MuppinCowboy skrev 2013-12-23 14:30:15 följande:
Eftersom det verkar vara lite si och så med läsföreståelsen så tar vi det igen
"Annars är jag en människa kapabel att visa hänsyn och kärlek till ALLA i min familj, jag rangordnar inte och utesluter inte någon. För mig har alla lika värde och betydelse i en familj."
Och kanske vi inte är osäkra i min familj för att ALLA får uppmärksamhet och kärlek, kanske inte alltid på samma gång men ingen behöver vänta till EFTER jul.
I min familj utnyttjar vi ingen utan vi hjälps åt med både roliga och dåliga saker.
På det sättet hamnar ingen utanför eller mår dåligt.
Dessutom vägrar jag att curla varken barn eller vuxna (vi har dock inga ständigt hemmaboende barn)
Det är för övrigt bara människor med kassa värderingar eller som är kuvade som curlar.
Jag anser dock att särbehandling till och med är värre än curlande för curlandet görs ändå av någon förvriden omtanke medan särbehandling bara är elakt och med omtanke av enbart ett fåtal utvalda i familjen och så dåliga värderingar har jag inte
Sen tycks många ha missat vad TS faktiskt säger, hon mår ju inte bra?
Ser det ut som om hon får den kärlek och uppmärksamhet hon behöver?
Men kanske hon håller 'god min' inför sin man fast det svider inombords - något för övrigt kanske flera gör även partners i dessa 'harmoniska' familjer som beskrivs i tråden.
Det är väldigt lätt att säga att alla är trygga och säkra men sanningen är att ni har inte en aning vad era partners egentligen tycker.
Själv har jag svårt att se att någon skulle vara genuint nöjd med att aldrig få uppmärksamhet eller kärlek för att deras partners inte är kapabla att ge det till andra än sina barn.
Ja, det är klart att det kan vara så att min make som jag varit gift med i många år kanske ljuger för mig mest hela tiden. Det vet jag inte. Men å andra sidan så kan jag tycka att han i sådana fall får skylla sig själv, han får liksom begripa att jag utgår från att han talar sanning, gör han inte det så kan han heller inte förvänta sig att jag ska veta hur han
egentligen känner och tycker.
Du kan förresten inte heller veta vad din partner egentligen tycker. Det är lite pinsamt att behöva påpeka det för dig, men men .... Kanske går hen omkring och ba:
"Men för faaaan, lämna mig ifred en stund! Kan du inte bara ägna dig åt någon annan eller ungarna en stund i stället för att hålla på och tro att du kan se mina behov och envisas med att försöka tillfredsställa dem hela jävla tiden. Du är så far out, MuppinCowboy att jag fanimig vill skilja mig från dig eller i alla fall lösa dig en enkelbiljett till Sibirien, Bläsch, irriterande jävla människa!"
Men vi får väl tro att hen berättar för dig vad hen tycker.
För övrigt tror inte jag heller att så särskilt många vuxna i en relation som
aldrig får uppmärksamhet och/eller kärlek är nöjda. Jag håller med om det, men med din överlägsna läsförståelse så har du väl knappast missat att det inte är någon som påstått det heller. Min karl får, som jag redan skrivit, massor av både det ens och andra men inte alltid. Nu skriver jag till exempel på Familjeliv medan han och en av mina ungar klär granen. Jag ska ge honom ett uppskattade ögonkast nästa gång jag lyfter blicken från skärmen.
Gud Jol, tråden!