Vem har störst rätt till sittplatsen på tåget?

Hade jag varit i killens sits hade jag gott kunnat stå.
MEN, då ska jag även ha en viss del av resans kostnad i ersättning av kvinnan.

Efter att ha läst frågan och inte svaren du fått så; störst rätt har väl mannen eftersom han har bokat platsen. Men är han hygglig låter han kvinnan sitta kvar tills hon ska av. Vilket han verkar ha gjort :)

Tänk om trådstarten låtit så här istället:

"Jag satt på ett fullproppat tåg och ammade mitt barn när det kom fram en kille som hade bokat platsen jag satt på. Själv hade jag slarvat och inte bokat någon plats och skulle fått stå hela min resa. Jag frågade då om det var okej att jag satt kvar och ammade och han svarade att det var okej och gick iväg. Vilken hjälte! Tack!"

Det hade faktiskt varit den mest logiska reaktionen på händelsen!

 

Hur var det nu - kunde man ens boka plats på den resan du tog?

Jag är PRIOkund o åker tåg rätt mkt o ser ständigt folk som sitter i bistron, det verkar inte som att dessa personer har platsbokning...

Mannen såklart.
Om mamman inte har bokat sittplats till sig, så får hon bita i det sura äpplet.
jag har knäproblem och har även problem med yttre distraktionsmoment.
när jag åker snabbtågen så bokat jag alltid i tyst avdelning, och när jag åker med vanliga tågen så bokar jag handikapplats eftersom det är mer utrymme för benen.
ofta så är den plats jag bokat inte en handikapplats utan jag får då kontakta konduktören, och lik förbannat så är 90% otrevliga och visar mig till en handikapplats och man ser på dem att de frågar sig vad jag ska med en sån till.
jaha ska jag behöva bassunera ut mina sjukdomar eller vaddå? jag kanske ska tatuera in dem i pannan????
för att inte tala om andra människor som sätter sig bredvid mig och knappt flyttar på sig när jag ska gå på toa. jag brukar då fräsa att de får flytta på sig och visar min biljett med handikapplats. jag blir så trött!!!
jag får egentligen ganska ont i knät av att sitta i tyst avdelning på snabbtågen men jag tar det för att slippa de yttre distraktionsmomenten.

Den unga mannen som betalt för platsen har så klart rätt till den! Sen är de ju upp till honom om han lämnar ifrån sig den eller inte! Men tycker inte att bara för att man har ett litet barn ska få ta någon annans plats som denne betalat för!

Tänk er följande scenario. Du har ett hus som du köpt, under tiden du har varit på semester så flyttar en fattig hemlös familj in i ditt hus. Du kommer tillbaka efter semester och upptäcker dem där.

Vem har mest rätt till huset?

Om nu behovet, det självupplevda behovet, ska gå före platsbokningar/betalningar... ja då borde väl rimligen alla på tåget behöva redogöra för sin hälsostatus och sina behov? Just denna killen kanske inte alls hade minst behov?