Dagfördag

Äldre 17 Aug 01:02

131 svar

Utredning som verkar stå stilla

Alltså, vi har påbörjat en fertilittetstredning och det var i april. Har bara fyllt i papper, fått höra att tsh var högt och börjat äta levaxin. Jag fattar ju att folk går på semester under sommaren, men jag tycker att vi börde få höra nåt snart...Har som lagt dessa tankar på hyllan under sommaren eftersom det tydligen tar ett tag för levaxinet att ge effekt (som man självklart fick googla sig till, ingen som sa det) Men nu börjar det kännas som att...va fan, kan det hända nåt snart?!! Måste man ringa och tjata och jaga alla precis hela tiden??! Varför är jag mindre viktig? Min man har inte heller fått höra sina svar från sperma provet som gjordes före sommaren....Känns som man är åsidosatt.....=( Ledsen så det gör ont då man börjar tänka på det....förtängning är "bra", då är man mindre ledsen, men det var ju bara över sommaren.....

Dagfördag

Äldre 3 Oct 03:46

#82

AlexandraViberg skrev 2012-10-02 22:38:11 följande:

Kommer aldrig ta något för givet och kommer aldrig äta p-piller igen, blir jag gravid på en gång efter förlossningen, jahapp.. då är det så naturen ville liksom.

Du, jag kastar ner den nu på en gång!

man får känna så! Blaimar ingen för det, minns ju hur det känns!

Kommer inte heller äta piller. Har inte gjort det på typ 8 år, men med tanke på min knappt existerande mens så lär det knappast hända i framtiden heller!

Härligt! Får se nu om vi klarar att komma upp snart

Mjo...men det är väldigt konstiga känslor. Man vill lixom inte ha dem, och man är ju inte missunsam, ändå är dem så starka ibland! Dumt. Det är typ dumma känslor i en parentes.

Men, förresten, kände du av något så att du började ana att det kunde bli ett + eller testade du efter bim??

solros84

Äldre 4 Oct 15:31

#83

Tack vare en bra läkare har vi nu äntligen fått svar på våra prover! Förklaringen enligt läkaren till att de inte hittade provsvaren först är att de letat på fel ställe, vid andrologen istället för vid fertilitetscentrum. Kan inte riktigt förstå att hon inte visste var hon skulle leta eftersom hon själv skrivit remiss till provet vilket hon ju borde ha sett i datorn???eller? Nåja de viktigaste är i alla fall att vi äntligen efter över 5 månader faktiskt fått svar!

Proven visar sig vara normala vad nu det innebär.. Som jag förstår det betyder det att strålningen som min sambo gått igenom ska alltså inte ha påverkat kvaliteten på spermierna. Att vi inte lyckats bli gravida de senaste försöken verkar inte bero på detta så nu är det bara att hoppas på att det där pluset skulle vilja visa sig!

Dagfördag

Äldre 9 Oct 15:03

#84

solros84 skrev 2012-10-04 15:31:18 följande:

Tack vare en bra läkare har vi nu äntligen fått svar på våra prover! Förklaringen enligt läkaren till att de inte hittade provsvaren först är att de letat på fel ställe, vid andrologen istället för vid fertilitetscentrum. Kan inte riktigt förstå att hon inte visste var hon skulle leta eftersom hon själv skrivit remiss till provet vilket hon ju borde ha sett i datorn???eller? Nåja de viktigaste är i alla fall att vi äntligen efter över 5 månader faktiskt fått svar!

Proven visar sig vara normala vad nu det innebär.. Som jag förstår det betyder det att strålningen som min sambo gått igenom ska alltså inte ha påverkat kvaliteten på spermierna. Att vi inte lyckats bli gravida de senaste försöken verkar inte bero på detta så nu är det bara att hoppas på att det där pluset skulle vilja visa sig!

Skönt att det redde ut sig tillslut iaf! Fast lite småjobbigt att fundera över att göa om allt och bli arg! Men får ni hjälp om det inte skulle ta sig iaf då? Tänker eftersom ni ändå gått igenom en utredning?? Fast vi håller tummarna att det går ändå!

AlexandraViberg

Äldre 9 Oct 15:07

#85

Dagfördag skrev 2012-10-03 03:46:33 följande:

Kommer inte heller äta piller. Har inte gjort det på typ 8 år, men med tanke på min knappt existerande mens så lär det knappast hända i framtiden heller!

Härligt! Får se nu om vi klarar att komma upp snart

Mjo...men det är väldigt konstiga känslor. Man vill lixom inte ha dem, och man är ju inte missunsam, ändå är dem så starka ibland! Dumt. Det är typ dumma känslor i en parentes.

Men, förresten, kände du av något så att du började ana att det kunde bli ett + eller testade du efter bim??

Ja, jag brukar få ont i brösten ungefär 4 dagar efter äl. Nu kom det på en gång vid äl och sedan så försvann det 7 dagar efter äl, det var DÅ jag började misstänka och två dagar senare på äl+9 så testade jag men det var för att utesluta graviditet när jag skulle skriva på ett kontrakt. Men hade små vaga aningar som sagt pga pms brösten försvann.

+ efter 16 månader och ett X! Dotter - 07

solros84

Äldre 10 Oct 13:54

#86

Dagfördag skrev 2012-10-09 15:03:45 följande:

Skönt att det redde ut sig tillslut iaf! Fast lite småjobbigt att fundera över att göa om allt och bli arg! Men får ni hjälp om det inte skulle ta sig iaf då? Tänker eftersom ni ändå gått igenom en utredning?? Fast vi håller tummarna att det går ändå!

Jag vet faktiskt inte hur det skulle gå nu ifall att vi ändå inte kan få barn jag har faktiskt inte tänkt på saken nu, har varit fullt upp med att ta in att det kanske går vanliga vägen i alla fall trots att vi varit så inställda på att det skulle bli IVF.

Vi har ju simmarna färdigt infrysta och de får han ha tills han är 55år. Det är inte speciellt vanligt men det finns ju alltid en risk att cancern skulle komma tillbaka i andra testikeln och att de då skulle få ta bort den, därför får de ju inte heller förstöra proven trots att han verkade ha dugliga spermier nu.

Men tanken kommer ju nu att "men om hans spermier är ok, då måste det ju vara mej det är fel på eftersom vi inte lyckats hittills" Jag vet att det kan bero på flera saker men tanken blir lite så.

Dagfördag

Äldre 14 Oct 23:31

#87

solros84 skrev 2012-10-10 13:54:06 följande:

Jag vet faktiskt inte hur det skulle gå nu ifall att vi ändå inte kan få barn jag har faktiskt inte tänkt på saken nu, har varit fullt upp med att ta in att det kanske går vanliga vägen i alla fall trots att vi varit så inställda på att det skulle bli IVF.

Vi har ju simmarna färdigt infrysta och de får han ha tills han är 55år. Det är inte speciellt vanligt men det finns ju alltid en risk att cancern skulle komma tillbaka i andra testikeln och att de då skulle få ta bort den, därför får de ju inte heller förstöra proven trots att han verkade ha dugliga spermier nu.

Men tanken kommer ju nu att "men om hans spermier är ok, då måste det ju vara mej det är fel på eftersom vi inte lyckats hittills" Jag vet att det kan bero på flera saker men tanken blir lite så.

Man hinner tänka mycket ibland.....och det är så sjukt jobbigt när inget händer. Men är det bara han som är kollad då?

Dagfördag

Äldre 14 Oct 23:35

#88

AlexandraViberg skrev 2012-10-09 15:07:09 följande:

Ja, jag brukar få ont i brösten ungefär 4 dagar efter äl. Nu kom det på en gång vid äl och sedan så försvann det 7 dagar efter äl, det var DÅ jag började misstänka och två dagar senare på äl+9 så testade jag men det var för att utesluta graviditet när jag skulle skriva på ett kontrakt. Men hade små vaga aningar som sagt pga pms brösten försvann.

Jaha, då jag vart gravid så fick jag extra ömma bröst, och det höll i sig mycket längre än vanligt! Tvärtom alltså! Hur känns allt såhär långt då? =) Själv är jag depp. Fick höra att en till bekant ska ha barn, och jag kände mig bara så jävla värdelös som inte fungerar. Men det går väl över...Samtidigt som det ju är skitkul och jättespännande...tala om gott och blandat i känslopåsen.

AlexandraViberg

Äldre 14 Oct 23:41

#89

Dagfördag skrev 2012-10-14 23:35:14 följande:

Jaha, då jag vart gravid så fick jag extra ömma bröst, och det höll i sig mycket längre än vanligt! Tvärtom alltså! Hur känns allt såhär långt då? =) Själv är jag depp. Fick höra att en till bekant ska ha barn, och jag kände mig bara så jävla värdelös som inte fungerar. Men det går väl över...Samtidigt som det ju är skitkul och jättespännande...tala om gott och blandat i känslopåsen.

Haha ja alltså, det kom på en gång, försvann vid 7 dagar efter äl och sen kom det tillbaka 11 dagar efter äl ungefär! (men då hade jag ju redan plussat) Har haft konstant ont sedan dess..

Det känns bra, iallafall nu sedan vul, men man springer ju ändå på toan hela tiden eller stoppar ner handen i trosan för att kolla att det är flytning och inte blod. Lär ju fortsätta så. Är trött, har yrsel, är svag och mår förbannat illa också. Men det får man ta!

Förstår hur du känner, ibland fick jag tankar om att det var lika bra att bara slakta hela kroppen, den funkar ju ändå inte.. Man känner sig maktlös och utlämnad!
Hoppas ni ska få den hjälp som ger er eran bebis, som väntar på er, snart!

efter en lång kamp kom vårat + | Dotter-07

solros84

Äldre 15 Oct 18:10

#90

Dagfördag skrev 2012-10-14 23:31:00 följande:

Man hinner tänka mycket ibland.....och det är så sjukt jobbigt när inget händer. Men är det bara han som är kollad då?

Han är kollad på grund av att han har strålbehandlats. Jag har ju inte genomgått något sådant så det finns ingen anledning att kolla mig ännu eftersom vi inte försökt i ett år ännu (eftersom vi först har genomgått hela cancerresan och sedan ännu väntat ett år efter strålbehandlingen innan vi fick börja försöka) så är det ju fortfarande inom tiden som vi ska försöka själv först innan vi får hjälp. Det som jag misstänker är att jag har för kort LH-fas (och oregelbunden!! vilket man inte ska ha) för att ett befruktat ägg ska kunna fästa. Ska försöka ringa till gyn och höra om jag verkligen måste vänta ett år när jag med hjälp av ÄL-tester insett att min LH-fas endast ligger mellan 8-11 dygn..

Dagfördag

Äldre 17 Oct 08:21

#91

AlexandraViberg skrev 2012-10-14 23:41:46 följande:

Haha ja alltså, det kom på en gång, försvann vid 7 dagar efter äl och sen kom det tillbaka 11 dagar efter äl ungefär! (men då hade jag ju redan plussat) Har haft konstant ont sedan dess..

Det känns bra, iallafall nu sedan vul, men man springer ju ändå på toan hela tiden eller stoppar ner handen i trosan för att kolla att det är flytning och inte blod. Lär ju fortsätta så. Är trött, har yrsel, är svag och mår förbannat illa också. Men det får man ta!

Förstår hur du känner, ibland fick jag tankar om att det var lika bra att bara slakta hela kroppen, den funkar ju ändå inte.. Man känner sig maktlös och utlämnad!
Hoppas ni ska få den hjälp som ger er eran bebis, som väntar på er, snart!

"ibland fick jag tankar om att det var lika bra att bara slakta hela kroppen" -Men typ så! iaf mittenbiten....

Hoppas också...håll tummarna åt oss =)

Men alltså jag kan tänka mig att det blir mycket kolla! Nu sitter man och tänker och önskar sig bli gravid och då skulle man inte ha ett bekymmer kvar i världen, men då börjar oron för att det ska gå fel ist! Men det är ju en "bättre" oro...då har man ju lixom redan lyckats med det svåraste känns det som...Fast det är väl den där livslånga oron som kommer då! =P Som följer med efter födsel och i all framtid då!

Utredning som verkar stå stilla

INNEHÅLL