Min man vill inte ha sex med mig

Kan inte annat än att hålla med där. Därav frågan :)...bl.a.

Gör slut direkt. Det här håller inte för dig! Du har bara ett liv. Tag vara på det!
En klyscha men en viktig sådan!

Ni har olika behov helt enkelt

Det du måste göra TS, även om det inte är nödvändigtvis enkelt, är att helt enkelt att säga vad du känner!

Annars så kommer du inte få några svar, du kommer bara gå runt och fundera, du kommer bara må sämre (troligtvis) etc, risken är att det börjar spilla över på andra delar av er relation.

Även om det är jobbigt, så måste man våga prata om "elefanten i rummet".

Men välj din tid och plats. Det är ingen bra taktik att börja prata om det efter att din sambo har nekat dig sex exempelvis. Eller sent på kvällen när ni är trötta och det är dags att gå och lägga sig för att sova. Eller efter ni haft en i övrigt trevlig kväll. Ta upp det när det känns avspänt och inte finns en massa andra saker som pockar på.

Jag lever i en mångårig relation, vi har haft våra svackor. Detta är allmängiltiga saker.

1. Man har sex för sällan
2. Det är endast ena parten som känner att han/hon tar initiativ.

Precis som denna tråd vittnar om. Det handlar inte nödvändigtvis om kvinnligt och manligt. Det finns män som brottas med dessa två frågor, och det finns kvinnor som brottas med samma frågor.

Enligt mig, den enda lösningen är att ta upp dessa frågor. Inledningsvis; lugnt, sakligt, älskvärt, inbjudande, icke-skuldbeläggande. Se vart det leder. Är det andra problem som spökar? Stress? Ekonomi? Arbete? "lust"? "potens"? Vad innebär sex? Vad händer när sex uteblir? När det uteblir under en längre period? Hur påverkas man? Vilka känslor väcker det?

I ditt fall så verkar du vara den som för upp frågorna men ingen förändring sker.

Då måste du våga vara ärlig mot dig själv. Kan jag leva så här? Ska vi ha det så här? Hur länge då?

Jag har "drämt näven i bordet" kring ovan två frågor, två gånger under mitt förhållande, för då var det riktigt illa, både gällande sex-och samliv men även relationen i stort (vilket för mig hänger ihop många gånger). Det hjälpte, både mig och min sambo.

Svackor kan alla hamna i. Tricket är att ta sig ur, och inte fastna...

Lycka till!

Det går nog till dig bara du diskar lite mer ska du se!

Jag håller med, det är konstigt, och som sagt gäller det nog inte alla exempel här men har (tyvärr) lite erfarenhet själv och hört och läst en del om andra. Tydligen ganska vanligt i Japan, var någon dokumentär för några år sedan, det föds för lite barn för alltför många män föredrar att onanera till Hentai istället för att ha sex, de tycker det är för krävande... (Kommer inte ihåg vad den heter nu dock)

Jag kan verkligen förstå din frustration och längtan då jag känt det själv så länge. Hade kunnat offra min ena hand för att min fru skulle ha samma längtan som dig. Och alla som bara skriver lämna, det är inte så lätt, vet inte hur just du känner, men det finns ju så många andra saker som också är viktiga...

Men det där att ligga och smeka dig själv fungerar tydligen inte (sjukt nog...). Alla mäns sexdriv styrs inte av det visuella, har du testat med beröring, massage, kanske läsa erotisk litteratur, ev. Tillsammans? Har du testat att prata riktigt ordentligt? Inte ställa krav men be om en kompromiss?

En digital (och Coronasäker!) Styrkekram till dig och TS och alla i liknande situation.

Lycka till, men om det inte fungerar testa att prata igen, men inte som i "jag vill ha mer sex, punkt" utan prata om vad ni tänder på, vad ni kan göra för att underlätta för varandra, kan han tänka sig att kompromissa, ha sex en gång i veckan t.ex.?

Stort lycka till!

Men seriöst. Det går inte att prata sig till att vilja mer. Allt blir bara en press om att man borde vilja mer o det blir de enda man tänker på vilket gör att man vill ännu mindre. Det handlar inte om att han inte älskar dig eller tänder på dig det är bara att ni vill olika mycket. Acceptera eller lämna. Kommer aldrig bli bra

Jodå, det går visst. Har själv lyckats. MEN! Det är fråga om ett djupt meningsfullt samtal där man inte ställer minsta krav utan snarare rannsakar sig själv och varför man tycker/tänker/känner och vill du eller så.

Vi kom fram till var skon klämde för oss och har ett mycket starkare förhållande idag.

Relationer kan absolut handla om att acceptera vissa saker hos sin partner men det handlar faktiskt om att kompromissa också. Inte konstigt att relationer inte håller om folk tror att de enda alternativen de har är att acceptera eller lämna då fort det blir problem.

Det finns faktiskt ett ytterligare alternativ, lösa problemet. Men hur ska man lösa ett problem tillsammans om man inte pratar om det? och som sagt PRATAR inte tjatar, pratar. Förstår inte varför så många blandar ihop dom två...

Människor kan förändras, och man påverkar varandra över tid vare sig man vill eller ej. Bättre då att vara medveten och aktivt formas tillsammans.

Vill han inte prata (på det sätt jag avser), är inte beredd att göra nån förändring osv, visst då har man nått vägs ände, men finns ingen anledning att ge upp spelet när man har en massa kort kvar.

Man blir ju inte kåtare av att prata om de

Nej, men man kan komma underfund med en massa saker om den andra, sig själv och dynamiken i relationen. Vad som gör den ene kåt kan vara avtändande för den andra. Nån vill vara spontan och den andra behöva tid på att ställa in sig. Det kan ha fungerat på ett sätt i början av relationen. En bara för att det inte gör det nu betyder det inte att lusten är död. Man fungerar ofta annorlunda när man är nyförälskad.

Genom ett riktigt öppet, kravlöst samtal så kan man komma på en massa saker som gör att man kan underlätta för den andra att bli kåt. Sen är inte kåthet ända drivkraften till att ha sex heller.

Hur orkar ni hålla på och analysera. Huvud personen är bara 25 år (ursäkta anmärkningen) och har ett helt innehållsrikt liv framför henne inkl giftermål, barn, villa, Volvo och hund.
Kära du bryt och gå vidare i livet! Det är för tidigt att sätta sig i samtalsterapi när din pojkvän har uppenbarliga personliga issues vid tidig ålder. Lycka till och var stark! Det finns många män där ute som längtar efter dig!

Skulle det vara lättare att bryta upp än att åtminstone ge lite tid och möda på att försöka lösa problemet? Alla ser inte sin partner som ett utbytbart objekt som man reklamerar så fort man hittar någon liten defekt. Slit och släng mentalitet har tydligen letat sig in också i relationer, men det går faktiskt ofta att laga.

TS känner uppenbarligen för sin partner, ett problem behöver inte alls väga tyngre än alla andra värden.

Vid 25 är man väl vuxen eller?

....vid 25 år är man vuxen och man har ett helt liv framför sig. Sex är en oerhört viktig del i ett fungerande förhållande. Att vid 25 års ålder börja leva ett platoniskt förhållande är lite för tidigt.
Det är bättre för båda parter att dela på sig givet situationen.
Gå vidare du kommer aldrig ångra dig! Gå framåt inte bakåt.

Vem har snackat om att börja leva platoniskt, vem har nämnt att gå bakåt?

Menar du på allvar att man inte åtminstone borde försöka att lösa problemet innan man separerar?

Ja just det, min fru går igång på vissa tv-serier och filmer, kan ju funka på din man, vi kollade på tex Sons of Anarchy och hon gillade han Jackson så det blev nästan lite jobbigt i sovrummet. hehe det skiljer 20 år mellan oss där jag är den äldre och trögare men jag går igång på att vi gör saker ihop, en gång när jag var jättetrött och somnade när hon kollade på 50 shades så tyckte jag hon var dryg....hon nekar inte om jag får nåt ryck men det är ju lättare för en kvinna som int behöver vara hård när man börjar,får hon för sig att ha sex och snuppen inte vill vara med så brukar det bli slicka tills truten är helt öm, bättre låtsas sova.

........herregud! De har endast varit tillsammans i ynka tre år och de är nere på sex/ en gång i månaden trots att  de redan har talat om det. En kvinna skall inte behöva må dåligt redan vid 25 års ålder pga utebliven mandatory sexrytm. 
Gå vidare ut genom dörren!

Har man varit tillsammans i tre år och redan har så allvarliga problem med sexlivet utan att ha barn tillsammans bådar det inte gott för framtiden. Det handlar inte om en liten detalj utan om en rätt stor del av förhållandet som inte fungerar. Om man envetet hänger sig kvar i förhållanden som har dåliga odds från början har man stor risk att bli en av dem som senare skriver trådar om hur sexlivet varit uselt i många år men att de inte klarar av att lämna någon som de skaffat familj och byggt upp ett liv med. Kanske slutar det hela också med att man är otrogen på grund av den sexuella frustrationen.

Spot on! Så rätt och välformulerat! Cred.