honom.

Fram tills dess att det funkar kör jag stenhårt på _enstaka_ tillsägelser/förklaringar samt avledning. När han börjar visa tecken på impulskontroll kan jag börja med att visa vad världen har för förväntningar på honom.

*muttrar avundsjukt*

Varför förklarar Pallas så bra och inte jag???

Muppet: Ja, så var min första son också och jag tänkte "ha, detta var ju lätt", sen fick jag Viktor...

lövet: haha sorry, här kommer jag och tar över, det var inte meningen. Jag tycker bara också att detta är så intressant.

lövet okej men detta är verkligen intrssant för jag kan komma på mig själv med att låta lite irriterda när jag säger til oscar (för 100:e gången typ) och sen känna att han vill "busa"
och om detta stämmer som du säger så innebär ju detta en otroligt massa onödigt tjafs och dåligt för oscar, till ingen nytta alls!

ibland verkar det på min kille också att han blir irriterad och säger typ "men jag har ju sagt att du inte får göra så" osv...

är det så tror du att dom inte förstår eller att dom glömmer bort elelr att det bara handlar om dålig impulskontroll fastän dom vet att det kan vara farligt att göra vissa saker?

kan det inte vara så att dom lär sig tills dom är runt 2 år och uppåt och att de sen får bättre impulskontroll och att det är därför dom inte gör det? för att dom vet ju redan innan att det är farligt?
hmm kanske låter lite svamligt

Pallas: Men jag har aldrig behövt gått och tjatat på min dotter, och i mångt och mycket så tror jag att det beror på att jag behandlat henne som en jämlike och inte som en bebis.
Visst, hon är min lilla bebis rent själsligt och kroppsligt, men i mina och hennes tankegångar så är hon en person som förstår och kan.

pallas kan det vara så att min kille har en massa förväntningar och tro att han förstår och kan mer än han gör?

för när han säger så (väldigt sällan men det har hänt)
att han har ju sagt detta så många gånger redan och han gör om det hela tiden...