Dagfördag skrev 2012-11-11 06:31:52 följande:
Nä, nog känns det lättare nu då nånting händer, och man har datum att se fram emot som inte ligger ett halvår bort i tiden. Än har det inte kännts jobbigt med läkarbesöken, vi har ju mest bara längtat till att få höra vad de säger, än så länge!
Fast det som är jobbigt är ju (både bra och dåligt iofs) att veta att det är mitt fel.....Känns extra jobbigt om någon frågar, för vi har sagt att vi ska va öppna med det om någon undrar. Då ligger verkligen allt hos mig, svart på vitt och...
Men har det inte gått nog länge för att ni ska få gå en utredning där de kollar dig också?
Hur länge hade ni försökt sen han vart friskförklarad?
Men vad gulligt gjort! Man kan vekligen uppskatta sånt där, än om det inte är en "dyr resa eller diamanter" typ! Bara såna enkla grejer som kan sätta en liten guldkant på alla jobbiga dagar.
Har ni många i eran närhet som har barn ni umgås med? Undrar bara för vi själv har det, och jag tycker det är ganska jobbigt just nu....mest med väldigt små barn...känns skitdumt att känna så, men kanske blir det så litegrann för man vet att alla längtar tills/om vi får barn. Och så känner man press och misslyckande och hopplöshet för att vi inte fått...
Jag har också lite den känslan att allt hänger på mig nu eftersom han är utredd och fått ok stämpel i pannan. Vi har försökt sen i somras. Första försöket var väl slutet på juli men helt utanför ÄL. 4 försök med ÄL-tester där vi faktiskt borde ha träffat ÄL. Räknade på 14 dagar före tidigare. Och för lång cykel, den krånglade ganska länge efter att jag slutade med preventivmedel.
De flesta vi umgås med har barn både våra syskon och vänner. Har ett par till som inte har barn och en tjejkompis. Men ingen som har riktigt nyfödda barn. De flesta börjar bli några år några har t.o.m. skolbarn redan. Kan känna själv också att det är lite tråkigt att det blir så stor åldersskillnad på barnen inom vänskapskretsen och att om vi lyckas så blir vi helt i olika fas men det känns som ett väldigt väldigt litet problem i sammanhanget.. Har en kollega som är gravid och jag kan komma på mig själv att stirra på hennes mage och fastna i tanken. Snart får jag väl förklara situationen för henne innan hon tror att jag är helt knäpp..
