• Anonym (Ledsen igen!)

    Ledsen igen

    Så är julen snart här, för mig som bonusmamma är de den värsta tiden på året, min sambo glömmer att ja finns å ja är ensam i mitt eget hem, de stökar å leker å ja får aldrig vara med! Bara städa å laga mat😡så hata julen!!!!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-12-24 22:56
    Så va kvällen och förhållandet över😟han skulle aldrig ändra sig säger han själv, skönt att han är ärlig iaf, så nu börjar mitt och barnens liv om på noll igen, men hellre ensam än att vara dörrmatta varannan vecka! Puss å god jul på er alla❤️

  • Svar på tråden Ledsen igen
  • MuppinCowboy

    Meningen med livet är barnen, tänk på baaaaaaaarnen!!
    Under inga omständigheter kan man eller får man tänka på andra.. nääää (och julmat som blir över ska naturligtvis skänkas till baaarnen i Afrika)

    Partners, föräldrar, syskon, släkt, vänner mfl får helt enkelt acceptera att vissa föräldrar bara har tid/ork/kärlek för sina barn och som vuxen har man ändå inget behov av kärlek och uppmärksamhet.


    Undrar om det är dessa föräldrar som sedan har hemmaboende barn i 50-års åldern, partnern har förövrigt dragit för länge sedan men det gör inget för man har ju lilla gulleplutten hemma så inte behöver man något mer..


     


     


    Dumhet diskriminerar inte
  • MuppinCowboy
    Lillusen skrev 2013-12-23 09:44:54 följande:
    TS, ta makten över ditt eget liv! Säg till din man, att en sån här jul vill jag inte vara med om igen. Jag vill att vi gör saker tillsammans, handlar julklappar, är med barnen, städar, lagar mat. Se till att ni tillsammans lägger upp en plan för hur det ska gå till. Som jag skrev tidigare, ni behöver kanske börja redan i november.
    Bästa inlägget hittills

     



    Dumhet diskriminerar inte
  • Anonym (Meja)
    MuppinCowboy skrev 2013-12-22 21:52:41 följande:
    Annars är jag en människa kapabel att visa hänsyn och kärlet till ALLA i min familj, jag rangordnar inte och utesluter inte någon. För mig har alla lika värde och betydelse i en familj.

    Om du tycker det är fel och har andra värderingar så får det stå för dig, du har självklart rätt till dina åsikter Glad Men.. det är inte alla som vill leva i curlade/kuvade familjer och då kan man stå där med en partner med noll självvärde som inte vågar säga ifrån till familjens härskare(härskarinna) eller så blir man lämnad och kanske får flera barn att kompensera.

    Om man särbehandlar, rangordnar och helt enkelt inte klarar av att ge alla i familjen uppmärksamhet, eller förstår att alla i en familj ska må bra, så kanske man inte är redo för ett riktigt familjeliv.
    men det står ju såklart alla att själva välja vilket liv och vilka värderingar de vill ha och föra vidare till sina barn (men inte undra på att det finns så många kraschade familjer och söndercurlade barn och vuxna)
    Så du står hemma givakt och tillfredställer allas behov precis när de uppstår? Hur orkar du? Sen klagar du på att andra familjer är söndercurlade ;)

    Vi har en avspänd miljö här hemma där vi inte skriver ner exakt hur mycket uppmärksamhet vi ger varandra utan umgås och mår bra.
    Ibland har någon mer behov av uppmärksamhet och då får den det och de andra står tillbaka lite.

    Jag lever med ett barn med fysiska handikapp som behöver en hel del hjälp i vadagen. Detta gör att h*n får mer hjälp än övriga familjemedlemmar men min man har aldrig klagat att jag inte torkar honom i rumpan.

    Att vi har den erfarenheten gör kanske att vi inte räknar uppmärksamheten i minuter och sekunder som ni utan alla har lärt sig att några behöver mer än andra och det är okej. Jag hade aldrig haft tid att hålla på och hålla reda på exakt hur mycket uppmärksamhet jag ger min familj och det behövs inte heller eftersom vi är trygga och vet att alla älskar varandra otroligt mycket och mår bra som familj.

    Jag tror att det fungerar så i de flesta välmående familjer. Har du ställt dig frågan varför ni är så osäkra på varandra i er familj att du behöver ha denna stenkoll på att alla får exakt lika oavsett behov?
  • Anonym (Meja)
    Ess skrev 2013-12-22 22:01:03 följande:
    Du jämför en fest på ett par timmar, med barn som kommer ca över jul eller minst en vecka. Hur får du ihop till den parallellen? 

    Kommer barnen några timmar som gäster så får dom odelad uppmärksamhet, men stannar dom längre så går livet vidare med allt som ska skötas trots det.
    Jag har släkt som kommer långväga och bor några dagar när de väl är här. Naturligtvis får de också mer uppmärksamhet än de personer man träffar varje dag när vi väl ses. 

    Jag har aldrig skrivit något om odelad uppmärksamhet. Jag skrev att barnen som kommer sällan får MER uppmärksamhet än övriga familjen. De andra får ju uppmärksamhet hela den övriga tiden.

    Eftersom du aldrig har varit ifrån dina barn och inte kan föreställa dig hur det skulle kännas att bara träffa dem 4 dagar i månaden så förstår jag inte varför du envisas med att det är fel att ge dem mer uppmärksamhet när de väl kommer.
    Återkom i frågan när du har andra erfarenheter än att vara den elaka styvmodern.
  • Anonym (BioBonus)
    Anonym (Meja) skrev 2013-12-23 14:17:24 följande:
    Jag har släkt som kommer långväga och bor några dagar när de väl är här. Naturligtvis får de också mer uppmärksamhet än de personer man träffar varje dag när vi väl ses. 

    Jag har aldrig skrivit något om odelad uppmärksamhet. Jag skrev att barnen som kommer sällan får MER uppmärksamhet än övriga familjen. De andra får ju uppmärksamhet hela den övriga tiden.

    Eftersom du aldrig har varit ifrån dina barn och inte kan föreställa dig hur det skulle kännas att bara träffa dem 4 dagar i månaden så förstår jag inte varför du envisas med att det är fel att ge dem mer uppmärksamhet när de väl kommer.
    Återkom i frågan när du har andra erfarenheter än att vara den elaka styvmodern.
    Var står de att han bara träffar barnen 4 dagar i månaden?
    Både jag och min man har vv barn, när de kommer umgås vi självklart med dem, men vi hjälps åt med att städa och laga mat. Vi har ändå tid att ge varandra en puss i förbifarten ibland och vi ser till att visa barnen att vi har ett vanligt familjeliv vilket innebär att vi inte alltid hinner leka och underhålla dem.
  • MuppinCowboy
    Anonym (Meja) skrev 2013-12-23 13:59:05 följande:
    Så du står hemma givakt och tillfredställer allas behov precis när de uppstår? Hur orkar du? Sen klagar du på att andra familjer är söndercurlade ;)

    Vi har en avspänd miljö här hemma där vi inte skriver ner exakt hur mycket uppmärksamhet vi ger varandra utan umgås och mår bra.
    Ibland har någon mer behov av uppmärksamhet och då får den det och de andra står tillbaka lite.

    Jag lever med ett barn med fysiska handikapp som behöver en hel del hjälp i vadagen. Detta gör att h*n får mer hjälp än övriga familjemedlemmar men min man har aldrig klagat att jag inte torkar honom i rumpan.

    Att vi har den erfarenheten gör kanske att vi inte räknar uppmärksamheten i minuter och sekunder som ni utan alla har lärt sig att några behöver mer än andra och det är okej. Jag hade aldrig haft tid att hålla på och hålla reda på exakt hur mycket uppmärksamhet jag ger min familj och det behövs inte heller eftersom vi är trygga och vet att alla älskar varandra otroligt mycket och mår bra som familj.

    Jag tror att det fungerar så i de flesta välmående familjer. Har du ställt dig frågan varför ni är så osäkra på varandra i er familj att du behöver ha denna stenkoll på att alla får exakt lika oavsett behov?
    Eftersom det verkar vara lite si och så med läsföreståelsen så tar vi det igen

    "Annars är jag en människa kapabel att visa hänsyn och kärlek till ALLA i min familj, jag rangordnar inte och utesluter inte någon. För mig har alla lika värde och betydelse i en familj."

    Och kanske vi inte är osäkra i min familj för att ALLA får uppmärksamhet och kärlek, kanske inte alltid på samma gång men ingen behöver vänta till EFTER jul.

    I min familj utnyttjar vi ingen utan vi hjälps åt med både roliga och dåliga saker.
    På det sättet hamnar ingen utanför eller mår dåligt.

    Dessutom vägrar jag att curla varken barn eller vuxna (vi har dock inga ständigt hemmaboende barn)
    Det är för övrigt bara människor med kassa värderingar eller som är kuvade som curlar.

    Jag anser dock att särbehandling till och med är värre än curlande för curlandet görs ändå av någon förvriden omtanke medan särbehandling bara är elakt och med omtanke av enbart ett fåtal utvalda i familjen och så dåliga värderingar har jag inte

    Sen tycks många ha missat vad TS faktiskt säger, hon mår ju inte bra?

    Ser det ut som om hon får den kärlek och uppmärksamhet hon behöver?
    Men kanske hon håller 'god min' inför sin man fast det svider inombords - något för övrigt kanske flera gör även partners i dessa 'harmoniska' familjer som beskrivs i tråden.

    Det är väldigt lätt att säga att alla är trygga och säkra men sanningen är att ni har inte en aning vad era partners egentligen tycker.
    Själv har jag svårt att se att någon skulle vara genuint nöjd med att aldrig få uppmärksamhet eller kärlek för att deras partners inte är kapabla att ge det till andra än sina barn.


    Dumhet diskriminerar inte
  • Påven Johanna
    MuppinCowboy skrev 2013-12-23 14:30:15 följande:
    Eftersom det verkar vara lite si och så med läsföreståelsen så tar vi det igen

    "Annars är jag en människa kapabel att visa hänsyn och kärlek till ALLA i min familj, jag rangordnar inte och utesluter inte någon. För mig har alla lika värde och betydelse i en familj."

    Och kanske vi inte är osäkra i min familj för att ALLA får uppmärksamhet och kärlek, kanske inte alltid på samma gång men ingen behöver vänta till EFTER jul.

    I min familj utnyttjar vi ingen utan vi hjälps åt med både roliga och dåliga saker.
    På det sättet hamnar ingen utanför eller mår dåligt.

    Dessutom vägrar jag att curla varken barn eller vuxna (vi har dock inga ständigt hemmaboende barn)
    Det är för övrigt bara människor med kassa värderingar eller som är kuvade som curlar.

    Jag anser dock att särbehandling till och med är värre än curlande för curlandet görs ändå av någon förvriden omtanke medan särbehandling bara är elakt och med omtanke av enbart ett fåtal utvalda i familjen och så dåliga värderingar har jag inte

    Sen tycks många ha missat vad TS faktiskt säger, hon mår ju inte bra?

    Ser det ut som om hon får den kärlek och uppmärksamhet hon behöver?
    Men kanske hon håller 'god min' inför sin man fast det svider inombords - något för övrigt kanske flera gör även partners i dessa 'harmoniska' familjer som beskrivs i tråden.

    Det är väldigt lätt att säga att alla är trygga och säkra men sanningen är att ni har inte en aning vad era partners egentligen tycker.
    Själv har jag svårt att se att någon skulle vara genuint nöjd med att aldrig få uppmärksamhet eller kärlek för att deras partners inte är kapabla att ge det till andra än sina barn.


    Ja, det är klart att det kan vara så att min make som jag varit gift med i många år kanske ljuger för mig mest hela tiden. Det vet jag inte. Men å andra sidan så kan jag tycka att han i sådana fall får skylla sig själv, han får liksom begripa att jag utgår från att han talar sanning, gör han inte det så kan han heller inte förvänta sig att jag ska veta hur han egentligen känner och tycker. 

    Du kan förresten inte heller veta vad din partner egentligen tycker. Det är lite pinsamt att behöva påpeka det för dig, men men .... Kanske går hen omkring och ba: 

    "Men för faaaan, lämna mig ifred en stund! Kan du inte bara ägna dig åt någon annan eller ungarna en stund i stället för att hålla på och tro att du kan se mina behov och envisas med att försöka tillfredsställa dem hela jävla tiden. Du är så far out, MuppinCowboy att jag fanimig vill skilja mig från dig eller i alla fall lösa dig en enkelbiljett till Sibirien, Bläsch, irriterande jävla människa!" 

    Men vi får väl tro att hen berättar för dig vad hen tycker. 

    För övrigt tror inte jag heller att så särskilt många vuxna i en relation som aldrig får uppmärksamhet och/eller kärlek är nöjda. Jag håller med om det, men med din överlägsna läsförståelse så har du väl knappast missat att det inte är någon som påstått det heller. Min karl får, som jag redan skrivit, massor av både det ens och andra men inte alltid. Nu skriver jag till exempel på Familjeliv medan han och en av mina ungar klär granen. Jag ska ge honom ett uppskattade ögonkast nästa gång jag lyfter blicken från skärmen.

    Gud Jol, tråden!
  • MuppinCowboy

    Hur i all dar får man ihop det till att jag skulle sitta fastklistrad vid min partner (eller som tidigare nämnt 'stå och hångla med denne') när jag om och om igen skriver att jag kan visa hänsyn och kärlek till alla, att jag inte särbehandlar någon
    Det måste ha något med läsföreståelsen att göra igen

    Finns det bara antingen eller för er? Måste man antingen särbehandla eller sitta fastklistrade?
    Är det verkligen de enda alternativen i era liv?


    Då lever man enligt min uppfattning ett väldigt begränsande liv oavsett vilket alternativ man väljer.

    Som tur var klarar de flesta av att leva i en familj där man visar alla uppskattning och kärlek, där hänsyn inte är en bristvara som tas fram efter jul


    Dumhet diskriminerar inte
  • Ess
    Anonym (Meja) skrev 2013-12-23 14:17:24 följande:
    Jag har släkt som kommer långväga och bor några dagar när de väl är här. Naturligtvis får de också mer uppmärksamhet än de personer man träffar varje dag när vi väl ses. 

    Jag har aldrig skrivit något om odelad uppmärksamhet. Jag skrev att barnen som kommer sällan får MER uppmärksamhet än övriga familjen. De andra får ju uppmärksamhet hela den övriga tiden.

    Eftersom du aldrig har varit ifrån dina barn och inte kan föreställa dig hur det skulle kännas att bara träffa dem 4 dagar i månaden så förstår jag inte varför du envisas med att det är fel att ge dem mer uppmärksamhet när de väl kommer.
    Återkom i frågan när du har andra erfarenheter än att vara den elaka styvmodern.
    Okej, nu var det inte en fest utan släktingar som kommer en gång om året och stannar några dagar...................

    Nu har jag inte läst någonstans att ts man träffar barnen 4 dagar i månaden, eftersom ts verkar hjärtligt trött på att stå vid spisen, så gissar jag på vv.
    Men det kanske ts kan svara på??

    Jag tror knappast min man är unik i att vänja sig vid en situation. Hur kan du fungera som människa om du bara går runt och saknar och längtar hela tiden?
    När man landat i "så här är det", så går livet vidare. Visst går det att sitta fast och sakna, men livet blir väldigt trist och ensamt då.

    Sen kan du lägga ner styvmoder snacket, dom är inte mina styvbarn. Dom är min mans barn punkt slut!!
  • Anonym (Meja)
    MuppinCowboy skrev 2013-12-23 14:30:15 följande:
    Eftersom det verkar vara lite si och så med läsföreståelsen så tar vi det igen

    "Annars är jag en människa kapabel att visa hänsyn och kärlek till ALLA i min familj, jag rangordnar inte och utesluter inte någon. För mig har alla lika värde och betydelse i en familj."

    Och kanske vi inte är osäkra i min familj för att ALLA får uppmärksamhet och kärlek, kanske inte alltid på samma gång men ingen behöver vänta till EFTER jul.

    I min familj utnyttjar vi ingen utan vi hjälps åt med både roliga och dåliga saker.
    På det sättet hamnar ingen utanför eller mår dåligt.

    Dessutom vägrar jag att curla varken barn eller vuxna (vi har dock inga ständigt hemmaboende barn)
    Det är för övrigt bara människor med kassa värderingar eller som är kuvade som curlar.

    Jag anser dock att särbehandling till och med är värre än curlande för curlandet görs ändå av någon förvriden omtanke medan särbehandling bara är elakt och med omtanke av enbart ett fåtal utvalda i familjen och så dåliga värderingar har jag inte

    Sen tycks många ha missat vad TS faktiskt säger, hon mår ju inte bra?

    Ser det ut som om hon får den kärlek och uppmärksamhet hon behöver?
    Men kanske hon håller 'god min' inför sin man fast det svider inombords - något för övrigt kanske flera gör även partners i dessa 'harmoniska' familjer som beskrivs i tråden.

    Det är väldigt lätt att säga att alla är trygga och säkra men sanningen är att ni har inte en aning vad era partners egentligen tycker.
    Själv har jag svårt att se att någon skulle vara genuint nöjd med att aldrig få uppmärksamhet eller kärlek för att deras partners inte är kapabla att ge det till andra än sina barn.


    Vi vet alltså inte vad våra partner tänker medans du är tankeläsare?
    Jag tycker du kastar sten i glashus när du påstår sådand saker och du kan ju lika lite som jag veta om din partner verkligen är nöjd med att du trippar runt honom och kämpar för att tillfredställa alla hans behov närhelst de uppstår.

    Fast efter 20 års äktenskap så känner vi varandra väldigt bra och min man är absolut inte uppmärksamhetskrävande utan snarare tvärt om så vet jag att jag inte är fel ute.

    Skillnaden mellan dig och mig är att jag inte räknar minuter och sekunder på hur mycket uppmärksamhet jag ger min familj utan vi går utefter den som har behovet för stunden. Du däremot framstår som att du inte alls hade klarat av en dag med släkt och vänner utan att ständigt få och ge uppmärksamhet till din man.

    Dessutom säger du emot dig själv här: "Och kanske vi inte är osäkra i min familj för att ALLA får uppmärksamhet och kärlek, kanske inte alltid på samma gång men ingen behöver vänta till EFTER jul."
    när du samtidigt kritiserar att en annan man får nöja sig med ett uppskattande ögonkast när gästerna är där. Enligt dig kan inte din man vänta med uppmärksamheten tills gästerna gått hem.
  • MuppinCowboy
    Anonym (Meja) skrev 2013-12-23 22:11:22 följande:
    Jag tycker du kastar sten i glashus när du påstår sådand saker och du kan ju lika lite som jag veta om din partner verkligen är nöjd med att du trippar runt honom och kämpar för att tillfredställa alla hans behov närhelst de uppstår.

    Du däremot framstår som att du inte alls hade klarat av en dag med släkt och vänner utan att ständigt få och ge uppmärksamhet till din man.
    men herregud..

    ok till er som har problem med läsföreståelse här är en repris av lite av det jag sagt:

    1 - "I en familj ska ALLA uppmärksammas både stora som små och julen är ALLAS högtid"

    2 - "Nej alla ska få ta plats och få uppmärksamhet i en familj - både stora och små."

    3 - "Så jag ställer frågan igen - varför kan man inte räcka till till ALLA en familj? Varför ska någon oavsett om det är barn eller vuxen särbehandlas alternativs känna sig utestängd?"

    4 - "Jag anser att alla har rätt till uppmärksamhet oavsett om det högtider eller inte, om man är barn, ungdom vuxen eller gammal."

    5 - "Varför kan man inte se allas behov? Visst mår väl en familj bättre om alla mår bra?"

    6 - "Varför vill man inte inkludera ALLA man älskar under årets alla dagar?"

    7 - "När man  firar jul så ser man väl till att alla mår bra oavsett om man träffar vissa ofta eller lite"

    8 - "Annars är jag en människa kapabel att visa hänsyn och kärlet till ALLA i min familj, jag rangordnar inte och utesluter inte någon."

    Hur i all dar får man ihop det till att jag skulle sitta fastklistrad vid min partner när jag om och om igen skriver att jag kan visa hänsyn och kärlek till alla, att jag inte särbehandlar någon"

    Oj vad pinsamt det måste kännas nu med alla påhittade påståenden  

     


    Handlar det om problem med läsföreståelsen eller handlar det om något helt annat? (man börjar ju faktiskt undra)
    Men har man problem med mina värderingar (se bland annat punkt 1-8 ovan) så är
    det knappast förvånande för någon att man inte heller visar hänsyn för andra då man inte gör det för alla i sin egen familj

    Återigen samma fråga:
    Finns det bara antingen eller för er? Måste man antingen särbehandla eller sitta fastklistrade?
    Är det verkligen de enda alternativen i era liv?
    Dumhet diskriminerar inte
  • Anonym (Meja)
    MuppinCowboy skrev 2013-12-23 23:14:15 följande:
    men herregud.. ok till er som har problem med läsföreståelse här är en repris av lite av det jag sagt: 1 - "I en familj ska ALLA uppmärksammas både stora som små och julen är ALLAS högtid" 2 - "Nej alla ska få ta plats och få uppmärksamhet i en familj - både stora och små." 3 - "Så jag ställer frågan igen - varför kan man inte räcka till till ALLA en familj? Varför ska någon oavsett om det är barn eller vuxen särbehandlas alternativs känna sig utestängd?" 4 - "Jag anser att alla har rätt till uppmärksamhet oavsett om det högtider eller inte, om man är barn, ungdom vuxen eller gammal." 5 - "Varför kan man inte se allas behov? Visst mår väl en familj bättre om alla mår bra?" 6 - "Varför vill man inte inkludera ALLA man älskar under årets alla dagar?" 7 - "När man  firar jul så ser man väl till att alla mår bra oavsett om man träffar vissa ofta eller lite" 8 - "Annars är jag en människa kapabel att visa hänsyn och kärlet till ALLA i min familj, jag rangordnar inte och utesluter inte någon." Hur i all dar får man ihop det till att jag skulle sitta fastklistrad vid min partner när jag om och om igen skriver att jag kan visa hänsyn och kärlek till alla, att jag inte särbehandlar någon" Oj vad pinsamt det måste kännas nu med alla påhittade påståenden     Handlar det om problem med läsföreståelsen eller handlar det om något helt annat? (man börjar ju faktiskt undra) Men har man problem med mina värderingar (se bland annat punkt 1-8 ovan) så är det knappast förvånande för någon att man inte heller visar hänsyn för andra då man inte gör det för alla i sin egen familj Återigen samma fråga: Finns det bara antingen eller för er? Måste man antingen särbehandla eller sitta fastklistrade? Är det verkligen de enda alternativen i era liv?
    Dumhet diskriminerar inte

    Hur är det med din läsförståelse egentligen!?

    Jag har ju hela tiden skrivit att jag uppmärksammar alla i min familj fast ibland får någon stå tillbaks lite om någon annan har ett större behov.
    Då har du kontrat med att det spelar ingen roll om man är upptagen med något annat. Mannen skall inte behöva nöja sig med ett uppskattande ögonkast utan få sina behov tillfredsställda direkt oavsett vad man håller på med för tillfället.
    Då är det svårt att tolka det på annat sätt än att du inte klarar av att ha en konversation med en annan människa utan att samtidigt bekräfta för din man att du älskar honom och det låter inte så sunt i mina ögon.

    Man måste kunna ha vänner och intressen utanför familjen annars mår man nog inte så bra i längden.
  • sextiotalist
    Anonym (Meja) skrev 2013-12-24 03:04:02 följande:

    Hur är det med din läsförståelse egentligen!?

    Jag har ju hela tiden skrivit att jag uppmärksammar alla i min familj fast ibland får någon stå tillbaks lite om någon annan har ett större behov.
    Då har du kontrat med att det spelar ingen roll om man är upptagen med något annat. Mannen skall inte behöva nöja sig med ett uppskattande ögonkast utan få sina behov tillfredsställda direkt oavsett vad man håller på med för tillfället.
    Då är det svårt att tolka det på annat sätt än att du inte klarar av att ha en konversation med en annan människa utan att samtidigt bekräfta för din man att du älskar honom och det låter inte så sunt i mina ögon.

    Man måste kunna ha vänner och intressen utanför familjen annars mår man nog inte så bra i längden.
    Jag har väldigt svårt att se något motsattsförhållande mellan att ha vänner och intressen utanför familjen och att alla i familjen har samma värde och inte rangordnas
    Jag håller med MuppinCowboy helt och hållet.
    Här är alla lika värde, här har alla sina egna intressen och ett liv utanför familjen. Här rangordnas det inte alls. Ingen här kan räkna med att få sina behov uppfyllda på momangen (nu har vi inga spädbarn som kan ge rejäla skrik om behoven inte uppfylls).

  • Lillusen

    Den här diskusionen blir lite tröttsam då det inte finns någon fakta alls att gå på efter TS två inlägg. Ena gruppen verkar se en bild av en kvinna stående slavande vid spisen medans mannen och barnen sitter vid granen och spelar sällskapsspel och när den stackars bonusmamman säger att hon vill vara med så tittar dom inte ens på henne. Den andra grupprn ser en kvinna dom med alla medel försöker dra ifrån sin mans uppmärksamhet från barnen och tycker att han är en idiot som inte bara är med henne. Och ingen sv bilderna är säkerligen inte sann men troligtvis något mitt i mellan.

  • Fånga dagen
    Lillusen skrev 2013-12-24 08:36:16 följande:
    Den här diskusionen blir lite tröttsam då det inte finns någon fakta alls att gå på efter TS två inlägg. Ena gruppen verkar se en bild av en kvinna stående slavande vid spisen medans mannen och barnen sitter vid granen och spelar sällskapsspel och när den stackars bonusmamman säger att hon vill vara med så tittar dom inte ens på henne. Den andra grupprn ser en kvinna dom med alla medel försöker dra ifrån sin mans uppmärksamhet från barnen och tycker att han är en idiot som inte bara är med henne. Och ingen sv bilderna är säkerligen inte sann men troligtvis något mitt i mellan.
  • Ess

    Jag ser en kvinna som fallit in i det typiska könsfördelade arbetet. Trots det inte är hennes barn så blir det hon som står för markservicen, mannen trivs med det och tar inget intiativ till att laga mat.

    Jag håller med lillusen i att om det ska bli en förändring så måste hon säga ifrån, säga att from nu så gäller detta istället.

  • MuppinCowboy
    sextiotalist skrev 2013-12-24 08:18:25 följande:
    Jag har väldigt svårt att se något motsattsförhållande mellan att ha vänner och intressen utanför familjen och att alla i familjen har samma värde och inte rangordnas
    Jag håller med MuppinCowboy helt och hållet.
    Här är alla lika värde, här har alla sina egna intressen och ett liv utanför familjen. Här rangordnas det inte alls. Ingen här kan räkna med att få sina behov uppfyllda på momangen (nu har vi inga spädbarn som kan ge rejäla skrik om behoven inte uppfylls).

    Vilka värderingar lär man förövrigt ut när man särbehandlar?
    Är det inte meningen att man ska lära barn att visa hänsyn och inte särbehandla?

    Fast folk får självklart leva som de vill och göra sina val, men då får man även respektera andras - så bara för att det funkar så otroligt bra i vissas förhållanden med särbehandling etc så betyder det inte att TS inte har rätt till sina känslor och upplevelser och det är uppenbart att TS inte är nöjd med hur det fungerar i hennes förhållande.

    Jag personligen föredrar som sagt att man visar alla i en familj hänsyn och särbehandling hör inte hemma någonstans, inte ens på födelsedagar (det är en sak att göra dagen extra speciell för någon men det betyder inte att man gör det på bekostnad av någon annan, klarar man inte detta undrar jag om man verkligen är redo att ha en familj med allt vad det innebär)


    Dumhet diskriminerar inte
Svar på tråden Ledsen igen