Gravid trots PCO

Slutade med p-pillar i oktober 2012 och hade ingen riktig mens fram till augusti i år (Hade en blödning mindre än en dag i typ jan och april) så då gick jag till läkaren. Efter en Provera-blödning så har jag nu fått mens spontant en gång (förra månaden) och då blev det 36 dagar. Jag blev så glad för min egna mens men min gynekolog sa att de brukar räkna med att man inte har ägglossning om cykeln är mer än 35 dagar(?). Så nu vet jag inte vad jag ska tro om framtiden. 

Har ätit LCHF i två månader nu också och vill gärna tro att det har hjälpt till att "kicka igång" kroppen. Men var till läkaren igen igår och hon verkade inte tro att jag hade haft ägglossning eller skulle få det den här månaden. Så då blir jag sugen på att äta pergotime i alla fall för att stimulera ägglossningen. Även om det bästa hade varit att slippa mediciner... 

Jag har pluggat i 1,5 år och har 2,5 år kvar. Jag prioriterar familj framför allt men det går ju uppenbarligen inte att planera barnverkstaden så vi får se hur det blir med allt om/när det händer  Jag har läst in några extra kurser som jag har tänkt att kunna räkna in i utbildningen ifall jag blir mammaledig. (Åh, första gången jag skriver den meningen... gud vad jag längtar) 

 

Delar gärna av mig av vår historia..
Blev utredd som 16 åring för mina glesa menstruationer, och fick domen att den dagen jag tänkte skaffa barn kommer jag behöva hjälp. Obalans hormonellt med hög halt testesteron var väl det jag minns förutom tron att jag aldrig kanske skulle få uppleva att få barn...
Träffade sedan min make i 20 års åldern och kring 27 års åldern bestämde vi oss för att försöka skaffa barn. Jag var noga att påpeka att vi kommer behöva hjälp, men att vi skulle köra på. Men...

Första barnet, första försöket
Andra barnet, första försöket
Tredje kommande barnet, på första försöket!
Så bara jag släpper ägg verkar det vara bra kvalite och jag blir lätt gravid.

Hoppas verkligen det går vägen för dig. Jobbigt när cykeln är så krånglig :( Jag har som sagt mens men vet ju inte om jag har ägglossning varje månad.  Men pergotime är väl bra för att få igång ägglossningen, skulle jag kunna tänka mig om vi inte lyckas. Får väl ge det ett halvår i alla fall. Fast de säger ju att man ska vänta och söka hjälp efter ett år när man är under 35 år. 

Jag prioriterar båda, vill både ha barn och bli klar med min utbildning. Jag har gått ett år snart och nu är det rätt lagom att bli gravid tycker jag  

Jag prioriterar också utbildningen - så klart  Jag tycker att det är sjukt kul att plugga och vill verkligen slutföra och få min examen men det gör inget - eller jag vill gärna - att det kommer ett barn emellan.. 

Min bästa kompis berättade att hon var gravid igår. På första försöket och hon är fortfarande osäker på om hon vill ha barn... Blir lite avundsjuk men försöker inte jämföra mig med henne. Vill bara vara glad för deras skull! 

Hej!
Skulle vilja veta om det finns några andra som varit i samma läge som jag och om ni i så fall lyckats bli gravida utan mediciner o.dyl.
Jag och min sambo försöker bli gravida, vi har ännu bara försökt i några månader, så egentligen är det kanske inte så synd om oss. Jag lider av PCO, vilket i mitt fall innebär att jag har för många ägg. Tittar man på mina äggstockar på ultraljud ser det ut som att jag har ett pärlarmband i vardera äggstock, detta gör att äggen håller tillbaka varandra och jag har väldigt oregelbunden ägglossning. Sedan jag slutade med p-piller i maj 2010 har det varit mellan 4 och 16 veckor mellan mina menstruationer, det gör att det är väldigt svårt att träffa ägglossningen. Men det är "bara" sedan i november som jag och min sambo på allvar försökt bli gravida. I slutet av sommaren gjorde båda jag och han tester för att kolla så det inte fanns några fler komplikationer för att lyckas bli gravida, både mina och hans resultat var mycket bra, förutom min PCO och att jag vägde lite mer än önskvärt (vägde då ca 90 kg till mina 174 cm), men efter det har jag gått ner i vikt och vägde i morse 79,4, ska försöka gå ner lite till, men det är ju på rätt väg i alla fall. Så lyckas vi bara träffa ägglossningen så har vi samma chans som alla andra att bli gravida enligt min läkare. De senaste 4 cyklerna har varit mellan 4 v 4dagar och 7 veckor 2 dagar, så cyklerna verkar sakta men säkert stabilisera sig, vilket jag är tacksam för.

Nu till min fråga:
När jag fick min PCO konstaterad sa min gynekolog att det är ovanligt att kvinnor mer PCO blir gravida utan hjälp, men att när vi vill så finns det hjälp i form av tabletter som jag ska ta i ett antal dagar som då ska "piska på" min kropp att sätta igång en ägglossning, antar att det är Pergotime hon syftade på. Men jag och min sambo tycker det skulle vara mycket roligare om vi blev gravida utan hjälp. Vi har sagt att vi ska fortsätta försöka själva ett tag till, har inget hänt efter sommarsemestern så ska vi ta kontakt med min gynläkare igen och be om hjälp.
Vad jag undrar är om det finns några andra där ute med liknande problem som lyckats bli gravida utan mediciner eller annan hjälp? (med hjälp menar jag inte ägglossningstester o.dyl) Eller är vi bara dumma som försöker och försöker? Borde vi istället be om hjälpen med en gång?

Hej!

Skulle vilja veta om det finns några andra som varit i samma läge som jag och om ni i så fall lyckats bli gravida utan mediciner o.dyl.

Jag och min sambo försöker bli gravida, vi har ännu bara försökt i några månader, så egentligen är det kanske inte så synd om oss. Jag lider av PCO, vilket i mitt fall innebär att jag har för många ägg. Tittar man på mina äggstockar på ultraljud ser det ut som att jag har ett pärlarmband i vardera äggstock, detta gör att äggen håller tillbaka varandra och jag har väldigt oregelbunden ägglossning. Sedan jag slutade med p-piller i maj 2010 har det varit mellan 4 och 16 veckor mellan mina menstruationer, det gör att det är väldigt svårt att träffa ägglossningen. Men det är "bara" sedan i november som jag och min sambo på allvar försökt bli gravida. I slutet av sommaren gjorde båda jag och han tester för att kolla så det inte fanns några fler komplikationer för att lyckas bli gravida, både mina och hans resultat var mycket bra, förutom min PCO och att jag vägde lite mer än önskvärt (vägde då ca 90 kg till mina 174 cm), men efter det har jag gått ner i vikt och vägde i morse 79,4, ska försöka gå ner lite till, men det är ju på rätt väg i alla fall. Så lyckas vi bara träffa ägglossningen så har vi samma chans som alla andra att bli gravida enligt min läkare. De senaste 4 cyklerna har varit mellan 4 v 4dagar och 7 veckor 2 dagar, så cyklerna verkar sakta men säkert stabilisera sig, vilket jag är tacksam för.

Nu till min fråga:

När jag fick min PCO konstaterad sa min gynekolog att det är ovanligt att kvinnor mer PCO blir gravida utan hjälp, men att när vi vill så finns det hjälp i form av tabletter som jag ska ta i ett antal dagar som då ska "piska på" min kropp att sätta igång en ägglossning, antar att det är Pergotime hon syftade på. Men jag och min sambo tycker det skulle vara mycket roligare om vi blev gravida utan hjälp. Vi har sagt att vi ska fortsätta försöka själva ett tag till, har inget hänt efter sommarsemestern så ska vi ta kontakt med min gynläkare igen och be om hjälp.

Vad jag undrar är om det finns några andra där ute med liknande problem som lyckats bli gravida utan mediciner eller annan hjälp? (med hjälp menar jag inte ägglossningstester o.dyl) Eller är vi bara dumma som försöker och försöker? Borde vi istället be om hjälpen med en gång?