Anonym (ledsen dotter)

Äldre 10 Oct 09:25

203 svar

Oense om flytt/ledsen dotter

Undrar om någon vet......jag har en dotter som bor varannan vecka med hos mig/pappa. Nu kommer jag och min partner flytta med våra gemensamma barn till ny ort pga att mer än halvera pendlingstiden för oss till våra jobb. Min dotter med mitt ex vill nu flytta med oss (hon är snart 10 år), hon är beredd att byta skola. Hon är väldigt fäst vid sina småsyskon här och hennes önskan är att få följa med oss i flytten.

Nu ställer sig hennes pappa på tvären till detta och förbjuder henne att flytta med oss. Han varken respekterar eller lyssnar på hennes önskan eller vilja. Han försöker övertala henne till att ändra sig. Vi har samarbetssamtal, men vi kommer ingen vart med dessa. Han menar att då flickan är skriven hos honom, går i skolan där han bor och har vänner där så har han laglig rätt att behålla henne hos honom. Han ger sig inte en tum och säger uttryckligen att han är beredd att riskera sin relation till henne, för det är hans övertygelse att hon kommer må bättre att stanna hos honom i längden.

Hade det vart vår dotters önskan så hade jag respekterat det, men hon vill bo med mig och träffa pappa helger/lov etc. Hon är mycket ledsen över detta.

Han har ringt vår nya kommun och härjat med socialen där, ringt nya kommunens skolor och förbjudit henne att bli inskriven utan han tillåtelse. Han har kontaktat både lärare och rektor på nya skolan. Socialen i kommunen vi flyttar från (där han fortfarande bor), pratar med folk i byn att hålla koll på henne. Han har tidigare gått upp i tr och stämt mig på både vårdnad och boende om henne, men detta gick inte igenom utan allt fortsatte som vanligt med vv som tidigare (och som det vart sedan skilsmässan). Han har även tidigare gjort orosanmälan mot mig men det lades ner av socialen då dom bedömde mig som en god mor till vår dotter och att hon var trygg hos mig.

Jag förstår ju att det ger mig minus poäng eftersom jag är den som flyttar, men är det någon som vet om pappan har laglig rätt att behålla henne hos sig eller kan jag helt enkelt ta med henne med när vi flyttar? Och om jag tar henne med mot pappans vilje vad kan hända då? Polisen lär ju inte göra något, socialen blir väl inkopplade och gör en utredning men då kommer ju min dotter äntligen få komma till tals själv. Problemet med detta är väl skolan, men det måste ju gå att lösa på något sätt.

Någon här inne som vart i samma sits?

Ska tillägga att vi har gemensam vårdnad. Kom ihåg att vår dotter snart är 10 år (dessutom en mogen 10-åring med båda fötterna på jorden)

BioBonus

Äldre 12 Oct 20:01

#190

BioBonus skrev 2015-10-12 19:42:15 följande:

Det var 12 år innan reformen 2006.

Och innan dess var det 15 (fram till 1983).

Efter reformen 2006 är det alltså numera ålder och mognad.

Vilket då inte gör det så konstigt att en 13 åring fick sin vilja fram, men inte en 14 åring.

Sandra8978

Äldre 12 Oct 23:02

#191

Brumma skrev 2015-10-12 19:04:58 följande:

Nej jag har inte varit i TS situation.

Bra, slut på diskussionen.

Anonym (B)

Äldre 13 Oct 00:48

#192

micromat skrev 2015-10-12 19:54:42 följande:

Vet jag inte?

Vart i texten kan du utläsa att ts manipulerar barnet? Du säger att hon gör det, kan du visa var eller hittar du bara på för att det ska låta bättre för att det ska stämma in med dina åsikter?

En god förälder kan mycket väl fråga barnet vad det vill, men föräldrarna ska vara överrens om en sådan sak som flytt innan man tillfrågar barnet. Det är inget fel i sig att man frågar ett barn vart det vill bo. Inte heller är det att man frågar barnet som avgör hur det faktiskt blir. Det bestämmer dom vuxna men man kan ta hänsyn till barnets önskemål.

För att dom ska kunna hämta på domstolens order måste det finnas en dom, dessutom måste man ansöka om verkställan. Finns det ingen dom på att boendet ska bo hos fadern kan varken polis eller annan hämta barnet.

Det finns ingen lag på att barn ska vara 13 år. Man tar hänsyn åt barnens ålder och mognad. Det enligt lagboken, såg att brumma lagt upp lagtexten redan.

Precis som jag skrev innan så tar tingsrätter och socialtjänster hänsyn till barnens vilja i vårdnadstvister. Att det handlar om barnets egen mognad som avgör hur mycket hänsyn man tar.

Flera av er i tråden insinuerar att barnet far illa hos pappan. Helt utan att Ts har skrivit något om det.

Verkställighet var diskussionen. Hon missade diverse förarbeten och prejudicerande mål.

Barnet är skriven hos fadern. Det går fort att få en interimistisk dom om Ts är så dum att hon bara tar barnet och försöker ändra adress och skola mot pappans vilja.

Att ta hänsyn till är inte detsamma som att barn bestämmer. Sen vet man aldrig vad som framkommer i barnens enskilda samtal.

Brumma

Äldre 13 Oct 04:49

#193

Sandra8978 skrev 2015-10-12 23:02:08 följande:

Bra, slut på diskussionen.

Å. Så man får bara ha en åsikt om man själv gjort samma sak? Inte om man sett konsekvenserna av det?

Går du efter samma ledord i alla trådar? Du svarar bara om du själv gjort samma sak som TS?

Vad bra. Isåfall borde alla som inte själva varit bonusmammor sluta skriva i trådar där en bonusmamma skriver om ett problem. Tex..

Brumma

Äldre 13 Oct 04:53

#194

Anonym (B) skrev 2015-10-13 00:48:28 följande:

Flera av er i tråden insinuerar att barnet far illa hos pappan. Helt utan att Ts har skrivit något om det.

Verkställighet var diskussionen. Hon missade diverse förarbeten och prejudicerande mål.

Barnet är skriven hos fadern. Det går fort att få en interimistisk dom om Ts är så dum att hon bara tar barnet och försöker ändra adress och skola mot pappans vilja.

Att ta hänsyn till är inte detsamma som att barn bestämmer. Sen vet man aldrig vad som framkommer i barnens enskilda samtal.

Och du missade lagen..

Du har VÄLDIGT svårt att erkänna att du har fel? Hur kommer det sig att du måste lägga över dina fel på ngn annan? Vore det inte bara lättare att säga "ok, jag hade visst fel gällande både trettonårsgräns i dagens lag och att det en gång inte varit ngn tolvårsgräns" ?

Då vore det lättare att ta NÅGONTING du skriver på allvar...

micromat

Äldre 13 Oct 08:27

#195

Anonym (B) skrev 2015-10-13 00:48:28 följande:

Flera av er i tråden insinuerar att barnet far illa hos pappan. Helt utan att Ts har skrivit något om det.

Verkställighet var diskussionen. Hon missade diverse förarbeten och prejudicerande mål.

Barnet är skriven hos fadern. Det går fort att få en interimistisk dom om Ts är så dum att hon bara tar barnet och försöker ändra adress och skola mot pappans vilja.

Att ta hänsyn till är inte detsamma som att barn bestämmer. Sen vet man aldrig vad som framkommer i barnens enskilda samtal.

Ah, så bara för att folk insinuerar att dottern kanske far illa hos pappan står det dig fritt att påstå att Ts manipulerar sin dotter?

Fast nu står det inte någon ålder i lagen utan det handlar om barnets mognad. En 10-åring kan mycket väl vara tillräckligt mogen för att ta såna beslut medan en 13-åring kan vara omogen för det. Det kan aldrig bli barnets bästa att tvingas till något med våld eller polishämtning mot ens vilja.

Fortfarande så kan ts stämma sitt ex för boende. Inte heller skulle någon kunna tvinga sig in hos ts om dottern vägrar åka hem efter umgänge så länge det inte finns ett domslut och hennes fd ansöker om verkställan. Har någon sagt att hon ska ta barnet och flytta?

Har jag eller någon annan sagt att barnen ska bestämma? Nej jag har sagt att tingsrätter och socialtjänster ska ta hänsyn till barnets vilja. Även att föräldrar kan och ska lyssna på barnets vilja men att det är dom vuxna som bestämmer. Hur mycket hänsyn det tas är beroende utav barnets mognad.

Nej det gör man inte, men troligtvis så framkommer det i enskilda samtal samma sak barnet säger till föräldern barnet känner sig tryggast med.

Anonym (B)

Äldre 13 Oct 08:31

#196

Brumma skrev 2015-10-13 04:53:32 följande:

Och du missade lagen..

Du har VÄLDIGT svårt att erkänna att du har fel? Hur kommer det sig att du måste lägga över dina fel på ngn annan? Vore det inte bara lättare att säga "ok, jag hade visst fel gällande både trettonårsgräns i dagens lag och att det en gång inte varit ngn tolvårsgräns" ?

Då vore det lättare att ta NÅGONTING du skriver på allvar...

Nej.

12 år var en RIKTLINJE tidigare, ingen gräns enligt lag. Det är en enorm skillnad.

Du kan gärna sluta med dina personliga påhopp för de gagnar ingen.

Anonym (B)

Äldre 13 Oct 08:40

#197

micromat skrev 2015-10-13 08:27:47 följande:

Ah, så bara för att folk insinuerar att dottern kanske far illa hos pappan står det dig fritt att påstå att Ts manipulerar sin dotter?

Fast nu står det inte någon ålder i lagen utan det handlar om barnets mognad. En 10-åring kan mycket väl vara tillräckligt mogen för att ta såna beslut medan en 13-åring kan vara omogen för det. Det kan aldrig bli barnets bästa att tvingas till något med våld eller polishämtning mot ens vilja.

Fortfarande så kan ts stämma sitt ex för boende. Inte heller skulle någon kunna tvinga sig in hos ts om dottern vägrar åka hem efter umgänge så länge det inte finns ett domslut och hennes fd ansöker om verkställan. Har någon sagt att hon ska ta barnet och flytta?

Har jag eller någon annan sagt att barnen ska bestämma? Nej jag har sagt att tingsrätter och socialtjänster ska ta hänsyn till barnets vilja. Även att föräldrar kan och ska lyssna på barnets vilja men att det är dom vuxna som bestämmer. Hur mycket hänsyn det tas är beroende utav barnets mognad.

Nej det gör man inte, men troligtvis så framkommer det i enskilda samtal samma sak barnet säger till föräldern barnet känner sig tryggast med.

ALLA ska lyssna på barn och deras åsikter, inte bara tingsrätter och socialtjänster. Man ska visa hänsyn till åsikterna och barnens vilja ska BEAKTAS med hänsyn till barnens ålder och mognad.

Barn blir ibland tvingade till umgängen/boenden som de själva inte säger sig vilja ha. Även äldre barn. Om Ts barn skulle ha en dom om att hon bor hos pappa och vägrar åka hem efter umgänge med mamma så kan en verkställighetsdom absolut tvinga henne att åka hem till pappa igen. I fallet som du beskriver så kan pappan uppföra sig lika illa och bara hämta barnet och vägra att låta barnet komma till Ts mer. Men hur kan ett sådant agerande vara barnets bästa?

Du får gissa att Ts är den som barnet känner sig tryggast med och att barnet har sagt den absoluta sanningen till henne. Själv vet jag att barn inte gärna förlorar någon av föräldrarna och satta inför ultimatum så kan de säga saker som de inte riktigt förstår.

Brumma

Äldre 13 Oct 08:42

#198

Anonym (B) skrev 2015-10-13 08:40:06 följande:

ALLA ska lyssna på barn och deras åsikter, inte bara tingsrätter och socialtjänster. Man ska visa hänsyn till åsikterna och barnens vilja ska BEAKTAS med hänsyn till barnens ålder och mognad.

Barn blir ibland tvingade till umgängen/boenden som de själva inte säger sig vilja ha. Även äldre barn. Om Ts barn skulle ha en dom om att hon bor hos pappa och vägrar åka hem efter umgänge med mamma så kan en verkställighetsdom absolut tvinga henne att åka hem till pappa igen. I fallet som du beskriver så kan pappan uppföra sig lika illa och bara hämta barnet och vägra att låta barnet komma till Ts mer. Men hur kan ett sådant agerande vara barnets bästa?

Du får gissa att Ts är den som barnet känner sig tryggast med och att barnet har sagt den absoluta sanningen till henne. Själv vet jag att barn inte gärna förlorar någon av föräldrarna och satta inför ultimatum så kan de säga saker som de inte riktigt förstår.

Varför skriver du då att det är 13 år som gäller för verkställighet när du sedan själv skriver precis tvärtom?

BioBonus

Äldre 13 Oct 09:01

#199

Det är ju inte en hemlighet som inte finns på nätet hur Föräldrabalkens 21 kapitel 5§ var utformad före och efter reformen 2006, så kan vi inte bara enas om att det idag inte längre finns någon åldersgräns?

BioBonus

Äldre 13 Oct 09:02

#200

BioBonus skrev 2015-10-13 09:01:05 följande:

Det är ju inte en hemlighet som inte finns på nätet hur Föräldrabalkens 21 kapitel 5§ var utformad före och efter reformen 2006, så kan vi inte bara enas om att det idag inte längre finns någon åldersgräns?

Och vi kan ju också fastställa att det är skillnad på tex lag, praxis och förarbeten så behöver inte heller det orsaka några missförstånd framöver.

micromat

Äldre 13 Oct 10:27

#201

Anonym (B) skrev 2015-10-13 08:40:06 följande:

ALLA ska lyssna på barn och deras åsikter, inte bara tingsrätter och socialtjänster. Man ska visa hänsyn till åsikterna och barnens vilja ska BEAKTAS med hänsyn till barnens ålder och mognad.

Barn blir ibland tvingade till umgängen/boenden som de själva inte säger sig vilja ha. Även äldre barn. Om Ts barn skulle ha en dom om att hon bor hos pappa och vägrar åka hem efter umgänge med mamma så kan en verkställighetsdom absolut tvinga henne att åka hem till pappa igen. I fallet som du beskriver så kan pappan uppföra sig lika illa och bara hämta barnet och vägra att låta barnet komma till Ts mer. Men hur kan ett sådant agerande vara barnets bästa?

Du får gissa att Ts är den som barnet känner sig tryggast med och att barnet har sagt den absoluta sanningen till henne. Själv vet jag att barn inte gärna förlorar någon av föräldrarna och satta inför ultimatum så kan de säga saker som de inte riktigt förstår.

Självklart ska man lyssna på barn, alla borde lyssna mer på barnen. Nyss skulle man vara opartisk och utbildad för att få fråga ett barn vad det vill.
Vad är det som säger att ts dotter inte är mogen att uttrycka sin vilja angående vart hon vill bo?

Att barn blir tvingade till umgängen är inte att lyssna på barnen inte heller att visa barnen hänsyn och respekt, dessutom är det jävligt traumatiserande och kan sätta otroligt djupa spår i barnen. Barnens bästa kallas det för men det är bara en myt, Sverige bryter mot barnkonventionen dagligen men det hålls jäkligt tyst om det.
Tänk jag har skrivit det ungefär 3 gånger, att finns det en dom kan ts ex ansöka om att verkställa domen, men det är fint att du verkligen går in för att förtydliga det.

Nej det blir inte alls samma sak, det blir bara samma samma sak så länge det är barnets vilja och önskan. Skulle pappan behålla barnet hemma hos sig och inte låta ts träffa barnet mer trots att barnet vill det så går det emot barnets vilja och önskan. Skulle däremot barnet inte vilja åka till ts och pappan lyssnar på barnet är det samma sak som att ts låter dottern stanna kvar vid umgänge om dottern skulle vägra åka hem. Skulle någon av dom stämma den andre i ett sådant fall skulle tingsrätten med all sannolikhet lyssna på vad barnet har att säga då barnet är så pass gammalt.

Barn brukar säga sanningen till personer dom känner sig trygga med. Det även om sanningen inte alltid är vad man vill höra. Det är givetvis bara om man som förälder gett barnet möjligheten att skaffa en egen vilja och modet att uttrycka sin vilja.
Har man däremot inte lärt barnet att utveckla sin vilja och modet att säga vad ens vilja är, får man däremot ofta höra det barnen tror att man vill höra.
Jag tror knappast att barnet skulle förlora båda föräldrarna för att den ena föräldern flyttar en bit. Snacka om att vara en mindre bra förälder om man inte kan upprätthålla kontakten ändå. Det finns otroligt många möjligheter till att hålla kontakten levande det trots att man inte bor hos sina föräldrar varannan vecka.

Brumma

Äldre 13 Oct 11:02

#202

micromat skrev 2015-10-13 10:27:54 följande:

Självklart ska man lyssna på barn, alla borde lyssna mer på barnen. Nyss skulle man vara opartisk och utbildad för att få fråga ett barn vad det vill.

Vad är det som säger att ts dotter inte är mogen att uttrycka sin vilja angående vart hon vill bo?

Att barn blir tvingade till umgängen är inte att lyssna på barnen inte heller att visa barnen hänsyn och respekt, dessutom är det jävligt traumatiserande och kan sätta otroligt djupa spår i barnen. Barnens bästa kallas det för men det är bara en myt, Sverige bryter mot barnkonventionen dagligen men det hålls jäkligt tyst om det.

Tänk jag har skrivit det ungefär 3 gånger, att finns det en dom kan ts ex ansöka om att verkställa domen, men det är fint att du verkligen går in för att förtydliga det.

Nej det blir inte alls samma sak, det blir bara samma samma sak så länge det är barnets vilja och önskan. Skulle pappan behålla barnet hemma hos sig och inte låta ts träffa barnet mer trots att barnet vill det så går det emot barnets vilja och önskan. Skulle däremot barnet inte vilja åka till ts och pappan lyssnar på barnet är det samma sak som att ts låter dottern stanna kvar vid umgänge om dottern skulle vägra åka hem. Skulle någon av dom stämma den andre i ett sådant fall skulle tingsrätten med all sannolikhet lyssna på vad barnet har att säga då barnet är så pass gammalt.

Barn brukar säga sanningen till personer dom känner sig trygga med. Det även om sanningen inte alltid är vad man vill höra. Det är givetvis bara om man som förälder gett barnet möjligheten att skaffa en egen vilja och modet att uttrycka sin vilja.

Har man däremot inte lärt barnet att utveckla sin vilja och modet att säga vad ens vilja är, får man däremot ofta höra det barnen tror att man vill höra.

Jag tror knappast att barnet skulle förlora båda föräldrarna för att den ena föräldern flyttar en bit. Snacka om att vara en mindre bra förälder om man inte kan upprätthålla kontakten ändå. Det finns otroligt många möjligheter till att hålla kontakten levande det trots att man inte bor hos sina föräldrar varannan vecka.

Det finns det. Men det kan aldrig bli samma sak att "hålla kontakten" och bo tillsammans..

Och jo, jag tror att många barn säger det föräldern vill höra ÄVEN om man har en öppen kommunikation där man lyssnar på barnen..

Jag tror även det är svårt för många barn att faktiskt veta vad de vill då barn inte riktigt har förmågan att förstå vad det innebär att "välja" en förälder.

Här grät min bonus i över ett år varje gång hon skulle åka till sin mamma efter att hon fått syskon här. Hon påtalade för oss i många år att hon ville vara här mer. Enligt hennes mamma har hon under samma period fått tvinga dottern att åka till oss..

Jag tror inte att hon säger det hon säger för att hon vill "behaga" ngn av familjerna egentligen utan att hon säger sanningen om vad hon känner JUST DÅ. När hon är hos oss vill hon vara här mer. När hon är hos mamma vill hon vara där mer..

Det bästa för henne är jag övertygad om skulle vara vv. Tyvärr ansåg hennes mamma inte det och flyttade och tog dottern med sig.

Jag tycker det är hemskt att sätta ett barn i en situation där barnet måste välja om man inte är tvungen.

micromat

Äldre 13 Oct 11:34

#203

Brumma skrev 2015-10-13 11:02:12 följande:

Det finns det. Men det kan aldrig bli samma sak att "hålla kontakten" och bo tillsammans..

Och jo, jag tror att många barn säger det föräldern vill höra ÄVEN om man har en öppen kommunikation där man lyssnar på barnen..

Jag tror även det är svårt för många barn att faktiskt veta vad de vill då barn inte riktigt har förmågan att förstå vad det innebär att "välja" en förälder.

Här grät min bonus i över ett år varje gång hon skulle åka till sin mamma efter att hon fått syskon här. Hon påtalade för oss i många år att hon ville vara här mer. Enligt hennes mamma har hon under samma period fått tvinga dottern att åka till oss..

Jag tror inte att hon säger det hon säger för att hon vill "behaga" ngn av familjerna egentligen utan att hon säger sanningen om vad hon känner JUST DÅ. När hon är hos oss vill hon vara här mer. När hon är hos mamma vill hon vara där mer..

Det bästa för henne är jag övertygad om skulle vara vv. Tyvärr ansåg hennes mamma inte det och flyttade och tog dottern med sig.

Jag tycker det är hemskt att sätta ett barn i en situation där barnet måste välja om man inte är tvungen.

Nej det är inte samma sak. Det har jag heller inte sagt. Däremot går det att hålla en bra kontakt om barnet bor på annan ort. Att flytta är inte heller likvärdigt med att förlora ena föräldern.

Klart det kan vara så, många barn säger även det dom vill, trots att det inte är vad dom tror att man vill höra. Det beror helt på barnet, ens relation och vart barnet befinner sig.

Det är ingen som har sagt att det är lätt för ett barn att välja förälder, inte generellt iaf, sen finns det undantag. Inte heller ska man sätta barnet i en sån sits om man inte behöver. Det gäller däremot att kunna lyssna på barnet som i det här fallet är 10 år och höra vad barnet vill. Man ska som föräldrar gå in och underlätta så mycket som möjligt för barnet om man frågar dom en sån sak som vart dom vill bo.

Ts och hennes ex skulle ha varit överens om vad dom ansåg var bäst innan dom ens tillfrågade dottern.

Om dottern hade fått flytta med ts och hon ville flytta tillbaka till pappan efter ett tag så hade det bara varit att lösa det. Eller om dottern hade fått bo kvar hos pappan till sommaren och sen flytta så går det också att ordna. Det är inget som inte går att lösa.

Det du beskriver är nog ganska vanligt. Däremot är min upplevelse att det är en period som brukar gå över efter ett tag i takt med att barnet mognar och utvecklas. Vart någonstans i mognadsprocessen ts dotter befinner sig vet nog bara ts och hennes fd. Det är sorgligt att mamman i ditt fall valde att flytta om det var så att det inte behövdes.

Oense om flytt/ledsen dotter

INNEHÅLL